Fem personer du möter i himlen - Mitch Albom

Eddie jobbar med service på ett nöjesfält. En dag hamnar han under en fallande soffa från en karusell, när han ska försöka rädda en flicka. När han vaknar upp befinner han sig i himlen. Där möter Eddie fem personer vars liv på ett eller annat sätt påverkats av Eddies liv. Det som känts meningslöst i livet kan ha haft en dold betydelse.

Jag slukade den här boken. Främsta anledningen till det tror jag är det medryckande språket och alla härliga karaktärer. Språket är enkelt, snabbt och indelat i korta stycken. Huvudscenen utspelar sig med Eddie i himlen, och detta värvas med tillbakablickar på hans liv och några tidigare födelsedagar. Det finns mängder med livsberättelser, som är väldigt intressanta att läsa, och samtidigt finns en story som måste redas ut.

För att sammanfatta bokens budskap väljer jag följande citat: "Vi alla påverkar andra som i sin tur påverkar någon annan och även om världen kan verka full av historier så hör de egentligen till en och samma berättelse." (s. 220)

De fem personer Eddie möter i himlen har något att lära Eddie. Det handlar om förlåtelse, ilska, förståelse osv. Sådant som många människor tänker ganska mycket på. Det skulle kunna kännas jobbigt: Hur påverkar det andra människor hur jag lever idag? Kan ett felsteg från mig leda till stor förödelse för någon annan? Men samtidigt finns det mycket hopp i boken. Det som jag tycker känns meningslöst i mitt liv, kan leda till något väldigt bra för andra.

Det jag minns mest från boken är karaktärerna och berättelserna, vad de fem personerna lärde Eddie har jag dock svårt att komma ihåg... En tänkvärd bok som jag rekommenderar till en tänkare, eller den som gillar att läsa om andra människors liv.

Första meningen: Det här är berättelsen om en man som heter Eddie och den börjar med slutet.
Antal sidor: 220
Förlag: Marcus förlag, tack för recex!
Utgivningsår: 2014
Originaltitel: The Five People You Meet in Heaven

Jag är Solace - Siobhan Dowd

Holly har tröttnat på sin fosterfamilj och tjatet om att hon ska skärpa sig. En dag hittar hon en peruk, och med den på blir hon tuffa, självsäkra, ohejdbara Solace. Tillsammans med Solace sticker Holly hemifrån i jakten på sin mamma, den enda som kan få henne att känna hopp. Det blir både en inre och yttre resa med oväntade vändningar och tillbakablickar.

En litterär bild av utveckling och att hitta sig själv är ofta att resa. Så även i denna bok. Som jag skrev handlar boken om både en inre och en yttre resa, med tillbakablickar och framtidsdrömmar. Samtidigt handlar det mycket om nuet och hur en ska få ihop allt som inte sker eller har skett nu. Precis vad alla, framförallt ungdomar, är med om dagligen. En riktigt bra ungdomsbok.

Huvudpersonen Holly har ett minst sagt struligt liv, och hon är långt ifrån "perfekt". Jag gillar det. Jag gillar att läsa om det trasiga, problemen och en värld som är verklighet för många, men som skiljer sig mycket från min uppväxt. Det är inte så att jag njuter av att läsa om det trasiga, nej, jag uppskattar det för att jag får lära mig mer om verkligheten, och få en ökad förståelse. Just därför tror jag att denna bok kan vara läsvärd för många. Både de som har väldigt bra liv, och de som har det trassligt med familjen och livet i sig. Jag gillar också Solace, som får Holly att våga, ibland kanske lite för mycket, men Solace lär Holly mycket.

Jag förvånades över hur snabbt det gick att läsa denna bok. Kapitlen är korta, och sidorna bara rann mellan fingrarna på mig. Ett tecken på en bra bok. Rekommenderas!

Första meningen: Jag gled förbi bilarna i kön, och jag var så cool att ingen skulle ha kunnat gissa att jag letade efter ett sätt att ta mig ombord på båten.
Antal sidor: 333
Förlag: Atrium Förlag, tack för recex!
Utgivningsår: 2015
Originaltitel: Solace of the Road, 2009.
Översättning: Helena Ridelberg

Vårenkät

Jag har blivit taggad av Agnes bokblogg att svara på den här vårenkäten.

