Frallan har en hemlighet (Frallan #4)

av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge.

I den fjärde boken om Frallan börjar det närma sig jul (men det går alldeles utmärkt att läsa boken året om) och Frallan funderar på hemliga julklappar. På julafton ska Klaus barnbarn Hanna komma. Hon är en bebis men verkar få ovanligt mycket uppmärksamhet för att vara så liten. Tänk om mormor glömmer bort sin favorit-Fralla?

Frallan har en hemlighet är en fantastiskt fin, roligt, klok, fyndig, allvarlig, inkluderande och feministisk vardagsberättelse om hemligheter, avundsjuka och frågor kring vem som får bestämma. Frallan är en fantastisk karaktär och den Den fjärde boken är precis lika välförtjänt alla hyllningskörer som tidigare böcker. Jag hoppas på mer!



Första meningen: Idag är det tre dagar kvar till julafton.
Antal sidor: 133  
Förlag: Lilla Piratförlaget, 2019
 

 

Imperiets arvingar #1 - Bortförda

av Oskar Källner och Karl Johnsson. Recensionsexemplar från förlaget.

"Fantasy. Rymdepos. Varför kickar förlaget det här till mig" frågade jag min man och tänkte lägga undan boken. Men så började jag bläddra lite. Läste första meningen. Första sidan. Första kapitlet. Första halvan av boken. Jag var fast direkt!

En dag försvinner Elias och Alices mamma spårlöst och deras pappa bli anklagad. Syskonen misstänker att mamma kan vara i Lunsenskogen och beger sig dit för att leta. Men där finns ingen mamma. Däremot möter de Brock från rymdskeppet Stillheten och snart visar det sig att de har en gemensam fiende.

Den första delen i "Imperiets arvingar" är spännande, välskriven och innehåller precis lagom mycket nytt i form av nya varelser, världsbeskrivningar, karaktärer och intriger. Det är nog det där med för mycket nytt i fantasy som gör att jag sällan läser det men Källner och Johnsson har fått till en riktigt bra blandning, även när det gäller vardag och fantastik.

Jag gillar att illustrationerna samlats till en sida och liknar ett serieformat som sammanfattar det senaste kapitlet. De illustrerar alltid det jag ser fram emot att se efter att ha läst ett kapitel. Vem som berättar varierar bland flera karaktärer och aktuell berättare illustreras snyggt vid varje nytt kapitel.

Den här boken är perfekt för slukaråldern (som kan vara i vilken ålder som helst). Del 1 och 2 publiceras samtidigt och en tredje boken kommer redan i höst. Bokskaparparet har planer för uppemot 10 böcker. Det är välskrivet, genomarbetat och spänningsfyllt. Jag gillar den varma och mäktiga Brock och hur flera kvinnliga karaktärer får plats på ett naturligt sätt. "Bortförda" passar äventyrslystna och fantasifyllda 9-12-åringar och kan genom de korta kapitlen och de explosiva illustrationerna locka både de som läser lite och mer. Passar bra för högläsning. Källner och Johnsson är en riktigt bra kombination och jag ser fram emot att läsa mer!

Första meningen: "Vi har fått ett meddelande."
Antal sidor: 174
Förlag: Rabén & Sjögren, 2020

Mina tidigare bokhyllor

När jag letade genom arkiven efter bilder till 10-årsinlägget bläddrade jag förbi flera bokhyllor och tänkte att de förtjänar ett eget inlägg. Så här har mina böcker tidigare bott:

 

Hemma i mitt barnrum. I början av min bokbloggarkarriär hade jag böckerna på mitt skrivbord (det var ganska stort och plats för den del böcker) men snart insåg både jag och mina föräldrar att böckerna behövde mer plats. Jag fick de här två bokhyllorna. Ser ni? Det finns plats för fler böcker! Det åtgärdades dock ganska snabbt.

Första lägenheten. Jag visste att jag bara skulle bo där något år så jag tog med mig favoriterna och fyllde på med nya recensionsexemplar. Jag gjorde även en bokbokhylla.

Flytta ihop. 2015 flyttade jag ihop med alla mina böcker, de mörka bokhyllorna och även med han som skulle bli min man. Så här såg det ut i vardagsrummet:

 

 Tre hyllor prydde en vägg i sovrummet:

I hallen/minibilioteket (en yta med typ 2 kvadratmeter golv) platsbyggde vi en bokhylla:

Tisdagstrion: roliga böcker

På fredag är det internationella glädjedagen och därmed handlar veckans tisdagstrio om roliga böcker.

