Kaosutmaning 2017

De senaste året har ansvaret för Kaosutmaningen cirkulerat mellan olika bloggare, och inför 2017 har jag knåpat ihop en lista. Utmaningen går ut på att mellan 1 januari och 31 december pricka av minst 20 av de 35 punkterna. Varje bok får bara förekomma en gång på listan.

Om du antar utmaningen skriver du det i en kommentar, så samlar jag ihop alla medverkande (på den här sidan). Uppdatera gärna på din blogg hur det går under året, så kan vi få tips av varandra.

Varsågoda, här är årets utmaningar:

1. En bok i en genre du vanligtvis inte läser
2. En bok med ett djur på omslaget
3. En bok på ett annat språk än svenska
4. En bok från Afrika
5. En bok från Asien
6. En bok från Amerika
7. En bok från Oceanien
8. En bok från Europa (inte Sverige)
9. En bok med en tonårig huvudperson
10. En bok med fler än tre hbtq-personer
11. En bok med något rött på omslaget
12. En bok som kommer som film under 2017 eller 2018
13. En bok publicerad 2017
14. En bok publicerad innan 2000
15. Ett seriealbum
16. En bok du tycker att alla borde läsa
17. Sista boken i en serie
18. En bok som har mer än en författare
19. En bok du valde på grund av bilderna
20. En bok om något du brinner för
21. En tegelsten (på över 500 sidor)
22. En bok på under 150 sidor
23. En lånad bok
24. En faktabok
25. En bok för barn
26. En klassiker
27. En hyllvärmare
28. En bok som vunnit ett pris
29. En bok du länge velat läsa
30. En somrig bok
31. En bok som utspelar sig före år 1900
32. En bok som utspelar sig under eller handlar om andra världskriget
33. En bok som utspelar sig norr om Uppland
34. En hypead bok
35. En bok vars titel börjar på L

Lycka till! :)

Två favoritbilder från 2016

Undrar du vilket som var min bästa dag under 2016? Ingen tvekan! En del av er snappade säkert upp att jag gifte mig i somras. 23 juli blev jag fru Utahs när jag och min älskade man sa ja till varandra! Vilken fantastisk dag vi hade! Här är två av bilderna från fotograferingen med Annelie Lagerqvist, Smultronstina.

Bästa böckerna för unga och andra

Igår summerade jag de barnböcker jag läst 2016 som jag tyckt bäst om. Idag är det dags för böcker för tonåringar, unga vuxna och andra vuxna.

Bästa historieromanerna: Tårar i havet av Ruta Sepetys och Pojken på bergets topp av John Boyne

Bästa om ångest: Tio över ett av Ann-Helén Laestadius

Bästa romantiska:  Du, bara av Anna Ahlund

Bästa om svåra relationer barn-vuxen: (M)ornitologen av Johanna Thydell

Bästa uppföljaren: En annan av David Levithan

Bästa tjockisen: Dumplin´ av Julie Murphy

Bästa om systerskap: Vi är en av Sarah Crossan

Bästa om katastrof och bearbetning: En bit av mig fattas av David Levithan

Bästa om livsåskådning: Ödehuset av William Paul Young

Bästa verklighetsbaserade: Tusen strålande solar av Khaled Hosseini och Sarahs nyckel av Tatiana de Rosnay

Bästa biografierna: Kriget är slut av Morgan Alling och Älskade terrorist, 16 år med militanta islamister av Anna Sungberg och Jesper Huor

Bästa barnböckerna 2016

Dags att summera året. Jag har läst mycket bra 2016, därför delar jag upp det på två inlägg, så att chansen ökar att ni tar till er fler tips. För att förtydliga rubriken handlar det här inlägget om de bästa böckerna jag läst 2016. Jag har läst långt ifrån alla och många böckerna är inte publicerade i år.

