28 februari 2017

Simbassängen

av JiHyeon Lee

Hur kan jag skriva en recension av en bok med enbart bilder? Tänk om jag förstör upplevelsen om jag sätter ord på det här? Jag är tveksam, men vill ändå skriva ett gäng med ord för att få er att läsa den här boken. För den är så fin! Det här är min tolkning. Kanske får du en hel annan bild av boken när du läser själv.

Det börjar lugnt, men snart stöter vi på problem: vardagen och vardagliga människor. Människor som brötar omkring, som är så upptagna av att uppleva att de missar de största upplevelserna, som vill vara där "alla andra" är. Den introverta sidan inom mig ryser och vill bara springa ifrån de där människorna, och det är precis vad huvudpersonen gör. Fast hen springer inte, hen dyker ner i simbassängen och får vara med om ett magiskt äventyr där väggarna vidgar sig, där inget är inrutat, utan oändligt. Den gråa vardagen byts mot färgsprakande fantasi. Simbassängen ger mig lugn, glädje och frid. Jag möter en undervattensvärld som inte störs av det stressiga på ytan, utan får vara som en fristad, en plats att längta till.

Illustrationerna är fantastiska och täcker hela uppslagen. Det är som att de vill säga så mycket som möjligt, även om de enfärgade partierna är stora. Tomrummen fylls med det lugna. Färgvalet går från svartvitt till pastell och starkare färger. Jag fascineras av hur mycket det går att berätta enbart genom bilder. Inte ett enda ord ger oss någon ledtråd. Det intressanta med det här är hur olika berättelser det kan bli med olika läsare. Nästan gång jag läser boken kanske jag gör en helt annan tolkning.

Författarens önskan är att detta ska vara en allåldersbok, alltså utan målgrupp. Låt så vara. Jag gillade den här boken riktigt mycket!

Uppslag från boken.

Första meningen: ---
Antal sidor: 52
Förlag: Mirando bok
Utgivningsår: 2016
Originaltitel: Suyŏngjang

26 februari 2017

Det magiska hjärtat

av Kristina Ohlsson

På en auktion köper Roberta en jordglob som visar sig vara magisk: efter att ha samlat ihop ett antal saker kan ägaren få en önskan uppfylld. Roberta vet genast att hon ska önska sig att hennes bästa vän Charlotte ska bli frisk. Charlotte är nämligen svårt sjuk och behöver ett nytt hjärta. Nu gäller det bara att lyckas samla ihop alla saker. Innan det är för sent.

Det är alltid intressant när författare tar upp svåra ämnen för barn, att författarna litar på att barnen klarar av det. Denna bok handlar om en  svårt hjärtsjuk vän, och jag tycker vi får en bra bild av Charlottes sjukdom, utan att gå in för djupt. Dessutom är det intressant att höra Charlottes tankar, men främst berättaren Robertas. Hon brottas med känslan av att vilja ställa allt till rätt, att hon alltid kan göra mer, och såklart tankar om döden. Läsaren får del av många starka känslor och svåra frågor. Det gillar jag. Boken har bra personporträtt, och jag gillar att Robertas familj får stor plats i boken.

Mitt i allt detta kommer en jordglob in i bilden, en jordglob som kanske skulle kunna ställa allt till rätta. Det magiska med jordgloben kommer komma fram genom en rit, men det är inte en mörk, hemsk rit med direktkontakt med andra världar. Istället känns den mer "naturlig", vilket känns bra. Jag trodde boken skulle handla mer om resor, med tanke på att Afrika zoomas in både på framsidan och insidan. Så är det dock inte, vilket förvirrade mig i början. När jag släppt dem blev boken bättre.

Det mesta i boken är bra. Storyn är rätt förutsägbar, men jag njöt av den spännande handlingen och hade svårt att sluta läsa. Sen kommer slutet. Det känns inte helt genomtänkt, eller som en snabb lösning. Jag blev lite besviken, vilket tyvärr drog ner min slutpoäng. Förhoppningsvis passar det bättre för den  tänkta målgruppen (från ca. 10 år). 

