30 augusti 2017

Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske

av Emmy Abrahamsson

Julia har en katt och är engelsklärare i Wien. Hennes liv är rätt händelselöst, men det trivs hon bra med. Så en kväll sätter sig en man bredvid henne på en parkbänk. Kärlek uppstår. Trots att Julia får reda på att de är och tänker rätt olika, och att han bor i en buske.

Efter att ha läst ett par tveksamma recensioner hade jag inte tänkt läsa Abrahamssons första bok för vuxna. När jag hittade den billigt på loppis och var i behov av något lättläst (mellan Vända hem och De kommer att drunkna i sina mödrars tårar), fick den dock följa med hem.

Med mycket humor och ironi berättar Abrahamsson en dråplig berättelse med sköna, icke tillrättalagda karaktärer. Humorn går inte riktigt hem hos mig (redan bokens första mening gjorde mig lite trött) (fast ibland småfnissade jag lite inombords), men bokens lättlästhet, feel good och "enkla" bekymmer passade mig bra efter två tyngre böcker. Jag gillar Julias tråkighet och impulsivitet, kärlekshistorien är lite ovanlig, men samtidigt uppfriskande. Kan en bli ihop med någon som inte har utbildning, jobb eller ens någonstans att bo? Det komplicerar en del i dejtandet, men blir en bra twist i boken. Överlag får den inget toppbetyg av mig, men om du är på jakt efter någon lättläst mellanbok, eller vill läsa feel good, duger den här finfint.

Första meningen: "Jag älskar kuk!", säger kvinnan glatt.
Antal sidor: 218 
Förlag: Månpocket (Albert Bonnier), 2016

27 augusti 2017

Vända hem

av Yaa Gyasi

Det börjar med Effia och Esi, två halvsystrar som växer upp utan att veta om varandra. En av dem blir bortgift med en engelsk guvernör, den andra säljs som slav i Amerika. Därefter får vi ta del av berättelser från kommande generationer, från 1700-talates slut fram till idag. Genom slavhandel, kolonialism, bomullsplantage, inbördeskrig och jazz.

Den här boken innehåller delar av 14 människors livshistorier. Alla kommer från samma släkt, men deras liv ser olika ut. Varannan historia kommer från släktledet som utgår från Effia, de andra från Esi. Hade det inte funnits en släkttavla på ett av de första bladen, hade jag blivit ännu mer förvirrad än vad jag vissa stunder var. När jag väl mindes hur moderns/faderns historia slutade, och har kommit in i deras sons/dotters liv, är det dags att byta familjesida och lära känna nya barn och relationer. För mig blev det ganska rörigt. Men, liksom många andra böcker, behövde den här mycket tid av mig som läsare, mycket sammanhängande tid. Och det kunde jag tyvärr inte ge den i början. De sista släktberättelserna läste jag i snabbare tempo, och fick med mig betydligt mer än när jag läste lite i taget.

Under de sista hundra sidorna kunde jag sätta mig in mer i berättelserna och vad de egentligen ville säga mig. De berättar om en konstig, ovärdig människosyn (vad gäller kvinnor, men även män), om orättvis hierarki, om olycklig kärlek, att bli bortgift för pengars eller makts skull. Det är väldigt intressant, Gyasi har gjort ett gediget arbete när hon samlat fakta och personporträtt från över 200 år. Det är riktigt spännande och frustrerande. Hon skriver på ett medryckande sätt och är duktig på att lämna cliffhangers. Många gånger hade jag visserligen velat läsa mer om vissa personer, men jag gissar att det finns andra böcker som fokuserar på en kortare tid. Här bjuder Gyasi på en svindlande släktkrönika som visar hur olika liv kan bli, beroende på vilka förutsättningar vi växer upp med. Och det är viktiga tankar och erfarenheter hon delar med sig av. Det är svårt att förstå hur en människa kan värderas högre än en annan, samtidigt som det många gånger är ganska lätt att se något liknande i vårt samhälle.

Om du har tid att lägga lite längre, sammanhängande läspass på en bok, kan jag rekommendera den här. Om du hellre läser lite i taget kan du kanske skriva en kort sammanfattning efter varje utläst kapitel, för att minnas vad som hände. Det hade säkert hjälpt mig till en bättre läsförståelse.