1. Vilket vårtecken längtar du mest efter?
Vitsippor och vårblommor överlag, och att inte behöva ta på så mycket ytterkläder.

2. Ett annat säkert vårtecken är när bokrean startar i slutet av februari. Har du någon särskild bok som du hoppas ska finnas till fyndpris på årets rea?

Haha, hade nästan glömt bort bokrean... Jag köper sällan böcker, så har inte kollat in årets fynd än.

3. Våren bjuder också på många nya böcker. Är det någon/några som du längtar extra mycket efter?
Jag ser mest fram emot att avsluta min litt-kurs så att jag kan fortsätta min omläsning av Harry Potter-serien. Men när det gäller våren ser jag fram emot att läsa Fangril av Rainbow Rowell, eftersom Eleanor & Park  var väldigt bra.

4. Finns det någon författare du önskar (men inte vet om det är aktuellt) ska komma med en ny bok/ uppföljare i vår eller senare under året?
Lisa Bjärbo! (hon har nytt på gång, men det dröjer nog ett tag)

5. Många tycker det är roligt att uppdatera garderoben när våren kommer med t ex en ny jacka eller nya skor. Är du på jakt efter något särskilt vårplagg?

Nej, shoppa kläder är inte min grej, och jag tror jag har allt jag behöver. ;)

6. Finns det någon särskild debutant du ser fram extra mycket emot att läsa i vår, eller alternativt någon författare som för första gången översatts till svenska?

Jag har hört mycket gott om Stephenie Persins Anna och den franska kyssen, ska bli spännande att läsa nu när den kommer ut på svenska.

7. Det kommer också många nya pocketböcker i vår. Är det några särskilda titlar du har väntat på ska komma i pocket?

Har dålig koll, faktiskt...

8. Sist men inte minst, det är ju inte vår än och även vintern har ju sina positiva sidor. Berätta vad du tycker är bäst med vintern!

Skidlägret i Vemdalen jag var på förra veckan!

Och så det där med taggar... Ta enkäten om du vill! :)

Pilgrimens sju nyckelord - Hans-Erik Lindström

Det här med pilgrimsvandringar har blivit allt mer populärt i Skandinavien. Lugnet, nuet och det avskalade blir en stor kontrast till det hektiska livet som är svårt att undgå. I denna bok skriver författaren om sju nyckelord som är huvuddelar i en pilgrims liv och vandring. Mer frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet och delande.

Det märks att Hans-Erik funderat en hel del kring det här med att vara en pilgrim (i grunden: "främling" som gör en vandring till en helig plats). Det märks i de korta, kärnfulla kapitlen som behandlar varje ord. Här finns inspiration till att fundera mer kring sitt liv, till om man vill göra en egen vandring, eller bara är nyfiken.

Jag gillar det kärnfulla, det äkta och enkelheten. Det behövs inte så många ord för att förklara det här. Samtidigt handlar det om något stort. Jag är inspirerad!

Första meningen: Till Världskyrkomötet i Uppsala 1968 kom världen.
Antal sidor: 116
Förlag: Libris förlag, tack för recex!
Utgivningsår: 2015

Hur ska en bra bok börja?

Det här med inledningen i böcker är ibland otroligt viktigt. Har vi kommit så långt att vi tagit oss förbi första intrycket av omslaget och titeln, kanske läst baksidestexten, och känner att det kan vara en bra bok, då är det viktig att inledningen och kanske särskilt första meningen är väldigt bra. Särskilt om man är en bortskämd läsare, vilket man kanske ofta är.

Låt oss testa en grej. Jag ger er ett gäng första meningar, och ni ska säga vilken/vilka ni gillar bäst/blir mest intresserad av att veta mer om. Det är fusk om ni letar reda på vilken bok det gäller. Bara så att ni vet.

1. Han hade slutat försöka få fram henne igen.

2. Regnet skvalade ner den här septembermorgonen.

3."Jag hoppas att jag skall kunna anförtro dig allt, så som jag hittills inte har kunnat anförtro mig åt någon och jag hoppas att du skall vara ett stort stöd för mig."

4. Dansa?

5. Hon var så vacker där hon stod.

6. Klockan var kvart i ett torsdagen den tolfte april, dagen före den internationellt inbillade olycksdagen, och jag hade just sågat av den yttersta toppen av min vänstertumme med en elektrisk sticksåg.