Första meningen: Det var morfar Horatio som hittade den mystiska jordgloben.
Antal sidor: 200
Förlag: Lilla Piratförlaget
Utgivningsår: 2016

24 februari 2017

Barnboksfemman: sport

Sport. Tråk! Så har jag nästan alltid tänkt. Visst, jag uppskattade höjdhopp i mellan- och högstadiet och det är rätt kul att simma. Men annars? Och att läsa om sport? Nej, om jag läser böcker om sport är det något annat som lockat mig att läsa. Veckans barnboksfemma uppmanar oss dock att skriva om barnböcker som på ett eller annat sätt handlar om sport. Klurigt. Men, här är min lista:


1. Flyt som en fjäril, stick som ett bi  av Elin Nilsson handlar om Miranda som simtränar nio gånger i veckan för att bli bra nog för ungdoms-SM. Det dröjer inte länge innan fokuset blir helt fel, vilket Miranda har svårt att inse. Jag fångades verkligen av den här boken och levde några timmar i tron att jag var Miranda.

2. Soul surfer av Bethany Hamilton är en självbiografi om författarens liv efter att ha varit med i en hajattack då hon surfade. Intressant!

3. Flyga drake av Khaled Hosseini är visserligen ingen barnbok, men när Amir och Hassan är barn flyger de mycket drake. Väldigt bra bok!

Det finns mängder av böcker där folk springer, oftast för att rensa tankar eller för att de inte mår bra. Här är några exempel:

4. Jag gillar serien Systrar i jeans. En av karaktärerna heter Bridget, hon gillar att springa och åker i en av böckerna på fotbollsläger. Den där tjejen fick mig intresserad av att springa. Inte illa!

5. Visst springer Vladi i Det är bara jag som är så fucking dålig? Han tränar i alla fall en hel del på gym.

22 februari 2017

Billie du är bäst

av Sara Kadefors

Detta är andra delen i en serie, första boken heter Billie: avgång 9:42 till nya livet.

Billie är kvar hos sin fosterfamilj i Bokarp. De fortsätter vara pedantiska, men pratar knappt med varandra utöver det. I skolan blir Billie vald till kamratstödjare och tar sitt uppdrag på största allvar. Det finns så många ensamma, så många att hjälpa! En av dem är "syrran" Tea, men hon verkar mest avundsjuk och svår att nå fram till. Billie har massor att göra. Hur ska hon få tid och energi till allt? Måste hon bry sig om alla?

Billie är tillbaka! Den självsäkra, starka, modiga personen med massor av härliga och besvärliga tankar, är en riktigt spännande och intressant karaktär. Jag gillar att få lära känna henne bättre. Ansvaret för andra ökar när hon blir utsedd till kamratstödjare:
Ju fler jag pratar med desto mer fattar jag att nästan alla känner sig ensamma. Hur ska man kunna klara av att vara kamratstödjare då? Hur ska jag göra så att varenda en känner sig sedd? På kvällen kan jag inte sova eftersom jag tänker så mycket på hur jag ska lyckas vara en bra kompis. Jag får lust att stänga in mig på mitt rum och göra mig oanträffbar, eller bli oschyst mot folk så att de slutar gilla mig.                                                                                                                       s. 33

Det är komplicerade tankar hon brottas med, vilket är intressant och tänkvärt. Varför är vi snälla mot varandra? För att själva må bra eller för att det är så en ska vara? Och varför lyssnar Petra på och finns till för alla, förutom att hon verkar glömma bort sina egna barn?

Billie fortsätter med sina försök att hjälpa familjen. Mange har planer på vad Alvar ska göra, men Alvar vill helt andra saker. Billie upptäcker att Petra har en brorsa i Bokarp, och barnen har en kusin. Men de pratar aldrig. Varför? Billie fortsätter orientera sig i familjen, samhället och det nya livet. Hon kämpar på, men är ibland väldigt svag. Hon är en trovärdig karaktär, och jag gillar det naiva i henne som både ställer till det och gör saker bättre. Språket är bra målgruppsanpassat. Billie är en bra förebild och bjuder på en härlig läsupplevelse. Trots att bok nummer två i en serie ofta är svåra, tycker jag Kadefors lyckas väldigt bra!

