Kaosutmaning 2017

De senaste året har ansvaret för Kaosutmaningen cirkulerat mellan olika bloggare, och inför 2017 har jag knåpat ihop en lista. Utmaningen går ut på att mellan 1 januari och 31 december pricka av minst 20 av de 35 punkterna. Varje bok får bara förekomma en gång på listan.

Om du antar utmaningen skriver du det i en kommentar, så samlar jag ihop alla medverkande (på den här sidan). Uppdatera gärna på din blogg hur det går under året, så kan vi få tips av varandra.

Varsågoda, här är årets utmaningar:

1. En bok i en genre du vanligtvis inte läser
2. En bok med ett djur på omslaget
3. En bok på ett annat språk än svenska
4. En bok från Afrika
5. En bok från Asien
6. En bok från Amerika
7. En bok från Oceanien
8. En bok från Europa (inte Sverige)
9. En bok med en tonårig huvudperson
10. En bok med fler än tre hbtq-personer
11. En bok med något rött på omslaget
12. En bok som kommer som film under 2017 eller 2018
13. En bok publicerad 2017
14. En bok publicerad innan 2000
15. Ett seriealbum
16. En bok du tycker att alla borde läsa
17. Sista boken i en serie
18. En bok som har mer än en författare
19. En bok du valde på grund av bilderna
20. En bok om något du brinner för
21. En tegelsten (på över 500 sidor)
22. En bok på under 150 sidor
23. En lånad bok
24. En faktabok
25. En bok för barn
26. En klassiker
27. En hyllvärmare
28. En bok som vunnit ett pris
29. En bok du länge velat läsa
30. En somrig bok
31. En bok som utspelar sig före år 1900
32. En bok som utspelar sig under eller handlar om andra världskriget
33. En bok som utspelar sig norr om Uppland
34. En hypead bok
35. En bok vars titel börjar på L

Lycka till! :)

Två favoritbilder från 2016

Undrar du vilket som var min bästa dag under 2016? Ingen tvekan! En del av er snappade säkert upp att jag gifte mig i somras. 23 juli blev jag fru Utahs när jag och min älskade man sa ja till varandra! Vilken fantastisk dag vi hade! Här är två av bilderna från fotograferingen med Annelie Lagerqvist, Smultronstina.

Bästa böckerna för unga och andra

Igår summerade jag de barnböcker jag läst 2016 som jag tyckt bäst om. Idag är det dags för böcker för tonåringar, unga vuxna och andra vuxna.

Bästa historieromanerna: Tårar i havet av Ruta Sepetys och Pojken på bergets topp av John Boyne

Bästa om ångest: Tio över ett av Ann-Helén Laestadius

Bästa romantiska:  Du, bara av Anna Ahlund

Bästa om svåra relationer barn-vuxen: (M)ornitologen av Johanna Thydell

Bästa uppföljaren: En annan av David Levithan

Bästa tjockisen: Dumplin´ av Julie Murphy

Bästa om systerskap: Vi är en av Sarah Crossan

Bästa om katastrof och bearbetning: En bit av mig fattas av David Levithan

Bästa om livsåskådning: Ödehuset av William Paul Young

Bästa verklighetsbaserade: Tusen strålande solar av Khaled Hosseini och Sarahs nyckel av Tatiana de Rosnay

Bästa biografierna: Kriget är slut av Morgan Alling och Älskade terrorist, 16 år med militanta islamister av Anna Sungberg och Jesper Huor

Bästa barnböckerna 2016

Dags att summera året. Jag har läst mycket bra 2016, därför delar jag upp det på två inlägg, så att chansen ökar att ni tar till er fler tips. För att förtydliga rubriken handlar det här inlägget om de bästa böckerna jag läst 2016. Jag har läst långt ifrån alla och många böckerna är inte publicerade i år.

3-6 år
En ögonöppnare för familjer med har god ekonomi, och igenkänning för de som måste vända på varje slant i slutet av månaden: Veckan före barnbirdaget av Elin Johansson och Ellen Ekman.
Om döden, sorg och saknad: Får hundrar korvar i himlen? av Sara Galli och Mats Molid. De har även skrivit en bok om hur det kan vara att ha en deprimerad förälder: När mammas tankar ändrade färg.

6-9 år
Ett fartfyllt, isande äventyr med en modig tjej i huvudrollen: Ishavspirater av Frida Nilsson och Alexander Jansson.
Första delen i en spänningskittlande serie om att vara lite udda, om utanförskap och vänskap: Monstret i natten av Mats Strandberg och Sofia Falkenhem.
Livet ur en 8-årings perspektiv. Vänner, lego, skolprojekt och andra viktiga projekt. Det hittar vi i Bruno 3000. Tvillingarna av Åsa Anderberg Strollo och Julia Thorell.

9-12 år
Introducera ett barn (eller vuxen) i biografier med Astrid Lindgren av Agnes-Margrethe Bjorvand och Lisa Aisat. Underbara illustrationer och spännande fakta och inspirerande citat.
En cool med vilsen 12-åring flyttar in hos en ny familj och ska försöka anpassa sig. Vilket går sådär: Billie: avgång 9:42 till nya livet av Sara Kadefors.
Utanförskap och en kamp om att räcka till och duga, både inför klasskompisar och föräldrar: Noel och den magiska önskelistan av Johanna Kastevik.

Vilka barnböcker vill ni tipsa om?

Barnet från ingenstans

av Kari Rosvall och Naomi Linehan

Fram tills Kari är 64 år vet hon inte vart hon är född eller vem hennes pappa var. Sin mamma möter hon först i 25-årsåldern, men hon säger inte mycket. Hon verkar dölja något. Kari får på andra vägar veta att hon var ett av Lebensborn-barnen, barn som på order av Hitler avlades fram som ariskt fulländade under andra världskriget. Efter kriget ville ingen ha barnen, men Kari räddades av snälla vuxna och växte upp på en trygg landsbygd. Genom alla år har hon dock funderat på sitt ursprung. I denna bok berättar hon vad hon vet om sina första år, och sedan resten av livet.

Jag vet inte om jag hört talas om Lebensborn-barnen tidigare. De flesta vet nog att Hitler ville ha ett perfekt ariskt rike med blonda, blåögda människor. Men att passande kvinnor letades upp för att tillsammans med okända SS-män föda perfekta barn, är det nog färre som vet. Hur kvinnorna och barnen behandlades vet vi inte så mycket om, men alla överlevde inte, och många dög inte i Hitlers ögon. Det är en skamfläck i historien, men även något som verkligen behöver synas i dagsljus. Det får inte hända igen.

Det här är en väldigt intressant bok. Dels för att den skildrar något ganska okänt i en nära historia, men även för att Rosvall delar med sig av mycket, både när det gäller ärr från andra världskriget och allt det vanliga i sitt liv, både glädje och sorg. Det är en bok om hela hennes liv. Intressant, skrämmande, otäckt, hoppfullt.

Det märks att Rosvall brinner för att få berättelserna om Lebensborn-barnen att föras vidare, och det gör hon bra. Författarna väver inte in en massa fakta, bara det som behövs, vilket gör boken lätt på ett sätt. Å andra sidan är det tungt och svårt att ta in det avskyvärda.

Första meningen: Jag heter Kari.
Antal sidor: 229
Förlag: Libris
Utgivningsår: 2016
Originaltitel: Nowhere´s Child, 2015
Översättare: Kerstin Gårdsjö

Julkalenderbloggstafetten v. 51

GOD JUL!