7. De tog mig i nattlinnet.

8. Som vanligt: en lätt känsla av obehag när han kommer ner till centrum.

9. "Jag brukar inte hålla på med sån här", sa du.

10. Jag stirrar ner på mina skor och ser ett tunt lager av aska landa på det slitna lädret.


Kanske är det så att du har en favoritförstamening? I så fall, tell me!

Hey Dolly - Amanda Svensson

Ni vet, ibland läser man en hel massa lovord och positiva recensioner om en bok. Baksidestexten kanske inte lockar lika mycket, men om alla andra gillar den borde väl jag göra det också? Antingen var det det som drev mig till att läsa Hey Dolly, eller för att jag behövde en kort "mellanbok" (den har drygt 150 sidor). Visserligen har jag nog inte sett en enda bloggpost om boken, men på baksidan finns många positiva citat, och jag har hört att Amanda Svensson ska skriva på ett alldeles särskilt, förtjusande sätt för bokälskare. Men du, jag tycker jag har slösat bort min tid på denna bok.

(Jag skriver inte så mycket om handlingen, den får du googla fram.) Huvudpersonen Dolly är en väldigt negativ person som går in i någon form av kris när hennes tråkiga pojkvän gör slut (vilket hon själv orsakar). Denna kris skyller hon på sina medmänniskor, och boken fylls av ilska, ironi och galenskap (inte bokstavligt, kanske). Tankarna är direkt tagna ur Dollys huvud, och ibland blir det svårt att skilja på verklighet och vad som bara händer i hennes huvud. Hennes tankar är väldigt röriga.

Jag skulle vilja gilla boken, för författaren har en hel del spännande bildspråk som fångar mig som läsare. Dessvärre gör detta bildspråk många gånger att jag inte gillade boken. Jag uppskattar inte Dollys ironi och ilska, jag kan inte alls kan identifiera mig med 18-åringen, och detta är en bok jag inte kommer rekommendera. Snarare tvärt om. Anledningen till att jag ändå fortsatte läsa var min (obotliga?) förhoppning om att böcker alltid kan bli bättre. Det stämmer dock inte. Läs något annat!

Första meningen: "Hej älskling!"
Antal sidor: 155
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2008

Löftet - Nicola Davies

med illustrationer av Laura Carlin

Huvudpersonen, berättaren, i denna bok bor i en grå stad där det inte verkar finnas något liv. Hen försörjer sig på att sno väskor och plånböcker. En dag ger en tant ifrån sig sin väska med orden "Om du lovar att plantera dem, så släpper jag taget". Det leder till något som förändrar allt.

Detta är en otroligt fin och viktig bok! Den speglar dagens samhälle på ett  realistiskt, men samtidigt samhällskritiskt, sätt. Den grå, individuella världen har tagit över, och alla verkar ha tappat bort det fina, kärleksfulla. Men ekollonen du ser på omslaget bidrar till en ljusglimt, något som får växa.

Jag tyckte den började konstigt för att vara en barnbok, men när det vänder förstår jag precis vad tanken var. En väldigt viktig bok för nästa generation, men även för de generationer som lever nu. Jag vill inte begränsa boken och säga att det är en barnbok, för den speglar något alla borde läsa och ta åt sig. Bild och text samverkar på ett effektivt sätt och förstärker budskapet om att sprida kärlek och "pay it forward". Rekommenderas!

Första meningen: När jag var ung bodde jag i en stad som var ond och kall och hård.
Antal sidor: 48
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2015
Originaltitel: The Promise, 2013.
Översättning: Åsa Lind

Böcker jag fortfarande inte läst

Att-läsa-listor. Listor med böcker en tänker att en vill läsa, men så försvinner tiden till annat. Jag har ganska långa sådana där listor, och på listorna finns ofta böcker jag tänkt att jag måste läsa ganska snart, men fortfarande inte har läst. Här är några av dem:

Vilken/vilka måste jag läsa väldigt snart, enligt dig?
Någon bok du inte sett till här på bloggen som jag borde läsa?

Katherine-teorin - John Green

Colin har haft 19 förhållanden, och alla tjejer har hetat Katherine. Nu har han blivit dumpad för nittonde gången, och han vet inte vad han ska ta sig till. Tillsammans med kompisen Hassan ger han sig ut på en långresa, och de hamnar i en liten stad där de lär känna Lindsey och hennes vänner. Samtidigt försöker han bli ett geni, efter att alltid ha varit ett underbarn. Han ska försöka sig på en dumpningsformel som kan förutse när ett förhållande tar slut.