Första meningen: Jag kan inte vara en person som går ut genom dörren samma tid varje morgon.
Antal sidor: 166
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2017

20 februari 2017

Prestationsprinsessan

av Cajsa Tengblad

I många sammanhang är det en trend att inte säga nej, att prestera mera, ta sig an allt svårare uppgifter och ha ett dussin bollar virvlande i luften. Jag tror många kan känna igen sig i beskrivningen "prestationsprinsessa/-prins". Cajsa Tengblad är, förutom författare, häslopedagog och föreläsare, och detta är boken om hennes revolt mot duktigheten.

Om du hört Tengblad föreläsa om självbild finns det inte mycket nytt att hämta i denna bok. Jag har hört henne minst två gånger, men gillar ändå att ha till exempel hennes "livsstrategier" på pränt, de har något att ge.

Om du inte hört Tengblad föreläsa om självbild, finns det här en del intressant att läsa. Dels handlar det om delar av författarens resa, om att vara duktig och ha mycket på gång, genom ätstörningar och hur hon fortsätter förbättra sin egen bild av sig själv, något vi alla gör. Dels ger hon de nämnda livsstrategierna. Det är inga quick fix-punkter du kan följa för att få en bra självbild, men verktyg som kan hjälpa dig att tycka bättre om dig själv.

Jag kan även rekommendera boken till någon dig som har en närstående eller lite längre bort stående med dålig självbild. Till exempel om du inte förstå varför:
Självdestruktivitet och självskadebeteende kan verka skrämmande och svårt att förstå sig på. Hur kan man välja att göra sig själv illa?
   Kanske blir det lättare att förstå om vi tänker att vi alla har gjort saker mot oss själva som vi vet är skadliga och ohälsosamma. Vi är alla mer eller mindre självdestruktiva. Har du också kliat sönder ett myggbett, ätit för mycket chips eller gått i skor som skaver någon gång? Vi vet ofta vad som är bra för vår hälsa, men det är inte alltid vi lever efter det.
                                                  s. 42
 Prestationsprinsessan är en väldigt tunn bok och ibland känns innehållet också tunt. Kanske förväntade jag mig en självbiografi, men det är inte så boken vill bli kategoriserad. Det är en bok som vill hjälpa till i revolten mot duktigheten och prestationskrav, med självbiografiska inslag. Så om du inte hört Tengblad föreläsa, försök göra det, för det är hon riktigt bra på! Annars är den här boken ett bra komplement.

Första meningen: Jag sitter skönt tillbakalutad i en fåtölj på samtalsmottagningen.
Antal sidor: 104 
Förlag: Libris förlag, tack för recex! 
Utgivningsår: 2013, pocket 2017

18 februari 2017

Fantastiska vidunder och var man hittar dem, filmmanuset

av J.K. Rowling

New York 1926. Magizoologen Newt Scamander kommer till staden med en väska full av vidunder. Han ska bara göra ett kort besök, men när några av varelserna i väskan rymmer ställer det till problem för hela staden.

Harry Potter-fantaster har förmodligen inte undgått att Fantastiska vidunder och var man hittar dem gick upp på biograferna i höstas. För er som inte har så stor koll är denna bok manuset till nämnda film. Som författare står J.K. Rowling, Harry Potters skapare, och med det gör hon debut som manusförfattare. (En bok med samma namn finns som lärobok på Hogwarts, och den har jag recenserat här.)

Historien utspelar sig i samma värld som Harry Potter-böckerna, fast ca. 80 år tidigare och i USA, istället för Storbritannien. Hogwarts nämns, likaså att Newt tillhörde Hufflepuff under sin tid på skolan. Vi känner igen besvärjelser och vissa namn från H.P-böckerna, men eftersom vi är i en ny stad är mycket olikt. Trollkarlarna och häxorna i New York gör nämligen allt för att inte märkas bland världslingarna (aka mugglarna). Ett avslöjande skulle innebära krig, och det är inte önskvärt. Därför ställs allt på sin spets när magiska vidunder smyger sig in i staden och tar allt större plats. Ni kan säkert föreställa er det kaos som kan uppstå när världslingar lägger märke till magin...