 

Julkalenderbloggstafetten har nu tagit sig genom 24 inlägg med viktiga böcker. Ett stort tack till alla som deltagit i och följt stafetten! Jag har fått många nya boktips och har tyckt om att läsa ett nytt inlägg varje dag. Det är inspirerande, dels för att jag upptäckt fler böcker utanför min bekvämlighetszon, men också att läsa om något ni brinner för, något ni tycker är viktigt. Det ger hopp i en mörk värld. Tack!

Nu vill jag önska er GOD JUL med en sammanfattning av veckan som gått. Sammanfattningarna av tidigare veckor hittar ni längst ner i detta inlägg.

19 december, Gabriella om en bok om mående efter ett övergrepp.
20 december, Sizzens bokblogg om en bok om att våga stå upp för rättvisa, och en om en kvinnlig hjälte som vågar stå upp för sig själv.
21 december, Sofie om en bok om att vara kär i fel person.
22 december, I regnet om en bok om att vara vanlig.
23 december, Boktanken om en bok om sorg och organdonation.
24 december, Lilla bus om en bok om en tonårings skildring av andra världskriget.

Här finns summeringar av första, andra och tredje veckan.

Monstret på cirkusen

text av Mats Strandberg, illustrationer av Sofia Falkenhem

Människorna i staden är mer rädda än någonsin för monster. Vad de inte vet är att Frank är ett av dem, och att han träffar de andra nästan varje natt. En dag kommer en cirkus till staden, och det står snart klart att clownen Kryger verkar gömma något bakom sin mask.

Det här är andra delen i en planerad trilogi. Tvåan brukar vara svår att skriva, men Strandberg lyckas fånga mitt intresse genom att sätta Frank i ett nytt, känslofyllt, spännande och ibland otäckt äventyr. Liksom den första boken, Monstret i natten, är det mycket fokus på utanförskap och att någonstans mitt i detta finna en trygg plats. Utanförskapet handlar om att vara udda, eller inte passa in i normen. Jag tänker att det kan tala till många, till exempel hbtq-personer, människor från andra länder eller med annan bakgrund och kultur, funktionsnedsatta eller kanske de som är mobbade av andra oklara anledningar. Liksom många andra mobbade har Frank svårt att känna sig säker i si själv och den han är, men liksom många andra vet han ändå sitt värde längst inne i hjärtat. Det är bara så svårt att ta fram det ibland. Det gör Frank till en trovärdig karaktär som kan ge tröst åt många.
 
Monstret på cirkusen är många gånger vemodig och otäck. Samtidigt finns massor av hopp, hopp om förändring och att godheten kan segra. Bilderna, som går i svart, vitt, grått och lila, förmedlar många av de här känslorna, och passar bra till texten. Jag gillar boken väldigt mycket! Den är riktigt bra skriven och jag rekommenderar den till nästa högläsningsstund.

Första meningen: Morgonen som skolan skulle börja igen var det svalt i luften.
Antal sidor: 142
Förlag: rabén&sjögren
Utgivningsår: 2016

Noel och den magiska önskelistan

av Janina Kastevik

En dag sätter sig en sliten uteliggare bredvid Noel på bussen. Uteliggaren glömmer en lapp på sätet när han går av, men Noel hinner inte ge tillbaka den. Det visar sig vara en magisk önskelista med Noels namn på, och den blir början på flera konstiga händelser.

Vi kastas snabbt in i Noels vardag. Den är väldigt ensam. Noels mamma volontärar som läkare i Liberia, hans pappa är ledsen och Noel har inte hittat någon vän sedan han bytte skola efter flytten i höstas. Dessutom har han hört vad hans lärare säger bakom ryggen på honom, och det gör inte det hela bättre.

Janina Kastevik är riktigt bra på att beskriva Noels känslor. De få replikerna visar att det är få som pratar med honom och Kastevik lägger in så ärliga meningar att det gör ont i mig. Dels när det gäller frånvaro av vänner:

Man känner sig fånig när man låtsas att man är väldigt upptagen med att sparka i gruset, fast man egentligen bara går och väntar på att någon ska fråga om man vill vara med.    s. 8

Men även det ansvar Noel känner över sin pappa:

Och jag visste att jag inte fick göra pappa ännu ledsnare genom att tala om hur jag hade det i skolan eller hur mycket jag längtade efter mamma. Så därför sa jag ingenting om det.     s. 18

Det gör så ont! Men jag vet att det här tyvärr är vardag för många, och därför är det så skönt att Kastevik skriver ärligt. Hon gör det på ett sätt som skiljer sig från många andra böcker om ensamhet och frånvaro av vänner. Jag tror många kan känna igen sig och dessutom få hopp, för mitt i allt elände kommer önskelistan och det får ljus att börjar spira, det skyms ibland, men något börjar hända. Dels med vardagen, men även med Noel.

Det här är en väldigt skickligt skriven roman om ensamhet och plågande tankar, men även om längtan, styrka och mod. Jag gillar den väldigt mycket!

Första meningen: Tänk dig en klass som springer ut på rast.
Antal sidor: 141
Förlag: Hippo bokförlag
Utgivningsår: 2016

Julkalenderbloggstafetten v. 50

Inlägg 12 till 18 är levererade. Det är så roligt att läsa en stor variation, och dessutom få veta vad ni bloggare tycker är viktigt. Vilket även det är ganska olika. Om det här har vi kunnat läsa under veckan som gått:

12 december, Bokmumriken om en bok om Tjernobyl och katastrofen som inträffade där.
13 december, Stories from the City om en bok som låter normbrytande kärlek vara normalt.
14 december, Den läsande kaninen om en bok om livslångt systerskap.
15 december, Lyrans Noblesser om en bok om att söka efter och kämpa i tro.
16 december, Pantalaimone om en bok om utanförskap och ett bristande skyddsnät.
17 december, Lakritsboken/Bokskåpet skrev om en bok som fick hela klassen att vilja läsa.
18 december, The World I Live in skrev om en bok med mycket igenkänning för 12-13-åringar.

I morgon går vi in på sista veckan med julkalenderbloggstafett. Först ut är Gabriella.

Summering av första och andra veckan.

Oktober är den kallaste månaden

av Christoffer Carlsson

När polisen frågar Vega vart hennes bror är, säger hon inget. Hon vet visserligen inte vart han är eller vad han gjort, men hade hon vetat hade hon ändå inte sagt något. När hon börjar fråga runt inser hon dock att hon själv är inblandad.

Det här är en mörk skildring av hur det kan vara att växa upp på landsbygden, på ett ställe där ingen, varken där eller i stan, verkar bry sig om annat än sitt eget. Vega verkar vara en ganska ensam tjej. Där hon växt upp och bor handlar mycket om hembränd sprit, tobak och att överleva dag för dag. Ingen idealisk plats. Vega vet dock inte om så mycket annat, och det är intressant att följa henne. Det är även en skön kontrast till alla ungdomsböcker som utspelar sig i storstäder med mer eller mindre lyxiga bostäder, förhållande, hemmafester och liv.

Berättandet är rätt på, men allt som händer i området verkar ha förklaringar många år bak i tiden, och som läsare får vi del av det. Genom allt finns något mörkt, ibland destruktivt, och många gånger känns det väldigt jobbigt. Vegas omständigheter är så komplicerade, att dras in i brottshärvor och få veta hemligheter en inte vill veta, det tär på psyket. Jag vill ta med mig Vega hem, ge henne mat och en kravlös kväll framför teven. Tyvärr inser jag att det här skulle kunna vara vardag för många, och det gör mig mörkrädd. Hur som helst, här är ännu en bra bok som visar en undanskymd del av samhället. En del som borde komma fram i ljuset, både för förståelses skull och för barnens skull. Rekommenderas!