3-6 år
En ögonöppnare för familjer med har god ekonomi, och igenkänning för de som måste vända på varje slant i slutet av månaden: Veckan före barnbirdaget av Elin Johansson och Ellen Ekman.
Om döden, sorg och saknad: Får hundrar korvar i himlen? av Sara Galli och Mats Molid. De har även skrivit en bok om hur det kan vara att ha en deprimerad förälder: När mammas tankar ändrade färg.

6-9 år
Ett fartfyllt, isande äventyr med en modig tjej i huvudrollen: Ishavspirater av Frida Nilsson och Alexander Jansson.
Första delen i en spänningskittlande serie om att vara lite udda, om utanförskap och vänskap: Monstret i natten av Mats Strandberg och Sofia Falkenhem.
Livet ur en 8-årings perspektiv. Vänner, lego, skolprojekt och andra viktiga projekt. Det hittar vi i Bruno 3000. Tvillingarna av Åsa Anderberg Strollo och Julia Thorell.

9-12 år
Introducera ett barn (eller vuxen) i biografier med Astrid Lindgren av Agnes-Margrethe Bjorvand och Lisa Aisat. Underbara illustrationer och spännande fakta och inspirerande citat.
En cool med vilsen 12-åring flyttar in hos en ny familj och ska försöka anpassa sig. Vilket går sådär: Billie: avgång 9:42 till nya livet av Sara Kadefors.
Utanförskap och en kamp om att räcka till och duga, både inför klasskompisar och föräldrar: Noel och den magiska önskelistan av Johanna Kastevik.

Vilka barnböcker vill ni tipsa om?

Barnet från ingenstans

av Kari Rosvall och Naomi Linehan

Fram tills Kari är 64 år vet hon inte vart hon är född eller vem hennes pappa var. Sin mamma möter hon först i 25-årsåldern, men hon säger inte mycket. Hon verkar dölja något. Kari får på andra vägar veta att hon var ett av Lebensborn-barnen, barn som på order av Hitler avlades fram som ariskt fulländade under andra världskriget. Efter kriget ville ingen ha barnen, men Kari räddades av snälla vuxna och växte upp på en trygg landsbygd. Genom alla år har hon dock funderat på sitt ursprung. I denna bok berättar hon vad hon vet om sina första år, och sedan resten av livet.

Jag vet inte om jag hört talas om Lebensborn-barnen tidigare. De flesta vet nog att Hitler ville ha ett perfekt ariskt rike med blonda, blåögda människor. Men att passande kvinnor letades upp för att tillsammans med okända SS-män föda perfekta barn, är det nog färre som vet. Hur kvinnorna och barnen behandlades vet vi inte så mycket om, men alla överlevde inte, och många dög inte i Hitlers ögon. Det är en skamfläck i historien, men även något som verkligen behöver synas i dagsljus. Det får inte hända igen.

Det här är en väldigt intressant bok. Dels för att den skildrar något ganska okänt i en nära historia, men även för att Rosvall delar med sig av mycket, både när det gäller ärr från andra världskriget och allt det vanliga i sitt liv, både glädje och sorg. Det är en bok om hela hennes liv. Intressant, skrämmande, otäckt, hoppfullt.

Det märks att Rosvall brinner för att få berättelserna om Lebensborn-barnen att föras vidare, och det gör hon bra. Författarna väver inte in en massa fakta, bara det som behövs, vilket gör boken lätt på ett sätt. Å andra sidan är det tungt och svårt att ta in det avskyvärda.

Första meningen: Jag heter Kari.
Antal sidor: 229
Förlag: Libris
Utgivningsår: 2016
Originaltitel: Nowhere´s Child, 2015
Översättare: Kerstin Gårdsjö

Julkalenderbloggstafetten v. 51

GOD JUL!