Första meningen: Samma natt som Effia Otcher föddes in i Fantelands dunkla hetta rasade en brand i skogen strax utanför hennes fars by.
Antal sidor: 366 
Förlag: Norstedts, 2017
Originaltitel: Homegoing, 2016
Översättare: Inger Johansson

24 augusti 2017

En annan historia

redaktör: Lina Thomsgård

När Ebba Witt-Brattström och Ann-Sofie Ohlander granskade de fyra vanligaste läroböckerna i historia för grundskolan, hittade de 62 namngivna kvinnor, och 930 män. Det är en av anledningarna till att Lina Thomsgård började kontakta människor i Sverige, och bad dem skriva om en kvinna som satt avtryck i historien. Resultatet blev 51 porträtt från de senaste århundradena.

Med 51 olika skribenter finns en bredd vad gäller texter, utformning och sätt. En del krönikor håller sig till fakta, andra väver in känslor, åsikter eller egna erfarenheter. Som sig bör gillar jag vissa texter bättre än andra, men överlag känns det genomarbetat, seriöst och gediget. Kvinnorna som omskrivs är olika och levde under olika årtionden, vilket ger ännu mer bredd. Alla slet de med olika normer, föreställningar och kamper för att nå dit de ville. Det märks att skribenterna skriver om någon/något de brinner för, vilket smittar av sig. Jag hittade många, för mig okända, intressanta kvinnor att läsa om, vilket kändes uppiggande.

Layouten är smidig med plats för en illustrerad bild av kvinnan i fråga, citat, bilder, fotografier med mera. Överskriften ger oss namn och en kort sammanfattning av hur kvinnan var eller vad hon gjorde.

Ännu ett plus med boken är att flera olika nationaliteter finns representerade. Förutom många svenskar finns det kvinnor från Grekland, Italien, Sri Lanka, Iran och Frankrike, och säkert några jag missat.

För någon månad sedan skrev jag om Feminismens ABC, med korta fakta om en kvinna för varje bokstav i alfabetet. Trots det ser jag (nog?) bara nya kvinnor i denna bok. Och det är väl klart, om det finns 930 män som är värda att skriva om, borde det ju finnas minst lika många intressanta kvinnor. Jag hoppas någon av de här böckerna får ta plats i undervisningen i skolan, eftersom elever annars missar en hel del viktigt i historien. Till exempel den där avgörande detaljen att det fanns kvinnor som var och gjorde även förr i tiden.

Första meningen: För mig började allt med Aina Cederblom.
Antal sidor: 195
Förlag: Volante, 2017

21 augusti 2017

Efter sommar-enkät

De flesta återgår nu till vardagen med skola, jobb eller annat. Jag har knåpat ihop en enkät såhär mellan sommarlov och höst. Svara gärna ni med, på er egen blogg (länka gärna!) eller i en kommentar.

Hur blev din lässommar?
Den blev bra! Jag har läst lite olika sorters böcker: romaner, en diktsamling, deckare och några barnböcker.

Läste du det du hade tänk? Mer eller mindre?
Jag hade en orimlig läshög inför sommaren, och det visste jag. Men hellre för många än för få! Jag hann inte med alla böcker jag tänkt läsa, men hann med andra från läslistan, så jag är nöjd.

Vilken var den bästa boken du läste?
Fyren mellan haven eller Springfloden.

Någon bok som blev en besvikelse?
Jag avslutade aldrig Det andra könet. Jag tröttnade när hon började snacka om växters ursprungskön, eller vad det nu var. Men någon gång ska jag fortsätta läsa, och då hoppa till de mer intressanta kapitlen.

Någon bok du inte hann läsa, som du tänker ta tag i snart?
Öppnas i händelse av min död köpte jag på loppis innan sommaren, den vill jag nog läsa i höst.

Har du införskaffat några böcker inför hösten?
Jag har börjat köpa kurslitteratur, eftersom jag ska börja plugga. Annars blir det bibblan som får leverera mina böcker.

Vad ser du fram emot i bokväg i höst?
Jag har dålig koll på höstens utgivning, eftersom jag börjat "läsa ikapp" en massa vuxenlitteratur jag missat. Men jag ser fram emot Anna Ahlunds Saker ingen ser.

Något annat du ser fram emot i höst?
Jag ska snart börja plugga, det blir spännande!

19 augusti 2017

Grafisk roman om internet och sexuellt ofredande

För drygt fem år sedan skrev jag om Sofia Malmbergs Elin under havet. När jag flyttade om mina böcker i veckan fick jag syn på boken igen, och tänkte att den fortfarande är otroligt aktuell.