Första meningen: Det hann nog gå tre dagar innan jag verkligen förstod situationens allvar.
Antal sidor: 185
Förlag: Gilla böcker
Utgivningsår: 2016

Harry Potter och det fördömda barnet

av J.K Rowling, John Tiffany och Jack Thorne

Å, jag vet inte hur jag ska kunna recensera den här boken. Jag älskade, kände mig kluven, velar och vet inte hur jag ska få ihop allt det här. Men jag gör ett försök. Vi börjar med lite handling.

Det har gått 19 år sedan Harry Potter lämnade Hogwarts. Nu ska en av hans söner, Albus, börja skolan. Att vara son till Harry Potter är sällan lätt, och förväntningarna på Albus är skyhöga. På Hogwarts möter Albus Scorpius, som är son till Draco Malfoy. Han är inte heller särskilt lätt att ha som pappa. Albus och Scorpius finner varandra och hamnar i magiska äventyr för att skipa rätt, eller kanske för att hämnas.

Hogwarts, välkända trollformler, karaktärer och all magi. Trots att J.K Rowling inte är ensam författare längre, finns det mest av känslan kvar. Det var däremot intressant att efter sju böcker inte längre stå på Harry Potter sida, för det vill jag inte riktigt säga att jag gör. Visst kommer Harry alltid vara Harry, men eftersom vi läser det mesta ur Albus perspektiv, får vi se en annan sida av Harry: Harry som pappa, vilket inte är en lätt roll.

ALBUS
Vad vill du att jag ska göra då? Göra mig populär med hjälp av magi? Trolla mig in i ett nytt elevhem? Transfigurera mig själv till en bättre elev? Uttala bara en besvärjelse, pappa, och förvandla mig till det du vill att jag ska vara. Det kommer att fungera bättre för oss båda. Jag måste gå nu. Måste ta ett tåg. Måste leta reda på en vän.     s. 38-39

Jag måste skriva att boken förmedlar många känslor och drog in mig i storyn. Jag hade svårt att sluta läsa. Efter avslutad läsning kunde jag dock se med mer kritiska ögon. Det var inte så svårt att komma in i att läsa pjäsmanus, men den här formen gör boken ytlig. Läsaren tappar många av huvudpersonens tankar och känslor. Det blir lite stelt. Den här skrivformen gör även att jag funderade mycket på hur det ser ut på scen, och det är intressant. Jag vill verkligen se hur de lyckas!

Från det att jag hörde om boken till strax innan jag läste den var jag skeptisk. Jag antog att det var en "glida vidare på succén-bok", särskilt eftersom den är skriven som ett pjäsmanus. Varför inte låta slutet i Harry Potter och dödsrelikerna vara det slutgiltiga slutet? Däremot tror jag många över hela världen velat ha mer på något sätt. Det är svårt att få nog av Harry Potter-världen, kanske är det trolldomen som lockar oss in dit.

Och det finns något i den här boken som lockade in mig i världen, som fick mig att fastna, sträckläsa och verkligen gå in i storyn. Det finns något som fick mig att tänka att jag gillade boken jättemycket och att jag efter avslutad läsning fick sådan HP-abstinens att jag knappt visste vad jag skulle göra. Jag ville ha mer! Därför vill jag rekommendera Harry Potter-fans att läsa den här. Men ha inte för höga förväntningar. Tänk dig att det är fan fiction. Då blir den mycket bättre. 

Första meningen: En livlig och myllrande station, fullpackad med folk som försöker resa åt olika håll.
Antal sidor: 376 
Förlag: rabén & sjögren
Utgivningsår: 2016
Originaltitel: Harry Potter and the Cursed Child, 2016
Översättare: Lena Fries-Gedin och Jessika Gedin

Idag vet jag inte vem jag är och Tillbaka till Jesus

Idag kommenterar jag två böcker jag nyligen läst. Först ut är Ida Sundin Asks Idag vet jag inte vem jag är, som nominerades till årets Augustpris.

Det är inte lätt att bli gammal och glömma allt som hänt, att bli dement. Tur då att morfar har ett barnbarn som gärna hjälper honom att minnas!

Den här boken är skriven ur morfaderns perspektiv, vilket är intressant. Det är en väldigt fin men samtidigt väldigt sorglig bok fylld med kärlek. Jag gillar morfaderns och barnbarnets relation, kanske är barnbarnet den enda som orkar förklara igen och igen vem han är, vad som har hänt och så vidare. Med stor kärlek gör barnbarnet detta.

Illustrationerna är fina och färgglada och får ta plats i boken. Något jag inte kan sluta tänka på är dock att personerna och katten har så små huvuden, och att kroppsstorlekarna skiftar mellan sidorna. Men det spelar väl egentligen inte så stor roll. Överlag tycker jag om boken och tycker den är väl värd en prisnominering!

Första meningen: Idag vaknade jag upp i ett främmande rum.
Antal sidor: 32
Förlag: Urax
Utgivningsår: 2016

Bok nummer två i detta inlägg är Tillbaka till Jesus av Runar Eldebo

Författaren funderar kring vad Jesus skulle ha gjort och tänkt om han levde bland oss idag, och vidare hur det påverkar dagens Jesus-följare. Eldebo skriver om efterföljelse, bön, "den samariska utmaningen" och är radikal i sitt tänkande. Det är inte mysigt tillrättalagt som det blir i många kyrkor, istället vågar Eldebo förmedla vad han tror att Jesus verkligen ville då och fortfarande vill. Det är utmanande, ibland näst intill jobbigt, men också uppmuntrande. Jag hittade mycket intressant och tänkvärt. Det är ingen bok att sträckläsa, istället kräver den eftertanke, och om en lägger lite mer tid än vad jag gjorde på denna bok, tror jag en kan få ut väldigt mycket. Dessutom tror jag den passar bra för de som vill studera Bibeln ihop, eftersom boken avslutas med samtalsfrågor.

Första meningen: Det finns många och olika böcker om kristen tro.
Antal sidor: 174
Förlag: Libris förlag
Utgivningsår: 2008

Julkalenderbloggstafetten v. 49

Den här stafetten är inte bra för min att läsa-lista. Den blir liksom bara längre och längre... Men det är å andra sidan ett trevligt i-landsproblem, det betyder ju att det finns en massa bra, och viktiga,
böcker att läsa! Här har ni en summering av veckans inlägg:

5 december, Hanneles bokparadis om en bok om försoning.
6 december, Agnes bokblogg om tre böcker med hög igenkänning för en tonåring.
7 december, Booze´n´Books om en bok om flyktingar i tre generationer.
8 december, Breakfast Book Club om en bok som stoppade en lässvacka och gav perspektiv.
9 december, Sincerely Johanna om en bok om att vara svart (man) i USA.
10 december, Vad vi läser om en bok om miljön.
11 december, Bokintresse om en bok om psykisk ohälsa.
 

Första veckans summering hittar du här.

Juldagboken

av Åsa Jansson

Tindra har flyttat in i ett stort hus ute på landet tillsammans med sin familj. När hon ska städa sin garderob upptäcker hon en lönndörr där hon hittar en dagbok. Dagboken är skriven av en tjej i Tindras ålder för många år sedan, och mystiskt nog verkar deras liv vara ganska lika. Samtidigt blir Tindras pappa allt mer deppig. Han har varit arbetslös länge och får fortfarande inget jobb.