 

Julkalenderbloggstafetten har nu tagit sig genom 24 inlägg med viktiga böcker. Ett stort tack till alla som deltagit i och följt stafetten! Jag har fått många nya boktips och har tyckt om att läsa ett nytt inlägg varje dag. Det är inspirerande, dels för att jag upptäckt fler böcker utanför min bekvämlighetszon, men också att läsa om något ni brinner för, något ni tycker är viktigt. Det ger hopp i en mörk värld. Tack!

Nu vill jag önska er GOD JUL med en sammanfattning av veckan som gått. Sammanfattningarna av tidigare veckor hittar ni längst ner i detta inlägg.

19 december, Gabriella om en bok om mående efter ett övergrepp.
20 december, Sizzens bokblogg om en bok om att våga stå upp för rättvisa, och en om en kvinnlig hjälte som vågar stå upp för sig själv.
21 december, Sofie om en bok om att vara kär i fel person.
22 december, I regnet om en bok om att vara vanlig.
23 december, Boktanken om en bok om sorg och organdonation.
24 december, Lilla bus om en bok om en tonårings skildring av andra världskriget.

Här finns summeringar av första, andra och tredje veckan.

Monstret på cirkusen

text av Mats Strandberg, illustrationer av Sofia Falkenhem

Människorna i staden är mer rädda än någonsin för monster. Vad de inte vet är att Frank är ett av dem, och att han träffar de andra nästan varje natt. En dag kommer en cirkus till staden, och det står snart klart att clownen Kryger verkar gömma något bakom sin mask.

Det här är andra delen i en planerad trilogi. Tvåan brukar vara svår att skriva, men Strandberg lyckas fånga mitt intresse genom att sätta Frank i ett nytt, känslofyllt, spännande och ibland otäckt äventyr. Liksom den första boken, Monstret i natten, är det mycket fokus på utanförskap och att någonstans mitt i detta finna en trygg plats. Utanförskapet handlar om att vara udda, eller inte passa in i normen. Jag tänker att det kan tala till många, till exempel hbtq-personer, människor från andra länder eller med annan bakgrund och kultur, funktionsnedsatta eller kanske de som är mobbade av andra oklara anledningar. Liksom många andra mobbade har Frank svårt att känna sig säker i si själv och den han är, men liksom många andra vet han ändå sitt värde längst inne i hjärtat. Det är bara så svårt att ta fram det ibland. Det gör Frank till en trovärdig karaktär som kan ge tröst åt många.
 
Monstret på cirkusen är många gånger vemodig och otäck. Samtidigt finns massor av hopp, hopp om förändring och att godheten kan segra. Bilderna, som går i svart, vitt, grått och lila, förmedlar många av de här känslorna, och passar bra till texten. Jag gillar boken väldigt mycket! Den är riktigt bra skriven och jag rekommenderar den till nästa högläsningsstund.

Första meningen: Morgonen som skolan skulle börja igen var det svalt i luften.
Antal sidor: 142
Förlag: rabén&sjögren
Utgivningsår: 2016

Noel och den magiska önskelistan

av Janina Kastevik

En dag sätter sig en sliten uteliggare bredvid Noel på bussen. Uteliggaren glömmer en lapp på sätet när han går av, men Noel hinner inte ge tillbaka den. Det visar sig vara en magisk önskelista med Noels namn på, och den blir början på flera konstiga händelser.

Vi kastas snabbt in i Noels vardag. Den är väldigt ensam. Noels mamma volontärar som läkare i Liberia, hans pappa är ledsen och Noel har inte hittat någon vän sedan han bytte skola efter flytten i höstas. Dessutom har han hört vad hans lärare säger bakom ryggen på honom, och det gör inte det hela bättre.