Kort om handlingen:
När Elin söker efter en kampsportsklubb i staden får hon kontakt med tränaren André. Han erbjuder henne att komma och titta på lokalerna och träningscentret, och ser genast vad hon behöver. Han ser henne verkligen, till skillnad från mamma och de flesta i skolan. När Elin kommer för att testa hans speciella träningsform har han dock helt andra avsikter.
Det handlar alltså om att via nätet få kontakt med människor som utger sig för att vara andra än de är, och som utsätter en för sexuella handlingar. Det handlar om en ung tjej som inte känner sig tillräcklig och som söker kärlek. Men finner den på fel sätt. En grafisk roman med ett otroligt viktigt ämne, som jag tror kan vara ett bra diskussionsunderlag i klasser eller om en vill snacka om det här med sina eller andras barn. För snacka och lyssna, det borde vi göra mer!

En utförligare recension finns här.

16 augusti 2017

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar

av Johannes Anyuru

Tre individer kliver in i en bokhandel, avlossar ett skott och tar besökarna som gisslan. De har svurit trohet till terrorgruppen Daesh och ska nu utföra sitt uppdrag. Plötsligt känner en av individerna, hon som filmer, att de är på fel ställe. De ska inte vara där. Ett par år senare ger samma kvinna, nu på en rättspsykiatrisk klinik, en sällsam historia till en besökande författare. Hon menar att hon är från framtiden.

Jag har tydligen inte hängt med i hajpen kring den här boken, men när min syster berättade att hon hade köplats 190 på bibblan i Göteborg, tänkte jag att den skulle vara läsvärd. Jag behövde inte köa alls på mitt bibliotek, utan fick snabbt denna sällsamma berättelse i min hand.

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar publicerades ett par månader innan terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm, och det kanske var det som gjorde att den fick sitt uppsving. Boken beskriver en terrorattack och delvis händelserna bakom denna, men även om hur det kan bli om svenska, rasistiska värderingar får grepp om de styrande människorna. Det är hemskt att läsa om den framtidsskildring kvinnan ger, med främlingsfientlighet som gått alldeles för långt och samtidigt skräcken i att detta skulle kunna bli verklighet. Jag tror Anyuru gör något väldigt viktigt när han spekulerar i hur det skulle kunna bli om vi inte jobbar för att stoppa hatet mot de som inte är som "vi".

Boken har två berättare: kvinnan och författaren. Ibland är det lite svårt att hänga med, eftersom berättelsen hoppar i tiden och det är svårt att veta vad som hänt och vad som kommer eller inte kommer att hända. När jag läste saktare följde jag dock med bättre i karaktärernas tankegångar och fick en välskriven, intressant men hemsk läsupplevelse.

Anyuru är verkligen skicklig i sitt språk. Något uppiggande är att han skriver "en" istället för "man" (eftersom inte alla är män). Tyvärr är det inte konsekvent i slutet, men överlag var det lättare att läsa när inte allt handlade om män (man).

Jag tror det här blir en topp 10-bok för 2017. Lite komplicerad i vissa passager, men absolut läsvärd. Framför allt för att kunna se tecken på radikaliserande mot "andra" människor, och för att kunna stoppa det.

Första meningen: Nu kommer en vind.
Antal sidor: 300
Förlag: Norstedts, 2017

14 augusti 2017

Tre nya

De här tre böckerna har hittat hem till mig den senaste veckan.
* Hur man förälskar sig  en man som bor i en buske och Drömfakulteten köpte jag på second hand. Den första fick följa med hem för att jag gillade författarens debut, Min pappa är snäll och min mamma är utlänning. Dessutom verkar den vara rätt lättläst.
* Drömfakulteten köpte jag för att jag spanat in den på den feministiska kanon, verkar intressant. 
* Det blå mellan himmel och hav köpte jag med ett presentkort jag fick av mina kollegor när jag fyllde år i våras. Jag gillade Morgon i Jenin, och hoppas att författaren är minst lika bra i denna bok.

Någon som läst? Vilken ska jag börja med?

12 augusti 2017

Springfloden

av Cilla och Rolf Börjlind

Inför sommarlovet får Olivia Rönning en frivillig uppgift från polishögskolan: hon ska läsa igenom ett gammal ouppklarat fall och se om hon kan komma på om det hade kunnat lösas annorlunda med dagens metoder. Hon fastnar snabbt för fallet och kan inte låta bli att ta reda på mer om mordet på Nordkoster för över 20 år sedan. Hon ska bara försöka ta reda på utredaren Tom Stilton, som verkar vara försvunnen.

När min svärmor fick höra att jag och min man skulle till Kosteröarna i sommar, skickade hon med mig Springfloden. Jag hade inte hört så mycket om den tidigare, men har hittat ett nytt favoritförfattarpar!