Med gamla hus, dagböcker och lönndörrar trodde jag det här skulle vara en mer spännande bok. Det finns mycket författaren skulle kunna bygga vidare på. (Med spoilerriks skriver jag inte mer om det.) Istället handlar det om Tindras vardag, med skola, luciaträning, en deppig förälder, ansvar, förväntningar och verklighetsflykt. Det var inte vad jag hade förväntat mig, men det var rätt bra ändå.

En mysig bok som jag tänker är bra läsning för den som gillar julen och vill ha ut mer av den, till exempel genom att läsa om någon annans december. Det gillade jag som barn!

Första meningen: Att huset var perfekt, det var hela familjen ense om redan i maj då de såg det första gången.
Antal sidor: 92
Förlag: Pärlan förlag, tack för recex!
Utgivningsår: 2016

En vinnare presenteras

Utlottningen av En väktares bekännelser är avgjord! Här presenteras vinnaren:

Grattis! Ett mejl är på väg till dig! :)

EDIT: Oj, det syns visst knappt vad det står på lappen. Vinnaren är Västmanländskan!

Stora julboken

av Jan-Öjvind Swahn

Vill du bli expert på julen med alla dess inslag, traditioner och historian bakom allt? Då rekommenderar jag denna bok. Med ett gediget researcharbete har Swahn skrivit om många olika juliga inslag, när de kom och varför. Han börjar vid advent och lämnar oss inte förrän tjugondag Knut, däremellan hinner han med årtusenden av historia.

Pyssel, bilder, listor och mängder med text. Jag trodde detta skulle vara en ganska lättsmält bok, men där hade jag fel. Boken är fylld med faktatexter som tar upp både det religiösa och profana. Ibland är texterna med sina årtal, personer och olika traditioner, tunga att ta sig igenom. Jag hänger inte alltid med, men tittar gärna på de stämningsfulla bilderna och läser lite där jag känner intresse. Jag tror det är så den här boken ska läsas. Ibland är det väldigt intressant, särskilt att läsa om traditioner som började på andra sätt än hur vi firar dem idag. För den som vill fördjupa sig i jultraditioner eller är julnörd på historieplanet, vill jag rekommendera denna bok. 

Första meningen: Vem färdas som en kung men gästar minsta koja?
Antal sidor: 206
Förlag: Ordalaget Bokförlag, tack för recex!
Utgivningsår: 2016, reviderad upplaga från 2005

4 böcker innan årets slut

Nu är det fyra veckor kvar på 2016. Jag har läst väldigt många böcker detta år, men det finns ännu fler jag skulle vilja hinna läsa innan det kommer en massa nya nästa år. Idag listar jag fyra av dem:

* Fantastiska vidunder och var man hittar dem
* Tomtemaskinen
* Noel och den magiska önskelistan
* Barnet från ingenstans

(Under tiden de här fyra veckorna går stryker jag över de böcker jag läst.)

Julkalenderbloggstafetten v. 48

Här kommer den utlovade sammanfattningen av den halvvecka med bloggstafett som pågått:

1 december skrev jag om tjocka människor.
2 december skrev Sagan om Sagorna om en viktig bok om fittor.
3 december skrev Bokslukaren om två serier där det finns homosexuella par utan att tiden stannar upp kring just deras sexualitet.
4 december skrev C.R.M. Nilsson om två böcker. Den ena om en svår olycka och vägen tillbaka. Den andra om att ingen är perfekt, inte ens feminister.


I morgon fortsätter stafetten hos Henneles bokparadis.

Vill du ha mer att läsa redan nu? Kolla in Sincerely Johannas inlägg om bevakning av barn- och ungdomslitteratur.

Månadens bästa: november

Den bästa bok jag läst i november är Vi är en av Sarah Crossan.

Jag har även läst:
* En väktares bekännelser - Elin Säfström
* Astrid Lindgren - Agnes-Margrethe Bjorvand och Lisa Aisato
* Åka buss - Henrik Wallnäs och Matilda Ruta
* Ingen normal står i regnet och sjunger - Sara Ohlsson
* Koll på läget - Alex Van Tol
* Varm vinter  - Åsa Anderberg Strollo
* Bakom varje fönster bor ett hjärta - Soheila Fors
* Jag fattar ingenting - möjliga svar på omöjliga bibelställen - Leif Carlsson
* Nutte Nervös - Mélanie Watt
* Harry Potter och det fördömda barnet - JK Rowling, Jack Thorne och John Tiffany
* Nu leker vi! - Sara Bergmark Elfgren och Maria Fröhlich
* Oktober är den kallaste månaden - Christoffer Carlsson
* En förtrollad jul -  Siri Spont och Alexander Jansson

Temautmaningen bad oss läsa skräck och spänning. Jag läste Varm vinter och Harry Potter och det fördömda barnet.
Årets och utmaningens sista tema är jul och nostalgi. Jag vill läsa Klappsnapparna och Charlie och Tomtemaskinen. Men det blir förmodligen fler böcker på temat jul.

En viktig bok: Dumplin´

Idag är det dags att dra igång årets julkalenderbloggstafett! Hela schemat hittar du här.

Jag har tänkt skriva om storlekar på människor. De flesta huvudkaraktärer i (ungdoms)böcker är smala eller "mittemellan". Det är sällan jag stöter på en tjock person. Hen är i så fall en bikaraktär som inte är särskilt lycklig. Det är som att smal=lycklig och tjock= inte lycklig. Det tycker jag är konstigt.

Julie Murphy har skrivit om Dumplin´, som i boken med samma namn är en tjock huvudperson. Hon trivs med det. I alla fall tills hon börjar jobba med privatskole-Bo, då känner hon sig äcklad av sig själv. Särskilt med tanke på att Bo kanske vill röra vid henne. Dessutom finns det såklart mycket i omgivningen som uppmuntrar de här tankarna. Dumplin´ bestämmer sig därför för att visa staden att hon inte skäms över sig själv, trots att hon inte ser ut som de som ställer upp i den årliga skönhetstävlingen.

Jag har funderat lite på karaktärers kroppsstorlek och även några vanliga citat i romantiska böcker:

"han tog tag om mina höfter och lyfte mig elegant över buskaget"

"jag tog hans hand och han drog upp mig utan ansträngning."

Jag är så trött på alla superlätta flickvänner med superstarka pojkvänner. För det första: borde alla tjejer vara smala och lätta, medan killarna ska ägna sin lediga tid på gym ifall de skaffar flickvän? För det andra: Vad händer med och i alla de tjejer/killar som inte passar in i den nämnda mallen? För evigt singlar och olyckliga? För det tredje: Är det ens möjligt att göra som i citaten ovan? (jag spyr lite på beskrivningarna) Jag har testat. Jag är inte särskilt stark, men inte är det lätt att lyfta jämnåriga på det där sättet. Det går bra med 2-åringarna på jobbet, men 60, 70, 80 kilo? Nej.

Dumplin´ kommer som en frisk fläkt och räddar oss ur denna sneda beskrivning. Hon är tjock och hon trivs med det. Hon vill bevisa att en inte blir lycklig bara en är smal och har en kropp som passar i minsta tröjstorleken. För visst måste lycka ligga i något annat? Samhället ger oss ofta budskap som många gånger blir destruktiva, kanske särskilt för ungdomar. Kroppsideal, prestationsförväntningar både i skolan, på jobb och fritid. Efter all denna stress får en inte ens äta en tröstchoklad. Tänk om en blir tjock!