Janina Kastevik är riktigt bra på att beskriva Noels känslor. De få replikerna visar att det är få som pratar med honom och Kastevik lägger in så ärliga meningar att det gör ont i mig. Dels när det gäller frånvaro av vänner:

Man känner sig fånig när man låtsas att man är väldigt upptagen med att sparka i gruset, fast man egentligen bara går och väntar på att någon ska fråga om man vill vara med.    s. 8

Men även det ansvar Noel känner över sin pappa:

Och jag visste att jag inte fick göra pappa ännu ledsnare genom att tala om hur jag hade det i skolan eller hur mycket jag längtade efter mamma. Så därför sa jag ingenting om det.     s. 18

Det gör så ont! Men jag vet att det här tyvärr är vardag för många, och därför är det så skönt att Kastevik skriver ärligt. Hon gör det på ett sätt som skiljer sig från många andra böcker om ensamhet och frånvaro av vänner. Jag tror många kan känna igen sig och dessutom få hopp, för mitt i allt elände kommer önskelistan och det får ljus att börjar spira, det skyms ibland, men något börjar hända. Dels med vardagen, men även med Noel.

Det här är en väldigt skickligt skriven roman om ensamhet och plågande tankar, men även om längtan, styrka och mod. Jag gillar den väldigt mycket!

Första meningen: Tänk dig en klass som springer ut på rast.
Antal sidor: 141
Förlag: Hippo bokförlag
Utgivningsår: 2016

Julkalenderbloggstafetten v. 50

Inlägg 12 till 18 är levererade. Det är så roligt att läsa en stor variation, och dessutom få veta vad ni bloggare tycker är viktigt. Vilket även det är ganska olika. Om det här har vi kunnat läsa under veckan som gått:

12 december, Bokmumriken om en bok om Tjernobyl och katastrofen som inträffade där.
13 december, Stories from the City om en bok som låter normbrytande kärlek vara normalt.
14 december, Den läsande kaninen om en bok om livslångt systerskap.
15 december, Lyrans Noblesser om en bok om att söka efter och kämpa i tro.
16 december, Pantalaimone om en bok om utanförskap och ett bristande skyddsnät.
17 december, Lakritsboken/Bokskåpet skrev om en bok som fick hela klassen att vilja läsa.
18 december, The World I Live in skrev om en bok med mycket igenkänning för 12-13-åringar.

I morgon går vi in på sista veckan med julkalenderbloggstafett. Först ut är Gabriella.

Summering av första och andra veckan.

Oktober är den kallaste månaden

av Christoffer Carlsson

När polisen frågar Vega vart hennes bror är, säger hon inget. Hon vet visserligen inte vart han är eller vad han gjort, men hade hon vetat hade hon ändå inte sagt något. När hon börjar fråga runt inser hon dock att hon själv är inblandad.

Det här är en mörk skildring av hur det kan vara att växa upp på landsbygden, på ett ställe där ingen, varken där eller i stan, verkar bry sig om annat än sitt eget. Vega verkar vara en ganska ensam tjej. Där hon växt upp och bor handlar mycket om hembränd sprit, tobak och att överleva dag för dag. Ingen idealisk plats. Vega vet dock inte om så mycket annat, och det är intressant att följa henne. Det är även en skön kontrast till alla ungdomsböcker som utspelar sig i storstäder med mer eller mindre lyxiga bostäder, förhållande, hemmafester och liv.

Berättandet är rätt på, men allt som händer i området verkar ha förklaringar många år bak i tiden, och som läsare får vi del av det. Genom allt finns något mörkt, ibland destruktivt, och många gånger känns det väldigt jobbigt. Vegas omständigheter är så komplicerade, att dras in i brottshärvor och få veta hemligheter en inte vill veta, det tär på psyket. Jag vill ta med mig Vega hem, ge henne mat och en kravlös kväll framför teven. Tyvärr inser jag att det här skulle kunna vara vardag för många, och det gör mig mörkrädd. Hur som helst, här är ännu en bra bok som visar en undanskymd del av samhället. En del som borde komma fram i ljuset, både för förståelses skull och för barnens skull. Rekommenderas!

