Cirkusloppor på luffen

Cirkusloppor på luffen av Lena Sjöberg
En liten och en ännu mindre cirkusloppa ger sig ut på nya äventyr. De hamnar i Madrid och lär sig leva livet där. En dag händer något som gör att hela deras liv förändras.

Lena Sjöberg visar upp Madrid och det spanska livet genom två cirkusloppors synvinkel. Siestan, pulsen, språket. Ett spännande grepp för en barnbok, men bildande och nyfikenhetsväckande. Den innehåller inte bara glada cirkusbilder, utan även sorg och saknad, hopp och framtid. Bilderna är fina, enkla och moderna, vilket jag tycker känns roligt. Berättelsen förs fram på rim och drar sällan till nödrim. Det kan ibland dock vara lite svårt att läsa raderna "rätt". Det känns som om författaren har ett nytt grepp på det här med barnböcker, och det gillar jag!

Första meningen: Två somrar och två vintrar har gått sedan vi kom till Spanien från Grenada i en låda smugglad rom.
Antal sidor: 38
Förlag: rabén&sjögren, tack för recex!
Utgivningsår: 2013

Musikvideo: låt mina fötter få gå

För några veckor sedan gjorde jag och två kompisar en musikvideo.

Låten är Låt mina fötter få gå och artisten är Carola.

Veckans ord: uppmuntran

Uppmuntran
Synonymer: pigga upp, trösta, inspirera, visa uppskattning.

Betydelse: Du kan uppmuntra någon som känner sig ledsen, som har problem eller visa uppskattning genom beröm, enkla och fina ord, en kram eller bara tid tillsammans med någon som behöver prata.

Utmaning: Uppmuntran kan lätt övergå i ett bekräftelsebehov. Försök att ge uppbygglig uppmuntran. Har någon gjort något bra, säg det till personen, men låt det inte bli någon som personen ständigt söker, att försöka visa sig duktig för att "förtjäna" uppmuntran . Gör det till en enkel grej. En kram eller lite tid för prat är, som skrivet, ofta väldigt uppskattat!

Jösta och Johan

Jösta och Johan avv Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist

Jösta och Johan skulle vilja ha ett barn, men de är av samma sort. Hur ska de då göra? Tillsammans ger de sig ut på savannen för att leta efter någon som vill bli deras. Men det är inte särskilt lätt!

Sagolikt bokförlag satsar mycket på att få bort fördomar. Detta är en av de böcker. Bra idé! Stora delar av texten i boken går på rim, men när det dyker upp undantag och dåliga nödrim blir jag förvånad och besviken. Kunde de inte ansträngt sig lite mer för att få ihop det? Bilderna är dock väldigt fina, vilket lyfter upp berättelsen. Genustänket är bra, och många barn och föräldrar får säkert en tankeställare. Det är lätt att det blir en stor grej av att Jösta och Johan är "likadan och likadan", men i denna bok känns det inte alls krystat, utan naturligt. Bra!

Första meningen: Giraffen Jösta och giraffen Johan de går och går.
Antal sidor: 24
Förlag: Sagolikt Bokförlag
Utgivningsår: 2010

Veckans ord: respekt

Respekt
Synonymer: hänsyn, vördnad, acceptans.

Betydelse: Att visa respekt för någon handlar inte om att fullt ut hålla med en person om allt personen säger. Det handlar om att acceptera den andres åsikter. Respekt handlar om att tillåta någon att vara den hon/han är, att inte döma på grund av åsikter, trosuppfattning, bakgrund, kön och så vidare.

Utmaning: Öva på att respektera andra för dem de är. Du kanske hamnar i en diskussion med någon som tycker precis tvärt emot dig. Du kanske träffar någon som är din totala motsats och som du inte alls trivs bra med. Men att respektera denna människa för vad hon är är viktigt.

Respekt. Ett viktig ord med en viktigare innebörd.

Inför internationella kvinnodagen

I morgon är det internationella kvinnodagen. Förra året medverkade jag i en bloggstafett med kvinnor i fokus, i år tänkte jag dela med mig av några citat från en väldigt fascinerande kvinna. Du har säkert hört talas om henne, jag skriver nämligen om Moder Teresa. Läs och begrunda.

Det är inte hur mycket vi gör något, utan hur mycket kärlek vi stoppar i det vi gör.

Det är inte hur mycket vi ger. Utan hur mycket kärlek vi vi stoppar in i givandet.

Om vi verkligen vill lära oss att älska, så måste vi lära oss att förlåta.