(Jag tänker inte nämna Förr eller senare exploderar jag i denna recension. Den boken är i en särklass för toppenbra böcker.)

Något jag tycker kännetecknar Green är det smarta och rappa språket. Många karaktärer är ofta vältaliga och snabba att driva med ord och kunskap. Det skiljer Greens böcker från mängden. Det finns ett gäng karaktärer läsaren får lära känna ganska väl, som har egna, tydliga personligheter, och ett gäng biroller som ger större bredd i berättelsen.

Jag tror att mattenördar skulle gilla den här boken. Jag är ingen sådan, och hängde därför sällan med i teoremet Colin klurar på, men det tyckte jag inte gjorde så mycket. Dessutom avslutas boken med 13 sidor lång förklaring av Colins dumpningsformel. Något annat som utmärker boken är mängden av fotnoter, som kommenterar och ger mer nördkunskap. Det tycker jag är ett roligt inslag. Det blir som att Green talar till läsaren.

Det är rätt dystert att Colin fokuserar sin formel på när förhållanden tar slut. Som om alla förhållanden tar slut. Detta kan visserligen bero på att han precis blivit dumpad. Igen.

Jag gillar boken. I början var jag lite skeptisk till "ännu en Green", eftersom hans böcker är rätt lika och lika uppbyggda. På grund av detta tröttnade jag på Sarah Dessen och Johanna Lindbäck, men jag tror jag håller fast vid Green ett tag till. För jag gillar boken. 

Första meningen: Morgonen efter att det erkända underbarnet Colin Singleton gått ut gymnasiet och för nittonde gången blivit dumpad av en flicka vid namn Katherine tog han ett bad.
Antal sidor: 303
Förlag: Bonnier Carlsen, tack för recex!
Utgivningsår: 2015
Originaltitel: An Abundance of Katherines, 2006

Böcker jag önskar att jag inte hade läst

När jag tittade i min bokhylla på jakt efter en oläst bok att läsa, fastnade jag mest vid böcker jag redan läst. Jag tänkte: "Å, tänk om jag hade haft denna bok oläst, då hade jag kunnat läsa den nu!". Jag vet ju att boken är bra. Jag skulle vilja uppleva känslan och spänningen igen. Jag skulle vilja vara ovetandes om slutet och sträckläsa för att jag tycker boken är så bra. Känner ni igen känslan?

Alltså, idag ger jag er: böcker jag önskar att jag inte hade läst, för jag skulle vilja läsa dem första gången en gång till (ett urval, med fokus på böcker jag inte alltid tipsar om) :

Cirkeln, Jellicoe Road, Resten får du ta reda på själv, Delirium, Lex bok, Förr eller senare exploderar jag, Eleanor & Park, Aldrig släppa taget, Min pappa är snäll och min mamma är utlänning.

Vilka böcker skulle du vilja läsa första gången igen?

Rafikis barnrättsbok

Förra året fyllde Barnkonventionen 25 år, och en del i uppmärksammandet av det är detta häfte. Läsaren får följa med Rafiki runt om i världen för att besöka olika barn som berättar hur de har det. Varje del av häftet utgår från en eller flera artiklar ur barnkonventionen, till exempel om liv och utveckling, samma värde, utbildning och demokrati. Till dessa artiklar finns berättelser, faktarutor, diskussionsfrågor och lektips. Det är som upplagt för diskussion och att lära sig om människor och kulturer runt om i världen.

Häftet är pedagogiskt upplagt med korta texter och rutor med nämnda övriga inslag. Det finns många bilder,och är uppmuntrande, trots att det ibland skrivs om att alla inte har det lika bra, och att alla länder inte ens följer barnkonventionen.

Detta häfte rymmer så mycket kunskap och viktig lärdom, att alla skolklasser borde arbeta med det. För ökad förståelse, minskad främlingsfientlighet, och en större förhoppning om att fler barn ska få ha det bättre.

När det gäller texterna kunde man ha jobbat mer med dem, och det finns en del ordfel eller liknande. Överlag är det dock bra.

Första meningen: Jag heter Rafiki och det betyder kompis.
Antal sidor: 35
Utgiven av: Rafiki, Erikshjälpen och Individuell Människohjälp, tack för recex!