Första meningen: Det hann nog gå tre dagar innan jag verkligen förstod situationens allvar.
Antal sidor: 185
Förlag: Gilla böcker
Utgivningsår: 2016

Harry Potter och det fördömda barnet

av J.K Rowling, John Tiffany och Jack Thorne

Å, jag vet inte hur jag ska kunna recensera den här boken. Jag älskade, kände mig kluven, velar och vet inte hur jag ska få ihop allt det här. Men jag gör ett försök. Vi börjar med lite handling.

Det har gått 19 år sedan Harry Potter lämnade Hogwarts. Nu ska en av hans söner, Albus, börja skolan. Att vara son till Harry Potter är sällan lätt, och förväntningarna på Albus är skyhöga. På Hogwarts möter Albus Scorpius, som är son till Draco Malfoy. Han är inte heller särskilt lätt att ha som pappa. Albus och Scorpius finner varandra och hamnar i magiska äventyr för att skipa rätt, eller kanske för att hämnas.

Hogwarts, välkända trollformler, karaktärer och all magi. Trots att J.K Rowling inte är ensam författare längre, finns det mest av känslan kvar. Det var däremot intressant att efter sju böcker inte längre stå på Harry Potter sida, för det vill jag inte riktigt säga att jag gör. Visst kommer Harry alltid vara Harry, men eftersom vi läser det mesta ur Albus perspektiv, får vi se en annan sida av Harry: Harry som pappa, vilket inte är en lätt roll.

ALBUS
Vad vill du att jag ska göra då? Göra mig populär med hjälp av magi? Trolla mig in i ett nytt elevhem? Transfigurera mig själv till en bättre elev? Uttala bara en besvärjelse, pappa, och förvandla mig till det du vill att jag ska vara. Det kommer att fungera bättre för oss båda. Jag måste gå nu. Måste ta ett tåg. Måste leta reda på en vän.     s. 38-39

Jag måste skriva att boken förmedlar många känslor och drog in mig i storyn. Jag hade svårt att sluta läsa. Efter avslutad läsning kunde jag dock se med mer kritiska ögon. Det var inte så svårt att komma in i att läsa pjäsmanus, men den här formen gör boken ytlig. Läsaren tappar många av huvudpersonens tankar och känslor. Det blir lite stelt. Den här skrivformen gör även att jag funderade mycket på hur det ser ut på scen, och det är intressant. Jag vill verkligen se hur de lyckas!

Från det att jag hörde om boken till strax innan jag läste den var jag skeptisk. Jag antog att det var en "glida vidare på succén-bok", särskilt eftersom den är skriven som ett pjäsmanus. Varför inte låta slutet i Harry Potter och dödsrelikerna vara det slutgiltiga slutet? Däremot tror jag många över hela världen velat ha mer på något sätt. Det är svårt att få nog av Harry Potter-världen, kanske är det trolldomen som lockar oss in dit.

Och det finns något i den här boken som lockade in mig i världen, som fick mig att fastna, sträckläsa och verkligen gå in i storyn. Det finns något som fick mig att tänka att jag gillade boken jättemycket och att jag efter avslutad läsning fick sådan HP-abstinens att jag knappt visste vad jag skulle göra. Jag ville ha mer! Därför vill jag rekommendera Harry Potter-fans att läsa den här. Men ha inte för höga förväntningar. Tänk dig att det är fan fiction. Då blir den mycket bättre. 

Första meningen: En livlig och myllrande station, fullpackad med folk som försöker resa åt olika håll.
Antal sidor: 376 
Förlag: rabén & sjögren
Utgivningsår: 2016
Originaltitel: Harry Potter and the Cursed Child, 2016
Översättare: Lena Fries-Gedin och Jessika Gedin

Idag vet jag inte vem jag är och Tillbaka till Jesus

Idag kommenterar jag två böcker jag nyligen läst. Först ut är Ida Sundin Asks Idag vet jag inte vem jag är, som nominerades till årets Augustpris.

Det är inte lätt att bli gammal och glömma allt som hänt, att bli dement. Tur då att morfar har ett barnbarn som gärna hjälper honom att minnas!