Jag tycker väldigt mycket om filmen! Som Harry Potter-nörd var jag efter grundseriens slut tveksam till fortsatta böcker och "glida vidare på succén-idéer", men när jag väl såg filmen glömde jag allt det där och tänkte mest: "aaaaa, mer Harry Potter-magi!!!!" och fick en liten tår i ögat. Filmen är så bra, mysig, magisk, läskig och spännande, i samma anda som de ursprungliga Harry Potter-böckerna. Det finns så många bra karaktärer! Jag gillar den inåtvända Newt och hans totala kärlek till magiska vidunder. Om de mår bra mår han bra, om de mår dåligt gör Newt allt för att göra saken bättre. Jag gillar Tina som tar sitt jobb på största allvar (trots att hon fått sparken), och hennes syster Queenie med sina speciella egenskaper. Dessutom har vi världslingen Jacob som av en slump dras in i hela äventyret och får se en helt ny värld.

Manuset då? Det är delvis roligt att läsa efter att ha sett filmen, det är som att se den igen och i scenbeskrivningarna kan vi tidigare än i filmen få reda på saker, till exempel vad karaktärerna tänker eller vart de är på väg. Det är intressant, läsaren blir lite mer allvetande än karaktärerna. Å andra sidan är det lite svårt att läsa manuset, och boken känns på ett sätt onödig. Just en glida vidare på succén-idé. Om du kallar dig eller vill bli Harry Potter-nörd rekommenderar jag dig dock att läsa boken. Är du inte en nörd rekommenderar jag dig att se filmen istället. För filmen... åå, jag gillade den verkligen! 

Första meningen: Scen 1
EXT. NÅGONSTANS I EUROPA - 1926 - NATT
Ett stort, isolerat, förfallet slott dyker fram ur mörkret.
Antal sidor: 297
Förlag: rabén&sjögren, tack för recex!
Utgivningsår: 2017
Originaltitel: Fantastic Beasts and Where to Find Them - The Original Screenplay, 2016
Översättare: Lena Fries-Gedin och Jessika Gedin

15 februari 2017

3 x rim och ramsor

På förskolan där jag jobbar tycker barnen väldigt mycket om rim och ramsor. De kan sluka en del ramsbok på en enda samling, och tar gärna fram boken igen efter det. Därför gav jag mig ut på ramsboksjakt. Här är några av de jag hittat

Lilla Barnkammarboken: rim och ramsor för händer, fötter och kropp i urval av Lotta Bergqvist och Annika Lundberg, med många av våra mest älskade illustratörer.

Den här boken vänder sig till de allra yngsta barnen. Illustrationerna får ta stor plats, de är enkla, men varje illustratörs speciella tecknarstil får plats. Att det är så många olika illustratörer gör att boken får en större variation och det är spännande att vända blad.

Det handlar mycket om att lära känna sin kropp, om tår, fingrar, ben, armar, magen och så vidare. Det finns många klassiska ramsor, men även en hel del jag inte hört innan. Till detta finns en CD där många av ramsorna är inspelade. Ramsorna kan skapa mycket glädje och nyfikenhet. De korta ramsorna gör det lätt att lära utantill eller att läsa flera gånger. En riktigt mysig bok som jag gärna sätter i händerna på en 1-åring och vuxna i hens närhet. Då har de mycket glädje flera år framför sig.

Antal sidor: 60 Förlag: Bonnier Carlsen Utgivningsår: 2010

Halsen rapar hjärtat slår, rim för 0-100 år. Text och bild av Lisen Adbåde och Emma Adbåge

Tvillingarna Adbåge har tidigare gett ut många böcker på olika håll. Nu har de dock slagit sina kloka huvuden ihop och gett ut en rim- och ramsbok. Bra grej! Den vänder sig, som skrivet, till alla från 0-100 år. Därför finns det ramsor om kontaktannonser, någon som knappt orkar resa sig, saknad, kroppen och en hel del nonsens, sådant som tenderar att bli roligt och fastna lätt.