Visserligen lägger denna bok mycket fokus på Dumplin´s kroppsstorlek, men det är ändå skönt att hon inte är någon slags "perfekt tjockis". Även Dumplin´ drabbas av samhällets skönhetsideal och hjärnspöken säger åt henne att hon kanske borde ändra på sig. Hon lyssnar till det där, men hon vågar trotsa. En riktig förebild. En viktig förebild.

Därför är detta en viktig bok: den visar på mångfald inom kroppsstorlekar. Den visar att smal ≠ lycklig och tjock ≠ olycklig. Den vill uppmuntra läsaren att gilla sin kropp, oavsett hur den ser ut.

Min recension av boken hittar du här.

I morgon tar Sagan om sagorna över stafettpinnen.

En förtrollad jul

text: Siri Spont (pseudonym för Titti Persson), illustrationer: Alexander Jansson

När Martha får reda på att hennes kusin Yusuf ska flytta in hos familjen, känns det ganska jobbigt. De känner knappt varandra och dessutom ska Yusuf ta Marthas rum! Men en dag följer Martha med honom ut i skogen, och allt förändras. Det blir början på ett magiskt äventyr som kan bli farligare, och viktigare, än vad de trott.

Det här är årets adventsberättelse med 24 kapitel från Rabén & Sjögren. Författaren har lyckats fånga en viktig del av vår samtid. Dels utspelar sig storyn i en förort, dels handlar den om ett ensamkommande barn. Fokus ligger dock på Martha, en lugn och ganska vanlig tjej som är eftertänksam och gärna vill göra rätt. Hennes lillebror blir en kontrast, då han mest tänker på julklappar och hamstrar. Dessutom finns en mysig, hemlighetsfull dröm-mormor som tar sig tid för barnbarnen, och så Yusuf som mest är tyst, men verkar klura, fundera och minnas. Vad han varit med om vet vi dock inte.

Illustrationerna är mjukt målade och förmedlar mycket vintrig julkänsla. Vissa bilder har inslag som av fotografi, där Jansson målat in bokens story. För den som bara tittar på/läser bilder finns mycket fint att se. Däremot har många kapitel mer text än illustrationer, det luckras dock upp ju närmre jul vi kommer. Kapitlen behöver nödvändigtvis inte läsas ett varje dag, jag läste flera åt gången, för storyn bjuder på många cliffhangers.

Det här är ett mysigt, magiskt, vintrigt och juligt äventyr. Klassiska inslag som lucia, paketkalender, knäckbak och julavslutning finns med, bland allt detta vanliga smyger sig det övernaturliga in, och den kombinationen gillar jag. Det är det som gör att jag nästan börjar se troll och levande stenar när jag går i skogen. Och om jag känner så här, gör säkert den tänkta målgruppen det också. Fast mycket mer.

Första meningen: - Jag vill ha en HAMSTER!
Antal sidor: 101
Förlag: raben&sjögren, tack för recex!
Utgivningsår: 2016

Utlottning: En väktares bekännelser

Hörrni bloggläsare! Vad sägs om en tävling? Jag har fått två exemplar av En väktares bekännelser och tänkte därför ge ett av dem till någon av er. För att ha chansen att vinna boken ska du i en kommentar:

1. tipsa mig om den senaste väldigt bra boken du läste, och
2. skriva din e-post så jag kan kontakta dig om du vinner.

Om du vill ha en extra lott kan du tipsa om tävlingen på din blogg/instragram/facebook. Skicka med länken/tagga mig (@sofiesbokblogg), så jag säkert ser inlägget.

Gör detta senast på tisdag 6 december. Strax efter det drar jag en vinnare.

(Tack till Gilla böcker!)

Schemat för årets julkalenderbloggstafett

Hoppas ni har en mysig första advent och att julkänslorna börjar infinna sig. Till veckan är det ju 1 december, och det innebär, bland mycket annat, att julkalenderbloggstafetten drar igång! 1-24 december kommer vi tipsa om 24 olika böcker på temat "en viktig bok". Hoppas ni blir inspirerade och hittar nya böcker att läsa! Varje söndag kommer jag sammanfatta veckan som gått. Här har ni schemat:

1 december Sofies bokblogg
2. Sagan om sagorna
3. Elin,Bokslukaren
4. C.R.M. Nilsson 
5. Hanneles bibliotek 
6. Agnes bokblogg 
7. Emeli, Boozen Books
8. Breakfast book club 
9. Sincerely Johanna
10. Camilla, Vad vi läser
11. Rebecca, Bokintresse
12. Emmelie, Bokmumriken
13. Anna, Stories from the City
14. Hanna, Den läsande kaninen
15. Lysans noblesser
16. Lisa, Pantalaimone
17. Lakritsboken, Bokskåpet
18. Elvira, TheWorld I Live In
19. Gabriella
20. Sizzens blogg
21. Sofie Schander
22. Liza, I regnet
23. Boktanken

24. Lilla bus

Varm vinter

av Åsa Anderberg Strollo

Annie är tillbaka i skolan efter jullovet. Eftersom skolan renoveras är det ganska rörigt, och en dag råkar Annie och hennes kompis Fanny öppna fel dörr. Det blir början på flera konstiga händelser som bara Annie verkar reagera på. Hon hade hoppats att det där övernaturliga stannade i stugan. Men så är det tydligen inte.

Något i böcker som kan skrämma mig mycket är när det  övernaturliga tar sig in i verkliga miljöer. Svart sommar och den fristående fortsättningen Varm vinter är sådana böcker. Händer det övernaturliga bara i Annies huvud? Eller är det fler som märker det? Jag tycker författaren lyckas bra med att skrämmas så där lite lagom. Det är inte otäckt, men jag känner mig ändå inte trygg med vad som kommer hända. Kanske blir jag skrämd snart...

Varm vinter har tre parallella spår som är sammanflätade till en berättelse. Dels är det det konstiga och övernaturliga. Det finns också inslag av historia, om krigstider och krigsbarn, vilket är väldigt intressant. I det tredje spåret möter vi Annie som en "vanlig" tjej. Hon tänker mycket på den söta killen i 6D, funderar över storasyrrans prat om djurens rätt, hon hänger med sina kompisar och upplever rivalitet som kan uppstå mellan dem. Det känns som att författaren fångat målgruppen bra, och även jag som vuxen uppskattar berättelsen. Vissa saker planteras ganska tydligt, men ändå hade jag ibland svårt att klura ut slutet.

Kapitlen är korta (fast ändå lagom långa), vilket gör att jag gärna läste bara ett till, och ett till... Jag tycker det här är en bra mellanåldersbok för den som vill läsa om något spännande, lite otäckt mitt i vardagen.

Första meningen: Vintern som jag ska berätta om nu började kallt.
Antal sidor: 190
Förlag: Alfabeta, tack för recex!
Utgivningsår: 2016

Stafetten är full!

Folk! Julkalenderbloggstafetten är nu fylld till bredden! Det ska bli så spännande att se vad alla skriver. Schemat dyker upp här nästa vecka.

Ha det gott!

En evighet i Tanger

illustratör: Faustin Titi, text: Eyoum Nganguè

Gawa befinner sig i Tanger efter att ha flytt från Gnasville (en påhittad stad som symobliserar alla afrikanska storstäder). I väntan på nästa steg mot Europa ser han tillbaka på vad han varit med om de senaste åren. Uppror, poliser, mutor, flykt med båt, bil och genom öken. Europa ligger så nära, men kommer han kunna nå dit någon dag?