Den här boken är skriven ur morfaderns perspektiv, vilket är intressant. Det är en väldigt fin men samtidigt väldigt sorglig bok fylld med kärlek. Jag gillar morfaderns och barnbarnets relation, kanske är barnbarnet den enda som orkar förklara igen och igen vem han är, vad som har hänt och så vidare. Med stor kärlek gör barnbarnet detta.

Illustrationerna är fina och färgglada och får ta plats i boken. Något jag inte kan sluta tänka på är dock att personerna och katten har så små huvuden, och att kroppsstorlekarna skiftar mellan sidorna. Men det spelar väl egentligen inte så stor roll. Överlag tycker jag om boken och tycker den är väl värd en prisnominering!

Första meningen: Idag vaknade jag upp i ett främmande rum.
Antal sidor: 32
Förlag: Urax
Utgivningsår: 2016

Bok nummer två i detta inlägg är Tillbaka till Jesus av Runar Eldebo

Författaren funderar kring vad Jesus skulle ha gjort och tänkt om han levde bland oss idag, och vidare hur det påverkar dagens Jesus-följare. Eldebo skriver om efterföljelse, bön, "den samariska utmaningen" och är radikal i sitt tänkande. Det är inte mysigt tillrättalagt som det blir i många kyrkor, istället vågar Eldebo förmedla vad han tror att Jesus verkligen ville då och fortfarande vill. Det är utmanande, ibland näst intill jobbigt, men också uppmuntrande. Jag hittade mycket intressant och tänkvärt. Det är ingen bok att sträckläsa, istället kräver den eftertanke, och om en lägger lite mer tid än vad jag gjorde på denna bok, tror jag en kan få ut väldigt mycket. Dessutom tror jag den passar bra för de som vill studera Bibeln ihop, eftersom boken avslutas med samtalsfrågor.

Första meningen: Det finns många och olika böcker om kristen tro.
Antal sidor: 174
Förlag: Libris förlag
Utgivningsår: 2008

Julkalenderbloggstafetten v. 49

Den här stafetten är inte bra för min att läsa-lista. Den blir liksom bara längre och längre... Men det är å andra sidan ett trevligt i-landsproblem, det betyder ju att det finns en massa bra, och viktiga,
böcker att läsa! Här har ni en summering av veckans inlägg:

5 december, Hanneles bokparadis om en bok om försoning.
6 december, Agnes bokblogg om tre böcker med hög igenkänning för en tonåring.
7 december, Booze´n´Books om en bok om flyktingar i tre generationer.
8 december, Breakfast Book Club om en bok som stoppade en lässvacka och gav perspektiv.
9 december, Sincerely Johanna om en bok om att vara svart (man) i USA.
10 december, Vad vi läser om en bok om miljön.
11 december, Bokintresse om en bok om psykisk ohälsa.
 

Första veckans summering hittar du här.

Juldagboken

av Åsa Jansson

Tindra har flyttat in i ett stort hus ute på landet tillsammans med sin familj. När hon ska städa sin garderob upptäcker hon en lönndörr där hon hittar en dagbok. Dagboken är skriven av en tjej i Tindras ålder för många år sedan, och mystiskt nog verkar deras liv vara ganska lika. Samtidigt blir Tindras pappa allt mer deppig. Han har varit arbetslös länge och får fortfarande inget jobb.

Med gamla hus, dagböcker och lönndörrar trodde jag det här skulle vara en mer spännande bok. Det finns mycket författaren skulle kunna bygga vidare på. (Med spoilerriks skriver jag inte mer om det.) Istället handlar det om Tindras vardag, med skola, luciaträning, en deppig förälder, ansvar, förväntningar och verklighetsflykt. Det var inte vad jag hade förväntat mig, men det var rätt bra ändå.