Börjlinds skriver lockande och intressant och är otroligt skickliga på att lägga ut och väva ihop trådar. Dessutom har de ett brett persongalleri med många intressanta karaktärer och relationer. För en del tror jag kan det bli rörigt när berättelsen växlar mycket mellan olika händelser och personer, och när det kommer ofta nya karaktärer. Jag kände mig ibland lite trött när jag insåg att en ny person gjorde entré, men den känslan la sig snabbt när jag fick ett sammanhang. Händelsebytet gör att berättelsen blir mer spännande och ökar chanserna för sträckläsning, "jag ska bara läsa ett stycke till...". Sånt gillar jag!

Jag gillade att följa en ung polisstudent, hennes naivitet och oerfarenhet, men även hennes nya sätt att tänka, till skillnad från de poliser hon möter. Hon både lär och lär sig, och hennes utveckling blir en intressant del av boken. Jag ser fram emot att se tv-serien och sedan läsa de kommande böckerna (som just nu är tre) i serien.

Första meningen: Nivåskillnaden mellan ebb och flod är normalt fem till tio centimeter vid Hasslevikarna på Nordkoster, utom när det ä springflod.
Antal sidor: 442
Förlag: Norstedts, pocket 2014

10 augusti 2017

Grejen med substantiv och pronomen

av Sara Lövestam

Det där med grammatik. Ibland är det riktigt svårt, särskilt när reglerna verkar bråka med sig själva. I uppföljaren till Grejen med verb guidar Lövestam oss med finess och fyndiga exempel genom substantiv och pronomen på samma humoristiskt lärorika sätt.

Mina minnen av grammatiklektionerna i mellanstadiet var att vi klippte och klistrade mycket, så att våra grammatikhandböcker skulle bli snygga. Sedan skrev vi av det läraren skrivit på tavlan och gick vidare till nästa lektion. Fastnade något mer än fingrarna i limmet? Tveksamt. Efter det minns jag knappt några fler grammatiklektioner. Tänk om jag haft Sara Lövestam till grammatiklärare! Då hade jag förmodligen varit expert.

Det här är, vilket Lövestam skriver, inte riktigt en faktabok. Ställs det för höga krav för att det ska få vara en sådan? Jag vet inte, men den här sortens böcker är definitiv mycket roligare att läsa än dammiga gamla faktaböcker. Visserligen tror jag en del förkunskap vore på sin plats för att till fullo kunna ta till sig och tycka om boken. En svensklärare skulle till exempel älska, tror jag. Men även jag uppskattar den. En del går över huvudet på mig, men jag slukade ändå boken. Låt mig dela några anledningar:

1. Lövestam är sfi-lärare och har därför på riktigt förstått hur svårt det kan vara att lära sig svensk grammatik. Erfarenheterna från sina lektioner tillför något viktigt i den här boken, och blir till roliga dialoger som lär på ett bra sätt. Läs mer på sida 147-153

2. Lövestam för en liten debatt om ordet "hen". Hon låter bland annat två motstridiga sjöhästar diskutera, och kommer slutligen fram till att all ilska över ordet "hen" beror på att:
Människor är arga över att någon brutit sig in i en sluten ordklass, men de vet inte att det är därför de är arga.                               sida 104-105

 3. Sist men inte minst: fotnoterna. Enligt Lövestam får vi "800% av rekommenderat dagligt intag av fotnoter", och det lyfter bokens humornivå ytterligare några snepp.

Underhållande, lärorikt, tankeväckande. Rekommenderas till språknördar och de som vill försöka briljera inför språkpoliser eller på släktmiddagar.

Första meningen: Det var väl det jag visste: Svenska folket älskar grammatik. 
Antal sidor: 163
Förlag: Piratförlaget, 2017

7 augusti 2017

Dokumentärtips: Grupp 8

Under sommaren är jag, som ni säkert har koll på, men i en feministisk läsutmaning. Därför tänkte jag tipsa om en dokumentär från P3 som handlar om Grupp 8. Grupp 8 var ett gäng kvinnor som i slutet av 60-talet tröttnade på att tvingas gå som hemmafruar, trots att de hade utbildning och ville jobba. De kämpade därför för daghem och mot ofrivilliga deltidsjobb. De krävde fri abort och större plats för kvinnor.
I början av 70-talet tjänar 75 procent av Sveriges kvinnor mindre än 150 tusen kronor om året, i dagens penningvärde. Samtidigt kommer det för första gången ut en mängd utbildade kvinnor på arbetsmarknaden bara för att upptäcka att samhället är organiserat för den arbetande mannen med hemmafru. (källa)