Jag ska börja med att skriva att jag inte är bra på att läsa serier där det finns djup i berättelsen (Bamse är en annan sak...). Jag är ovan vid att läsa mellan raderna och bilderna, och därför hade jag lite svårt att hänga med i texten. Det jag får ut är dock en intressant och svår berättelse om hur det är att fly från sitt land. Om förhoppningar som krossas gång på gång, om människor som lovar och sviker när de drar nytta av andra människors längtan. Serien är full av kritik mot handel och smuggling av människor, mot att det här är enda alternativet för många människor, och mot vad européer gjort mot afrikaner i historien.

Stundtals är det tungt för mig som privilegierad europé att läsa det här. Det berör mig. Hur kan det vara så orättvist? Varför utnyttjas vissa människor av andra människor? Samtidigt hoppas jag att de privilegierade européer som har makt att förändra direkt, läser det här och agerar.

Det här är ingen mysig bok som slutar lyckligt. Den vågar visa på vidriga orättvisor (utan att vara otäck), och det tycker jag är bra. Det behövs.

Första meningen: Tanger!
Antal sidor: 40
Förlag: Bokförlaget Trasten
Utgivningsår: 2007
Originaltitel: Une éternité à Tanger, 2004
Översättare: Anna Gustafsson Chen

Ingen normal står i regnet och sjunger

av Sara Ohlsson

Ella och Charlie är bästa vänner, de gör det mesta ihop och pratar om allt. Men så blir Charlie kär i konstiga Niki och det bli komplicerat i Ellas och Charlies relation. Riktigt komplicerat.

Äntligen kommer Sara Ohlsson med en ny bok! Jag har väntat sedan 2011 då hon debuterade med Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag. De två böckerna har vissa likheter. En av dem är hur de är skrivna. Ohlsson har ett rappt, verklighetstroget språk som jag lätt rycks med i. Ibland smyger hon in sjukt snygga formuleringar (se t.ex. första meningen längst ner), och det lyfter texten. Dessutom är kapitlen korta, ibland bara några rader, vilket skapar ett läsdriv som gjorde att jag hade svårt att lägga boken ifrån mig. En annan likhet är att huvudpersonerna i de båda böckerna gärna berättar om onani och sexlust. I många böcker och i verkligheten framställs detta oftast som något "killigt". Vilket är konstigt. Ohlsson räds dock inte för att skriva om tjejernas sexualitet.

Okej, nog jämfört, nu snackar vi om Ingen normal står i regnet och sjunger (Ohlsson kan det här med snygga titlar). Något jag måste nämna som kul är att det finns många feministiska inslag. Ella har inte så stor koll, vilket på ett sätt känns skönt, istället är det Niki som då och då smyger in funderingar och tankar som vill uppmärksamma det ojämställda i vardagen. Ella funderar vidare och hänger på. Det gillar jag!

Det finns även ett gäng härliga relationer i denna bok. En av dem är såklart den mellan Ella och Charlie. De har den där tjej-kille-vänskapsrelationen som jag tror många drömmer om. Ibland kanske den känns lite för bra (lyssna på avsnitt 3 av podcasten Bladen brinner), men jag gillar ändå deras häng och relation. En annan läsvärd relation är den mellan Ella och hennes pappa. De verkar ha en rätt avslappnad relation, de har inte så många hemligheter för varandra, men snackar heller inte som bästisar. Till sin mamma har Ella dock en ganska komplicerad relation. Sist vill jag nämna Niki. Jag gillar hur hon trasslar sig in i storyn, hur hon förändras, men ändå är sig själv.

En sammanfattning, kanske? Det finns mycket, typ allt det jag skrivit tidigare, som jag gillar. Däremot klickade jag inte riktigt med boken. Jag gillade den när jag läste, men i efterhand inser jag att jag hade svårt att hitta igenkänning i flera delar, vilket drog ner betyget. Men, lilla bok, det beror inte på dig, det beror på mig. Jag tror däremot att många ungdomar, säg från 15-16 år, kan gilla den. Boken har trots allt mycket bra.

Första meningen: Stranden är öde och Charlie vill nakenbada, men jag säger att det här antagligen är Danmarks mest långgrunda bad och att nakenvada inte alls är lika härligt som att nakenbada.
Antal sidor: 216
Förlag: Gilla böcker
Utgivningsår: 2016

Bakom varje fönster bor ett hjärta

av Soheila Fors

För två år sedan gav Soheila Fors ut sin självbiografi, Kärleken blev mitt vapen, en stark berättelse om förtryck och kampen för ett liv värt att leva. I Bakom varje fönster bort ett hjärta ger Fors röster åt tio kvinnor som ingen annan ser eller hör. Livsödena säger även en hel del om hur dåligt Sverige kan vara på att ge alla de mänskliga rättigheter som vi säger ska vara lag.

Khodabaz är inget namn som en flicka vill bära. Det är inte namnet som låter vackert, som ligger bra i munnen, som passar en flicka. Namnet Khodabaz, "Gud det räcker", är en förbannelse över all kvinnlighet, ett utrop i misslyckande då man inte ens denna gång lyckats föda en människa, bara en flicka.                                                                            sida 59

Det här är en väldigt jobbig bok. I de liv läsaren möter finns så mycket mörker, så mycket jag (svensk privilegierad, vit kvinna) tycker är orättvist och ibland till och med omänskligt. Vissa kapitel orkar jag knappt läsa färdigt. Det är så olikt mitt liv och det sätt jag tycker människor (i det här fallet kvinnor) ska behandlas. Det handlar om tvångsgifte, att kvinnor ses som mindre värda än män, vilket kan resultera i tvångsgifte och kontroll från familj och släkt.

Min svåger hade redan köpt ett hus och vi flyttade in hos honom, mitt i spindelns nät. Ändå var jag förhoppningsfull. Jag ville veta hur allting fungerade i detta nya land. Det fanns så mycket som fascinerade mig i det jag läste om landet, som om barns och kvinnors rättigheter. Men efter några månader i landet så visste jag att allt det jag läst om hörde till svenskorna, inte till oss, invandrarkvinnorna.

Det här är en väldigt viktig bok. Det är en samhällskritik, att människor som bor mitt i Sverige kan vara så långt bort från samhället att ingen knappt vet att de finns. Det är hemskt, det skär i hjärtat. Å andra sidan visar denna bok på ett problem som vi skulle kunna göra något åt. Mycket av det som händer inom familjer är såklart svårt att påverka, men att finnas i närheten eller ge en glad hälsning, kan många gånger räcka långt.

Varje livsberättelse inleds med en introduktion från författaren. Det kan vara fakta om barnäktenskap, några inklämda åsikter om en tradition eller lite bakgrundsfakta. Den här boken har ökat min förståelse och gett mig många intressanta, hemska, hoppfulla livsberättelse om kvinnor som klarat sig igenom svårigheter med stor kämpaglöd.

Första meningen: Boken du håller i din hand målar de ansikten vi inte kan se och ger röst åt de människor vi inte kan höra.
Antal sidor: 203
Förlag: Libris förlag, tack för recex!
Utgivningsår: 2016

Koll på läget

av Alex Van Tol

För att hantera sin pappas krav på sig, gör Chick listor. Ingen vet om hans listor, de hamnar i en låda, men ändå är de så viktiga för honom. Men det kan inte hålla på så här. Kanske kan Audrey hjälpa honom?