En mysig bok som jag tänker är bra läsning för den som gillar julen och vill ha ut mer av den, till exempel genom att läsa om någon annans december. Det gillade jag som barn!

Första meningen: Att huset var perfekt, det var hela familjen ense om redan i maj då de såg det första gången.
Antal sidor: 92
Förlag: Pärlan förlag, tack för recex!
Utgivningsår: 2016

En vinnare presenteras

Utlottningen av En väktares bekännelser är avgjord! Här presenteras vinnaren:

Grattis! Ett mejl är på väg till dig! :)

EDIT: Oj, det syns visst knappt vad det står på lappen. Vinnaren är Västmanländskan!

Stora julboken

av Jan-Öjvind Swahn

Vill du bli expert på julen med alla dess inslag, traditioner och historian bakom allt? Då rekommenderar jag denna bok. Med ett gediget researcharbete har Swahn skrivit om många olika juliga inslag, när de kom och varför. Han börjar vid advent och lämnar oss inte förrän tjugondag Knut, däremellan hinner han med årtusenden av historia.

Pyssel, bilder, listor och mängder med text. Jag trodde detta skulle vara en ganska lättsmält bok, men där hade jag fel. Boken är fylld med faktatexter som tar upp både det religiösa och profana. Ibland är texterna med sina årtal, personer och olika traditioner, tunga att ta sig igenom. Jag hänger inte alltid med, men tittar gärna på de stämningsfulla bilderna och läser lite där jag känner intresse. Jag tror det är så den här boken ska läsas. Ibland är det väldigt intressant, särskilt att läsa om traditioner som började på andra sätt än hur vi firar dem idag. För den som vill fördjupa sig i jultraditioner eller är julnörd på historieplanet, vill jag rekommendera denna bok. 

Första meningen: Vem färdas som en kung men gästar minsta koja?
Antal sidor: 206
Förlag: Ordalaget Bokförlag, tack för recex!
Utgivningsår: 2016, reviderad upplaga från 2005

4 böcker innan årets slut

Nu är det fyra veckor kvar på 2016. Jag har läst väldigt många böcker detta år, men det finns ännu fler jag skulle vilja hinna läsa innan det kommer en massa nya nästa år. Idag listar jag fyra av dem:

* Fantastiska vidunder och var man hittar dem
* Tomtemaskinen
* Noel och den magiska önskelistan
* Barnet från ingenstans

(Under tiden de här fyra veckorna går stryker jag över de böcker jag läst.)

Julkalenderbloggstafetten v. 48

Här kommer den utlovade sammanfattningen av den halvvecka med bloggstafett som pågått:

1 december skrev jag om tjocka människor.
2 december skrev Sagan om Sagorna om en viktig bok om fittor.
3 december skrev Bokslukaren om två serier där det finns homosexuella par utan att tiden stannar upp kring just deras sexualitet.
4 december skrev C.R.M. Nilsson om två böcker. Den ena om en svår olycka och vägen tillbaka. Den andra om att ingen är perfekt, inte ens feminister.


I morgon fortsätter stafetten hos Henneles bokparadis.

Vill du ha mer att läsa redan nu? Kolla in Sincerely Johannas inlägg om bevakning av barn- och ungdomslitteratur.

Månadens bästa: november

Den bästa bok jag läst i november är Vi är en av Sarah Crossan.

Jag har även läst:
* En väktares bekännelser - Elin Säfström
* Astrid Lindgren - Agnes-Margrethe Bjorvand och Lisa Aisato
* Åka buss - Henrik Wallnäs och Matilda Ruta
* Ingen normal står i regnet och sjunger - Sara Ohlsson
* Koll på läget - Alex Van Tol
* Varm vinter  - Åsa Anderberg Strollo
* Bakom varje fönster bor ett hjärta - Soheila Fors
* Jag fattar ingenting - möjliga svar på omöjliga bibelställen - Leif Carlsson
* Nutte Nervös - Mélanie Watt
* Harry Potter och det fördömda barnet - JK Rowling, Jack Thorne och John Tiffany
* Nu leker vi! - Sara Bergmark Elfgren och Maria Fröhlich
* Oktober är den kallaste månaden - Christoffer Carlsson
* En förtrollad jul -  Siri Spont och Alexander Jansson

