Det är sällan det skrivs i ungdomsböcker om varaktig ångest. Det kan på sin höjd handla om stress över en skoluppgift eller kanske svåra känslor under och/eller efter en kris. I Dagboksanteckningar från ett källarhål får läsaren däremot följa Linnéa som ganska ofta känner av de svarta känslorna inom sig. Det är inte så att hon ältar sig i detta, snarare är detta en bok med humoristiska inslag, men samtidigt finns det svåra under ytan som när som helst kan bubbla upp. Hon skriver om obehagskänslor inför vissa uppgifter och relationer, och att den där svarta klumpen kan ta plats även för "småsaker". Det är så bra och viktigt med sådana här böcker.
Bortsett från "ungdom med ångest" har jag svårt att hitta ett sammanhang och att förstå vad boken egentligen handlar om. Som titeln säger är det ju dagboksanteckningar, vilket jag inte alltid uppskattar att läsa. Det händer inte så mycket och jag tröttnade efter ett tag.
Det viktigaste med boken är trots allt att ämnet ångest behandlas. Den vill rikta sig till ungdomar som själva känner av detta, och det är superviktigt, för det är inte alltid lätt att prata om. Till ungdomar som känner igen sig i detta vill jag rekommendera boken.
Första meningen: Det är ingen idé att jag försöker förklara för ni kommer inte att förstå.
Antal sidor: 323
Förlag: Lilla Piratförlaget
Utgivningsår: 2012