Jag gillar att det kommer fler och fler böcker som tar upp psykisk ohälsa. Den här behandlar på ett lättläst sätt tvångssyndrom. Det lättlästa innebär att det inte står så mycket mellan raderna, styckena är kortare och den är inte så komplicerad. Samtidigt är den ju komplicerad, tvångssyndrom är inga lätta grejer. Jag tycker författaren lyckas få fram handlingarna, problematiken och konsekvenserna på ett bra sätt. Jag lär mig mer, men det är ändå inte övertydligt.

Jag har läst en del om tvångssyndrom.
   När folk hör ordet tvångssyndrom tänker de på sådana som alltid tvättar händerna. Eller på de som måste kolla att de har låst dörren och stängt av spisen. Om och om igen.
   Det finns alla möjliga saker som folk gör för att må bättre, för att få koll på läget.
   Jag gör listor.                                                                                                      sida 37

Samtidigt finns en väldigt intressant och komplicerad relation mellan Chick och hans pappa. Pappan ställer krav som Chick tar på största allvar, det är så han är uppfostrad, men Chick förstår ändå vad som händer, och försöker göra något åt det. Jag tror många kan känna igen sig i det här.

Första meningen: Jag mår dåligt sedan jag uttalat ett ord fel på spanskan.
Antal sidor: 89
Förlag: Nypon förlag, tack för recex!
Utgivningsår: 2016
Originaltitel: Chick: lister

Julkalenderbloggstafetten har platser kvar

Det finns fortfarande platser kvar i julkalenderbloggstafetten. All info du behöver finns här.

UPDATE: alla platser är nu bokade.

Vi är en

av Sarah Crossan

Grace och Tippi är sammanvuxna tvillingar. De har samma ben och midja, men över den är de två olika personer. En dag säger deras mamma att det är slut på hemundervisningen. De ska börja i en riktig skola. Det ger dem dels en chans att skaffa vänner, dels är det något av det läskigaste de gjort. Snart tvingas även Grace erkänna att hon inte mår bra, och samtidigt som kärleken börjar bubbla, måste tjejerna göra ett viktigt val.

Först vågade jag knappt börja läsa. Skulle mina höga förväntningar göra mig besviken? När jag väl började läsa ville jag dock inte sluta, och när jag plötsligt läst ut boken började jag nästan gråta. Dels för att den här boken är så väldigt bra, men även för att den tog slut. Jag vill läsa mer!

Vi är en behandlar ett väldigt fascinerande och ovanligt ämne, nämligen sammanvuxna tvillingar. Det är visserligen en fiktiv roman, men den känns ändå trovärdig. Författaren vill få fram att trots att Grace och Tippi har samma ben, så är det faktiskt två helt olika personligheter, de har två hjärnor och två hjärtan, och allt vad de rymmer när det gäller känslor och tankar. Det här tror jag många kan relatera till. Det finns de som kopplas ihop så med en annan människa att folk knappt ser att de är två.

Tjejerna är rätt olika, vilket vi får se genom Graces perspektiv. Jag fascineras över att jag ibland glömmer att Tippi alltid finns vid Grace sida, för Graces berättarvinkel blir precis lika individuell som vilken soloperson som helst. Jag gillar att författaren inte lägger allt fokus på att tjejerna är delvis sammanvuxna. Istället läser vi en del om familjen, om hur mamman, pappan och lillasystern blir påverkade och hur de reagerar. Dessutom handlar det om hur tjejerna blir behandlade. Alla blickar, konstiga kommentarer och falska/sanna vänskaper.

Något som också måste nämnas är att boken är skriven med prosalyrik. Det vill säga att texten liknar hur dikter kan se ut ibland. En del sidor har bara några ord, andra texter är lite längre. Om du aldrig läst prosalyrik innan kan det vara lite knepigt att komma in i det, men jag gillar det och vill uppmana dig att testa. Jag kom snabbt in i att läsa som jag läser i en vanlig bok, och tänkte knappt på att det var prosalyrik. Den här skrivformen kan dessutom ge extra tryck till på känsliga partier. Gillas!

Å, vad jag gillar! Det här är en otroligt fin bok om systerskap och kärlek och vad vi är beredda att offra för att människor omkring oss ska få må bra. Den är fin, rolig, intressant, den väcker tankar, är väldigt sorglig och bra skriven. Det är svårt att hålla tårarna tillbaka. Jag vill verkligen rekommendera boken! Den är en av de bästa jag läst i år.

Första meningen: Här Är Vi.
Antal sidor: 437
Förlag: B Wahlströms
Utgivningsår: 2016
Originaltitel: One, Bloomsbury Publishing Plc, 2015
Översättare: Lina Erkelius

Åka buss

text: Henrik Wallnäs, illustrationer: Matilda Ruta

En mamma och ett barn tvingas fly med en buss. De tar sig över berg, dal och hav. De saknar, längtar, undrar. De vet inte vart de ska, men kanske är det ett nytt hem.

Den här boken berättar på en enkelt sätt hur det kan vara att behöva fly. Om ovisshet, en snudd av likgiltighet, frågor och alldeles för få svar. Huvudpersonerna är katter och flyktanledningen är inte specificerad, vilket gör att boken skulle kunna handla om nutidens eller en tidigare flyktingvåg. De "klassiska" inslagen finns där, som saknad efter en släkting, ett kärt kramdjur och barnens logiska ologiska tänkande. Illustrationerna bjuder på igenkänning både för de som flyr och de som bor i trygga länder. Det blir en tänkvärd kontrast, kanske främst för en vuxen läsare.

Stundtals tyckte jag det var lite svårt att hänga med i boken. Är de kvar på bussen eller har de plötsligt hamnat på en båt? Nu vet jag inte hur den tänkta målgrupper reagerar, men kanske har de lättare för att se sammanhanget. Illustrationerna har en blandning av dova nyanser och färgstarka partier. De håller sig till de viktigaste detaljerna och sätter ett bra fokus på bokens handling.

Förhoppningsvis kan denna bok öppna upp för diskussion och funderingar kring flykt och vad människor i flykt kan vara med om. Till dess hjälp finns en illustrerad "snabbgenomgång" på första och sista uppslaget, som berättar vad boken handlar om.

Åka buss har nominerats till Augustpriset 2016. Själv känner jag mest "jaha, ännu en bok om flykt för barn". Visst är det väldigt bra att sådana här böcker finns, men jag har svårt att hitta något unikt med denna bok.

Första meningen: En dag tog sommaren slut.
Antal sidor: 24
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: 2016

Astrid Lindgren

text: Agnes-Margrethe Bjorvand, illustrationer: Lisa Aisato

Finns det någon av mina läsare som aldrig hört talas om Astrid Lindgren? Jag tror inte det (säg till om jag har fel). Det här är en biografi om en av världens bästa författare. Den sträcker sig från hennes födelse till död och tar upp många av de händelser som Lindgrens karaktärer sedan fick vara med om.

Något ovanligt med denna biografi är att den vänder sig till 6-9-åringar. Jag hade nog satt en något högree lägstaålder, men någon övre åldersgräns finns inte. Det här är en otroligt fin biografi! Fylld av citat, vackra illustrationer och en massa kärlek till barn och läsning. Det känns som att det kommer direkt från Astrid Lindgren. Det är väldigt inspirerande både för fortsatt läsning, men framförallt blev jag inspirerad att själv skriva.

En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollade landet, där man kan hämta den sällsammaste av glädje.

Boken handlar inte så mycket om Lindgrens böcker, utan mest om henne själv. Texten är  målgruppsanpassad, men passar även äldre. Författaren tar läsaren på allvar, precis som Lindgren gjorde. Även om jag hört en hel del om Lindgren innan, så fick jag reda på mycket nytt, till exempel om Lindgrens kamp för djurens rätt och att hon påverkade Sverige att inför en lag mot att föräldrar fick slå barn.