Illustrationerna varierar mellan enkla och detaljerade, mörka och ljusa. Det känns som att systrarna har haft roligt när de skrev (något de visserligen sa när de medverkade i podden Bladen brinner #4), och det smittar av sig. Jag tog med boken för att läsa på jobbet, tänkte läsa två-tre stycken, men barnen ville bara höra mer. Ett riktigt bra betyg!

Antal sidor: 60 Förlag: Natur & Kultur Utgivningsår: 2016

Utflyktsbok för rim och ramsare av Åsa Lind och Anna Bengtsson

En förskoleavdelning hälsar oss välkomna på en utflykt som inte bara sträcker sig över en förmiddag, utan genom årets alla årstider. Detta är kantat av dikter med mycket igenkänning, till exempel galonisar, isfläckar, knoppar och blomsterkransar. När det gäller ramsorna finns flera tekniker och jag tror de passar bra för både förskola och hemma, när det bär av på utflykt. En utförligare recension hittar du här. 

Antal sidor: 28 Förlag: Hippo Utgivningsår: 2014

13 februari 2017

Du är modigast

text: Christina Waldén, illustrationer: Bettina Johansson

Trots att det är julafton måste Knut vara kvar på sjukhuset. Den allvarliga sjukdomen har gett honom feber. När Professor Persson (som egentligen är en clown) kommer in på Knuts rum och berättar att han tappat bort sin portfölj, blir det början på ett hemligt uppdrag. Tillsammans med en helikopterpilot, en städare och sjuka Doris, beger de sig upp bland stjärnorna.

Det här är en väldigt fin bok om att vara allvarligt sjuk. Vi fördjupas inte så mycket i Knuts sjukdom, men han går omkring med dropp på något som liknar en julgran, han måste åka rullstol för att orka ta sig fram genom sjukhuset (trots att han inte vill), han har tappat det mesta av håret och räds inte för ord som leukemi, elakartad tumör och cellgift.

Jag läste boken i en sittning och blev så drabbad av alla känslor som kryper ut bland orden. Orättvisan, sorgen, vemodet och smärtan i att inget kunna göra:
- Det kommer att gå bra, säger Amal.
- Hur kan du veta det? visar Doris.
   Amal blir tyst. Hon kan inte veta någonting alls.
- Blir det här min sista jul? säger Doris.
   Det blir tyst. Ingen vet svaret på den frågan.
   Det finns inget svar och Knut hatar det. Det här borde vara förbjudet, tänker han.
                                                                                                                                        
s. 58
...men även även lugnet, framtidstron i att säga när istället för om, och hoppet:
Knut målar sin fisk så fint han bara kan. Strösslar över med det glittriga röda. En julfisk. En sparbössa för framtiden. Om man sparar sina pengar måste man ju ha en framtid.
   Om Doris får en sparbössa nu så måste hon ju överleva så att hon kan använda pengarna som hon har sparat i fisken. Annars blir det orättvist.
                    s.64
Självklart passar denna bok bra för de barn som varit eller är allvarligt sjuka. Här finns ett magiskt, mysigt, spännande vardagsäventyr i en välkänd sjukhusmiljö. Jag tycker även boken passar för de som känner någon i en liknande situation. Det kan vara svårt att veta hur en ska bemöta en sjuk kompis. Vi blir rädda för vad som händer och vad som kan hända, men det är viktigt att inte glömma de som ligger på sjukhus eller måste vara hemma. Ett telefonsamtal, ett besök eller ett kort kan göra stor skillnad. 

Första meningen: Fiskarna i akvariet simmar så stilla.
Antal sidor: 100
Förlag: rabén&sjögren
Utgivningsår: 2016

11 februari 2017

Läsplanering

Jag trodde inte jag skulle hinna läsa så mycket egenvalt i vår, eftersom jag pluggar litteraturvetenskap. Detta antagande till trots läste jag 20 böcker i januari. Många av dem var visserligen bilderböcker, men jag hann med mycket mer än vad jag trott. Därför gör jag, återigen, upp stora läsplaner för våren.