Temautmaningen bad oss läsa skräck och spänning. Jag läste Varm vinter och Harry Potter och det fördömda barnet.
Årets och utmaningens sista tema är jul och nostalgi. Jag vill läsa Klappsnapparna och Charlie och Tomtemaskinen. Men det blir förmodligen fler böcker på temat jul.

En viktig bok: Dumplin´

Idag är det dags att dra igång årets julkalenderbloggstafett! Hela schemat hittar du här.

Jag har tänkt skriva om storlekar på människor. De flesta huvudkaraktärer i (ungdoms)böcker är smala eller "mittemellan". Det är sällan jag stöter på en tjock person. Hen är i så fall en bikaraktär som inte är särskilt lycklig. Det är som att smal=lycklig och tjock= inte lycklig. Det tycker jag är konstigt.

Julie Murphy har skrivit om Dumplin´, som i boken med samma namn är en tjock huvudperson. Hon trivs med det. I alla fall tills hon börjar jobba med privatskole-Bo, då känner hon sig äcklad av sig själv. Särskilt med tanke på att Bo kanske vill röra vid henne. Dessutom finns det såklart mycket i omgivningen som uppmuntrar de här tankarna. Dumplin´ bestämmer sig därför för att visa staden att hon inte skäms över sig själv, trots att hon inte ser ut som de som ställer upp i den årliga skönhetstävlingen.

Jag har funderat lite på karaktärers kroppsstorlek och även några vanliga citat i romantiska böcker:

"han tog tag om mina höfter och lyfte mig elegant över buskaget"

"jag tog hans hand och han drog upp mig utan ansträngning."

Jag är så trött på alla superlätta flickvänner med superstarka pojkvänner. För det första: borde alla tjejer vara smala och lätta, medan killarna ska ägna sin lediga tid på gym ifall de skaffar flickvän? För det andra: Vad händer med och i alla de tjejer/killar som inte passar in i den nämnda mallen? För evigt singlar och olyckliga? För det tredje: Är det ens möjligt att göra som i citaten ovan? (jag spyr lite på beskrivningarna) Jag har testat. Jag är inte särskilt stark, men inte är det lätt att lyfta jämnåriga på det där sättet. Det går bra med 2-åringarna på jobbet, men 60, 70, 80 kilo? Nej.

Dumplin´ kommer som en frisk fläkt och räddar oss ur denna sneda beskrivning. Hon är tjock och hon trivs med det. Hon vill bevisa att en inte blir lycklig bara en är smal och har en kropp som passar i minsta tröjstorleken. För visst måste lycka ligga i något annat? Samhället ger oss ofta budskap som många gånger blir destruktiva, kanske särskilt för ungdomar. Kroppsideal, prestationsförväntningar både i skolan, på jobb och fritid. Efter all denna stress får en inte ens äta en tröstchoklad. Tänk om en blir tjock!

Visserligen lägger denna bok mycket fokus på Dumplin´s kroppsstorlek, men det är ändå skönt att hon inte är någon slags "perfekt tjockis". Även Dumplin´ drabbas av samhällets skönhetsideal och hjärnspöken säger åt henne att hon kanske borde ändra på sig. Hon lyssnar till det där, men hon vågar trotsa. En riktig förebild. En viktig förebild.

Därför är detta en viktig bok: den visar på mångfald inom kroppsstorlekar. Den visar att smal ≠ lycklig och tjock ≠ olycklig. Den vill uppmuntra läsaren att gilla sin kropp, oavsett hur den ser ut.

Min recension av boken hittar du här.

I morgon tar Sagan om sagorna över stafettpinnen.