Jag vill skriva för en läsekrets som kan skapa mirakel. Barn skapar mirakel, när de läser. Därför behöver barn böcker.

För den som växt upp med Astrid Lindgrens böcker vill jag rekommendera denna bok. Det kan även vara en ögonöppnare för barn att läsa biografier. Visserligen finns det inte många sådana för barn, men jag tror biografier många gånger kan hjälpa oss att bli bättre på att förstå andra människor. Och det är ju jätteviktigt.

Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek.

Fylld av kärlek, inspiration, läsglädje och livslust. Och illustrationerna! Så vackra, stämningsfulla och helt rätt. Rekommenderas varmt!

Har jag lyckats förgylla en enda dyster barndom så är jag nöjd.

Första meningen: Det här är en bok om Astrid Lindgren - världens bästa författaren.
Antal sidor: 108
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2016
Originaltitel: Astrid Lindgren, Cappelen Damm, 2015

Översättare: Elisabet Fredholm

En väktares bekännelser

av Elin Säfström

Tilda är väktare, med uppgiften att se till att alla tomtar, troll och andra varelser inte stör människor. I vanliga fall har hon sin mormor till hjälp, men just nu är hon bortrest, så Tilda får ta hand om allt själv. Självklart blir det en hel del trubbel, som jordvättar i skolans källare, rykten om en stor överträdelse och dessutom en massa andra vardagsproblem att ta tag i, som skola, vännen Imane och snyggingen Hakim.

Jag var lite tveksam till att läsa denna bok, eftersom jag sällan läser om tomtar, troll och andra övernaturliga varelser. När jag fick en förfrågan från författaren blev jag dock mer nyfiken och tackade jag till en bok. Det var tur, för jag gillar boken! Jag gillar att det övernaturliga kommer in i vår verkliga, väldigt oövernaturliga, värld. Eftersom vi vanliga människor inte ser de där figurerna, känns det mer trovärdigt att de faktiskt skulle kunna smyga omkring utan att vi ser. Jag dras med i den där stämningen.

Att boken utspelar sig i Stockholm är det ingen tvekan om. Det nämns ofta vilka gator Tilda väljer och vilka parker hon och hunden Dumpe håller till. Det bidrar förmodligen till en ännu mer stämningsfull spänning för dem som bor i Stockholm eller känner till staden. Eftersom jag inte är en av dem kände jag mig dock exkluderad ibland. Jag struntade i gatunamnen, jag hängde ändå inte med. Det kändes tråkigt emellanåt. (I kontrast till detta nämns det att Tildas mormor är Norrland. Plötsligt är författaren väldigt diffus i beskrivningen.)

Huvudpersonen heter alltså Tilda. Hon är en helt vanlig tonåring med en deppig mamma, ett lite komplicerat förflutet, en väldigt bra vän och en förälskelse. Dessutom har hon alltså ovanliga förmågor. Jag gillar att hon är lite klumpig, har svårt att se vad som verkligen händer och att hon snurrar till det. Det är kul att läsa om en "udda" tonåring som inte är så tillrättalagd. Jag gillar också Tilda inte får berätta om sitt uppdrag, vilket komplicerar det med vännen Imane. Plötsligt måste Tilda lägga väldigt mycket tid på sitt uppdrag, och ni kan nog gissa vad som händer med vänskapen då.

Det här är en spännande, verklighetstrogen fantasyberättelse. Det övernaturliga får ta stor plats, samtidigt som det utspelas i ett helt vanligt Stockholm. Under läsningens gång hade jag gärna läst lite mer om vardagen, men jag tycker att slutet följer upp allt på ett bra sätt. Rekommenderas till den som vill läsa en mysig, spännande, övernaturlig vardagsberättelse.

Första meningen: Jag vet att någonting är på gång eftersom Dumpe är orolig, men jag vet så klart inte vad.
Antal sidor: 284
Förlag: Gilla böcker, tack för recex!
Utgivningsår: 2016

Samma omslagsbild

För ett tag sedan fick jag ett boktips på goodreads. Jag hade inte hört talas om titeln, Born under a million shadows, tidigare, men framsidan kände jag igen. Det är ju samma bild som på Flyga drake! Lite olika ljus och skärning, och den ena innehåller en drake. Men annars? Samma bild.

Bara någon dag senare såg jag de här två omslagen. En kyss återvänds, fast spegelvänd. Det vore intressant att läsa båda böckerna, men också förvirrande, när jag som läsare fått se hur huvudpersonerna (möjligen) kan se ut.

Har ni fler förslag på en bild som fått pryda olika böckers omslag?

Info om årets julkalenderbloggstafett

UPDATE: alla platser är nu tagna.

Som jag skrev förra veckan kör jag igång en julkalenderbloggstafett även i år!

För er som inte varit med innan: julkalenderbloggstafetten är en stafett som sträcker sig från 1-24 december. Varje dag öppnas en lucka hos en ny bloggare, vilket innebär att vi klickar oss genom 24 bloggar fram till julafton. Varje inlägg bjuder på (minst) ett boktips på ett angivet tema.

Årets tema är En viktig bok. Vad det innebär är upp till dig, men det skulle kunna handla om en bok som tar upp ett viktigt tema, en bok som fick dig ur en lässvacka, gav dig igenkänning, insikt eller som fick dig att må bra när livet skavde.

Vill du vara med?
1. Anmäl dig till bloggstafetten via mejl till sofie.tiger(snabela)hotmail.com.
     a. skriv "bloggstafett" i ämnesraden.
     b. skriv ditt och din bloggs namn.
     c. skriv vilken bok du vill skriva om (om flera väljer samma bok går jag in och redigerar lite, annars lägger jag mig inte i).
    (d. Om du inte har en egen blogg, men ändå vill medverka får du gärna gästblogga på min blogg! Då mejlar du adressen ovan.)
     e. tryck på "skicka" senast 24/11 kl. 16.00. Men kom ihåg: i år är deltagarantalet begränsat till 23 bloggare. Först till kvar! 

2. Efter den 24/11 får du ett mejl med det datum då du ska blogga. Detta mejl innehåller all info du behöver.



Frågor på det? 

Sprid gärna vidare, använd gärna min bild. Tror att detta kan bli en riktigt bra julkalender, det vore väldigt roligt om ni vill vara med! *<:)

Månadens bästa: oktober

Den här månaden var det svårt att välja en bok till den bästa. Jag har dock kommit fram till att det blir Ödehuset av William Paul Young.

Inte långt efter förstaplatsen hamnar:
* (M)ornitologen - Johanna Thydell och
* Let it snow - Maureen Johnson, John Green och Lauren Myracle

Jag har även läst:
* Nyckeln till Hinsides - Albin och Karin Alvtegen
* Det är bara jag som är så fucking dålig - Marie-Chantal Long
* Tillbaka till Jesus - Runar Eldebo
* Var är Snorpan? - Cornelia Ståhlgren
* Styx märke - Hanna Blixt
* Svalan och Snigeln hittar hem! - Anders Nyman och Fanny Felicia Svanberg

I temautmaningen skulle vi läsa fantasy och övernaturligt. Jag läste Nyckeln till Hinsides, Styx märke och kom ganska långt i En väktares bekännelser.

I november ska vi läsa skräck och spänning. Skräck är verkligen inte min genre, därför vänder jag mig åt spänningshållet och väljer Det magiska hjärtat. Får se om det blir någon mer bok på temat.