Så här säger Eva Hökeberg (tidigare redaktör för tidningen Idun) i dokumentären:
Därför har vi nu 1974 en, livligare än nånsin, könsrollsdebatt, med samma krav, samma argument som eldat oss och ältats sen sådär 100 år. Det kan kännas lite tröttsamt för en kvinna av äldre årgång, man skulle önska att dagens unga kvinnor skulle slippa detta tragglande, men det får de inte. Mycket återstår på vägen till befrielsen. Den lär visserligen enligt Stockholms stadsteater just nu vara nära. "Jösses flickor" om så väl vore.
Här har vi en inspirerande och upplysande dokumentär om en rad händelser som revolutionerade livet för många kvinnor på sin tid, och som påverkar oss än idag. Men, det finns mer att göra, och med denna dokumentär i lurarna tror jag vi tillsammans vågar och kan göra mer. Väl värd en lyssning!




* Jösses flickor - befrielsen är nära! är en teaterpjäs av Suzanne Osten och Margareta Garpe

4 augusti 2017

Barabbas

av Pär Lagerkvist

Barabbas står och ser upp mot korsen. Där hänger han som kallas Guds son, istället för Barabbas. Barabbas blev frigiven, men vem är egentligen den där mannen som hänger där istället för honom? Hela Barabbas liv blir ett evigt sökande och grubblande, och ingen verkar vilja finnas vid hans sida.

Jag har läst texterna om Jesu korsfästelse och händelserna därikring många gånger. Därför var det intressant att läsa ur någon annans "synvinkel", trots att detta är en fiktiv bok (som dock bygger en hel del på Bibelns händelser). Till skillnad från huvudpersonen tror jag att den man som hängdes på korset istället för Barabbas är Messias, men jag kan ändå känna igen mig i tvivlet och alla frågor. Trots att boken publicerades första gången för nästan 70 år sedan, känns den därmed aktuell även idag. Vi är många som söker, letar och grubblar. I Barabbas finns många funderingar att stämma in i.

Språket är något åldrat, vilket störde min läsrytm i början. Det handlar om vissa ord och vissa meningsbyggnader. Utöver det skriver Lagerkvist målande och intressant. Han visar flera personers perspektiv, trots att det bara är Barabbas som nämns vid namn. Jag ifrågasätter en del av det Lagerkvist skriver, men det är ändå intressant att läsa andra synvinklar. Jag är egentligen skeptisk till gamla Nobelpristagare och så kallade klassiker, men överraskande nog gillade jag den här boken.

Första meningen: Alla vet hur de hände där på korsen och vilka som stod samlade omkring honom, Maria hans moder och Maria från Magdala, Veronika och Simon från Cyrkene, som bar korset, och Josef från Arimatea, han som svepte honom.
Antal sidor: 165
Förlag: Brombergs, 2016 (original 1950)

2 augusti 2017

Månadens bästa: juli

Den bästa bok jag läste i juli var Fyren mellan haven av M.L. Stedman.

Utöver den har jag läst
*Mamman och den lilla draken - Sofi Poulsen och Nicolas Križan
* Århundradets kärlekssaga - Märta Tikkanen
* Om godhet - Desmond Tutu och Mpho Tutu
* Barabbas - Pär Lagerkvist
* Stenkistan - Annika Widholm och Lucas Svedberg
* Lila hibiskus - Chimamanda Ngozi Adichie
* Grejen med substantiv och pronomen - Sara Lövestam
* Handbok för superhjältar - Elias och Agnes Våhlund
* Springfloden - Cilla och Rolf Börjlind
* Pojken och himlen - Sofia Hedman och Emelie Gårdeler




Temaläsningen bad oss färdas jorden runt på en månad. Jag har besökt Australien (Fyren mellan haven), Finland (Århundradets kärlekssaga), Nigeria (Lila hibiskus) och tack vare porträtten i En annan historia:
* Storbritannien - Ada Lovelace
* Italien - Artemisia Gentileschi
* Grekland - Aspasia
* Sri Lanka - Sirimavo Bandaranaike
* Iran - Googoosh
* Frankrike - Germaine de Staël

Jag har inte lyckats ta mig runt hela jorden, men till betydligt fler länder än vad det brukar bli. I augusti ska vi läsa inspiration och passion. Lite klurigt tema, men ska nog få till något där också.


Vilken bok blev din favorit i juli?