Det finns en stor hunger efter kärlek. Det får vi alla uppleva i livet, smärtan, ensamheten. 
Då behöver vi modet att känna igen den. Den fattige kan finnas i din egen familj. Hitta dem, älska dem...

Om vi ber, så tror vi. Om vi tror så älskar vi. Om vi älskar så tjänar vi. Vi kan inte göra stora saker, bara små saker med stor kärlek.

Det är inte hur mycket vi arbetar som är det avgörande. Det är inte ens vad vi gör som är det viktigaste. Det avgörande är om vi gör det vi gör i kärlek.

Bananbok

Bananbok av Alice Eklund

Ibland är det väldigt svårt att recensera böcker. Ibland finns det så mycket att säga, så många teman att kommentera, så många tankar att dela, så jag vet knappt vart jag ska börja och hur jag ska begränsa mig.

Den här boken är något alldeles speciellt. Den handlar om en banan. Punkt. Jag läste en recension som talade om igenkänning och bekräftelselycka. Det känns som att göra en höna av en fjäder. Den här boken har 16 sidor (omslaget inkluderat). Sju bilder, elva ord. (Det kan inte vara svårt att skriva en bok idag...) Bananbok känns ganska meningslös, men jag skrattade mig nästan igenom hela boken. Just för att den känns så meningslös. Baksidestexten gör ett mysterium av en banan, försöker skapa spänning. Och jag tror ändå att det kan gå hem hos små barn. Vill man går det att hitta hur många djupa funderingar som helst. Kan vi identifiera oss i en banan? I att vara grönt omogna eller avskalade?

Första gången jag läste boken blev jag väldigt förvånad. "Var det inte mer?" Men i efterhand inser jag att jag tänkt en del på boken, ändå. Jag har pratat en del om den med folk jag lunchat med, till exempel. Den är ganska rolig ändå. Och jag känner mig knäpp som skriver så här...

Första meningen: Grön banan.
Antal sidor: 16
Förlag: Gilla böcker, tack för recex!
Utgivningsår: 2013

Skriva, skriva, skriva

Sedan i början på februari är jag med i en grupp som ska förbereda bibelstudier till sommarens 10 Uv-scoutläger. Min uppgift är att skriva draman som kommer att spelas upp för drygt 4 000 personer. En stor ära, en häftig upplevelse, och väldigt roligt att se hur detta kommer att dramatiseras på de tio olika lägren!
Dramana handlar om Fabbe och Klara som är i tio-årsåldern. De är bästa kompisar och funderar väldigt mycket på livet och allt det kan innebära, vilket de diskuterar på väg hem från skolan.

Några av de Uv-scouter som ska se och bearbeta dramat.

När jag sätter mig och verkligen fokuserar på mitt skrivande har jag lätt för att gå in i det så att det känns som om jag är med. Det känns som att jag går hem från skolan tillsammans med Fabbe och Klara, och jag diskuterar gärna livet med dem. Både att skriva och att ha fått detta uppdrag är mycket spännande! :)

Var inte Daniel rädd i lejongropen?

Var inte Daniel rädd i lejongropen? Handbok för barnledare av Andreas Tärnvind

Att vara barnledare är väl inte så svårt? Du är ju ändå äldre än dem, så det är väl bara att komma på något?
Fast så är det inte alltid, och om du tänker så vill Andreas Tärnvind ändra på det. Han menar att barn är värda lika mycket programförberedelser som vuxna. Kanske ännu mer, eftersom barn sällan vill sitta stilla och lyssna på vad vi har att säga. Ett "rörligt lärande" tar många gånger längre tid att planera än en föreläsning. Barn gör dessutom som vi gör, inte som vi säger, därför måste vi tänka på hur vi agerar vid olika tillfällen. Vi har ständigt en publik. Dessutom har barn mycket att lära oss vuxna, särskilt när det gäller tro.

I början av februari var jag på en väldigt inspirerande föreläsning med författaren. I sin bok ger han grunden till ett bra barnledarskap (men även för ungdomarledare) och följer upp det med mängder av tips i "Barnledarens ABC". Boken är minst lika bra som föreläsningen, jag känner igen Andreas energi och längtan, och det smittar av sig.  En jättebra handbok jag definitivt kommer att återvända till, för det här med att vara ledare i barn- och ungdomsverksamhet är bland det bästa som finns!

Första meningen: Det är en förmån att få vara barnledare.
Antal sidor: 173
Förlag: MarcusFörlag
Utgivningsår: 2007