Det har rullat in en hel del böcker från bibblan det senaste. Just nu läser jag Billie, du är bäst, och vill hinna med Det magiska hjärtat till temaläsningen för februari.
Jag är nyfiken på bilderböckerna Simbassängen och Huset som vaknade.
Dessutom funderar jag på att ta tag i I dina ögon och Sedan du försvann. Jag skriver "ta tag i" eftersom de är en bra bit över det sidantal jag brukar lockas av. Vilken av dessa två sistnämnda tycker ni jag ska börja med?

Vad läser ni just nu?


9 februari 2017

Kaostips, del 1

Som anordnare av årets Kaosutmaning ser jag det som min plikt att tipsa er om böcker som kan passa in på de olika punkterna. Jag vill ju inte lämna er i sticket där ute i stugorna. Därför ger jag er idag de punkter jag bockat av, och med vilka böcker jag gjort det. Efter det ger jag andra tips på böcker. 

2. En bok med ett djur på omslaget Ingenting och allting. Skärvor av minnen, Tänk om..., Nelly Rapp, Harry Potter, Astrid Lindgren, Hönan som drömde om att flyga

20. En bok om något du brinner för Ibland mår jag inte så bra (om psykisk ohälsa, individuell punkt, men här är ett bra tips)

22. En bok på under 150 sidor Brorsan är Kung!. Alla borde vara feminister, Modet att ingenting göra, Noel och den magiska önskelistan.

23. En lånad bok En myras liv (individuell punkt, men låna gärna denna bok, jag tyckte så mycket om den!)

25. En bok för barn När Leo blev uppäten. Eller någon av de här, de här eller de här.

31. En bok som utspelar sig före år 1900 I kungens spår (år 1520). Ring av rosor (1665), Pärlor och patroner, Kärlek som befriar (1850)


Vill du ha fler tips? Kolla gärna in vad de andra deltagarna läst. Vi är över 40 personer som antagit utmaningen!

Har du bockat av någon punkt med en bok jag verkligen borde läsa?

7 februari 2017

Ibland mår jag inte så bra

av Therése Lindgren

Från att ha varit en högpresterande ja-sägare med många bollar i luften, tvingas Therése Lindgren inse att hon lider av psykisk ohälsa. Inte bara en, utan flera diagnoser. Under sin tid som sjukskriven börjar hon videoblogga om smink och skönhet, men ur det föds något mer. Hon börja prata om sin psykiska ohälsa och blir en av Sveriges största youtubers.

Jag plockade inte upp denna bok för att jag följt författarens youtube-kanal. Jag hade nog knappt hört talas om henne innan jag såg boken. Istället lockades jag av någon som öppet pratar om psykisk ohälsa, och dessutom vänder sig till ungdomar.

På ett öppet och ärligt sätt berättar Lindgren om sin egen resa från "toppen" till en botten av psykisk ohälsa. Hon väver in viktiga delar från sitt privatliv och ger bra exempel. Hon lägger inte över något mörkt och tungt på läsaren, men tar ändå ämnet på allvar. Det förtjänar det verkligen.

Jag vet att Lindgren varit och är en stor förebild för många som inte alltid mår så bra. Det är väldigt viktigt. Sådana här böcker leder oss mot en framtid där psykisk ohälsa inte är ett tabubelagt ämne som får oss att klistra på ett stort leende och säga att allt är bra, trots att vi bara vill lägga oss ner och gråta. Genom att sprida kunskapen tror jag vi kan få färre att må dåligt, och det vore underbart.

Läs den här boken om du inte alltid mår så bra, om allt ibland känns svart. Läs den här boken om du har någon i din närhet (en kompis, tonåring, kollega osv) som känner något liknande. Tillsammans kan vi göra en förändring mot det bättre.

Första meningen: Genom de nedvevade rutorna hörs deras skrik redan innan bilen kommit över krönet och man kan se dem.
Antal sidor: 140
Förlag: Forum
Utgivningsår: 2016

5 februari 2017

Om jag får stanna

av Kajsa Gordan

Ilona går till skolan, fotbollen och vännerna med en orosklump i magen. När som helst kan hennes familj få avslag på ansökan om uppehållstillstånd, och då måste de åka tillbaka till ett land där de inte kommer kunna leva. De har väntat i sex år. Ilona är som alla de andra barnen i klassen, varför skulle inte just hon få stanna?

Det här är riktigt bra! En "vanlig" tweeniesroman med skola, vänner och familj, ni vet sådant som de flesta är med om, men med ett otroligt viktigt ämne. Ilona kan nämligen när som helst bli utvisad tillsammans med sin familj.
För ett tag sedan var det några som tände eld på flyktingförläggningen som ligger vid fotbollsplanen. Som tur var klarade sig alla. Jag är alltid rätt att det ska hända mig eller min familj något. Rädslan är som en tröja som jag inte kan ta av mig.      sida 44
Tyvärr är det verklighet för många barn i Sverige idag, och många barn känner någon i Ilonas sits. Den här boken vänder sig till till båda. Medberättaren Stella står för barnet med trygg uppväxt i en  familj med god ekonomi. Hon plågas stundtals av dåligt samvete som har det så bra och klagar på "lyxproblem". Även här tror jag många kan känna igen sig.
Så har jag gjort det igen, pratat om mina lyxproblem. Ilona delar badrum med femton andra och jag har inte fått duscha på min vanliga tid. Och Sandro som inte går i skolan, när Ilona tycker att skolan är som en present.     sida 53
Jag hoppas verkligen den här boken, och liknande, dyker upp på alla skolbibliotek. Vi behöver skapa förståelse och igenkänning! Jag hade gärna önskat ett fylligare slut, annars tycker jag boken har ett bra upplägg med lagom många karaktärer, en intressant story som förs fram i bra takt. Det är spännande att följa de två berättarna. En läsvärd roman för tweenies, och ett bra underlag för diskussioner om vad som händer i Sverige och världen idag.

Första meningen: Är det säkert att det är okej?
Antal sidor: 139
Förlag: rabén&sjögren, tack för recex!
Utgivningsår: 2017

1 februari 2017

Månadens bästa: januari

Den bästa bok jag läste i januari var: Ordbrodösen av Anna Arvidsson.
 

Jag har även läst:

15+
* Ibland mår jag inte så bra - Therése Lindgren
* Evas dotter - William Paul Young
* Ingenting och allting - Nicola Yoon

9-12
* Om jag får stanna - Kajsa Gordan 
* Brorsan är kung! - Jenny Jägerfeld
* I kungens spår - Peter Arrhenius

6-9
* En myras liv - Linn Gottfridsson och Emma Adbåge
* Jättarna anfaller - Magnus Ljunggren och Mats Vänehem
* Alfons bollar med siffror - Sofia Harh, Pia Hinnerud och Gunilla Bergström

3-6
* Grodan som sa mjau - Linda Eklund
* Halsen rapar hjärtat slår - Emma Adbåge och Lisen Adbåge
* Stella, en prinsessa bland stjärnorna - Marie-Louise Gay
* När Leo blev uppäten - John Fardell
* Utflyktsbok för rim och ramsare - Åsa Lind och Anna Bengtsson
* Kurragömma med kakaduor - Quentin Blake
* Lill-Zlatan och morbror raring - Pija Lindenbaum
* Till vildingarnas land - Maurice Sendak
* Pettson tältar - Sven Nordqvist

0-3
* Lilla Barnkammarboken. Rim och ramsor för händer, fötter och kropp


I Temaläsningen skulle vi läsa lättläst och lättsmält. Tolkningarna är väldigt fria. Om jag skulle skriva upp böcker som varit lättlästa för mig, skulle jag kunna skriva upp alla ovan (förutom Evas dotter som krävde lite extra tankeverksamhet). Jag väljer dock att begränsa mig till böcker som är kategoriserade "lättlästa", dvs med mindre text, stora bokstäver och inte så komplicerat innehåll. Jättarna anfaller är en sådan bok.

I februari ska vi läsa hjärta och smärta. Jag funderar på att läsa Du är modigast och Det magiska hjärtat, men det dyker säkert upp fler.