Den första bok jag kommer att tänka på är Min pappa är snäll och min mamma är utlänning som jag läste 2011. Jag var 18 år och blev rekommenderad boken av min syster som då var 16. Vi skrattade när vi läste boken och det gjorde även mamma när hon läste efter oss.

Åsa Asptjärns trilogi om Emanuel Kent inleds med Konsten att ha sjukt låga förväntningar och är en dråplig och snabbläst serie som jag tror kan passa de som inte har så stor läsvana. Fast även sådana som mig som läser mycket.

Josephine Bornebusch romandebut Född fenomenal kan placeras i samma roliga och dråpliga fack som ovanstående. En riktigt bra debut från 2014 och jag önskar fortfarande att hon ska skriva mer för unga.

Vuxna människor

av Marie Aubert. Recensionsexemplar från förlaget.

Idas mamma fyller 65-år och familjen ska samlas i sommarstugan för att fira. Dagarna innan pratar Ida med en läkare om att frysa ned ägg i väntan på den rätta eller rätt tillfälle. Hon börjar närma sig sista chansen och laddar upp för att prata om det här med familjen. Men det blir inte som hon tänkt sig. Lillasyster Marthe har nya framtidsplaner och Ida hamnar i skymundan. Som vanligt? Nu är det bara Marthe och hennes lilla familj med sambon och hans dotter som gäller. Finns det plats för en barn- och familjelös 40-åring?


Jag diskuterade den här boken med @johannasbokklubb på instagram i början av mars. Se hela diskussionen här. Det var ett mycket bra val av bok för diskussion och att skriva med andra som läst boken gav mig mycket vad gällde både att analysera och byta tankar.

Marie Aubert tar upp ett brännande aktuellt ämne i sin bok - ofrivillig/frivillig barnlöshet. Ida brottas med tanken på vem är hon om hon inte har barn. Vill hon ha barn för att hon vill det eller är hon präglad av samhället som ofta verkar säga att det är en självklarhet att alla kvinnor vill ha barn? Vem är en kvinna om hon inte har eller inte vill ha barn? Finns det plats för kvinnor som inte vill ha barn eller förväntar sig samhället att hon ska ångra sig? Finns det plats för kvinnor som inte kan få barn eller läggs allt under tabu? Eller kanske tvärtom - tjat tills hon skaffar barn. Men är det inte i allra högsta grad kvinnans beslut att ta? Det är ju trots allt ett liv som skapas, ett mångårigt ansvar och inte en tillfällig hobby. 


Skådeplatsen för Vuxna människor är familjens gemensamma stuga. En plats med många minnen, men minns alla samma eller betyder stugan olika för de olika personerna? På något sätt är det som att Ida, Marthe och hennes familj, mamman och hennes sambo är fast på denna gemensamma plats, även om förutsättningarna ändrats både inför och under firandet av 65-åringen. Det finns mycket underliggande gnäll, missunnsamhet, frustration, omogna och tysta (och tystade) tankar bland karaktärerna.


Det finns mycket mer jag skulle kunna skriva om boken, trots det ringa sidantalet. Jag tyckte karaktärerna var lite väl omogna när jag läste boken men den blev mycket bättre efter att jag fått ta del av andras tankar och vad de snappat upp. Vuxna människor passar mycket bra för en bokcirkel och om du hamnar i ett sådant sammanhang kan jag rekommendera frågorna Johanna skrivit upp i sitt inlägg. Jag var lite tveksam till att diskutera en bok i ett kommentarsfält på instagram men det fungerade bra och nu ser jag fram emot att göra det igen.

Första meningen: Andras barn, alltid, överallt.
Antal sidor: 110
Förlag: Wahlström & Widstrand, 2020
Originaltitel: Voksne mennesker, 2019
Översättare: Cilla Naumann

Tisdagstrion: Asien

Det har blivit dags för en ny tisdagstrio som denna gång vill ha tips på böcker om Asien. Jag är inte jättebevandrad men har lät böcker från 11 (av 46) asiatiska länder i alla fall. Fler tips hittar du under fliken Jorden runt.

1. Khaled Hosseini kommer från Afghanistan och har skrivit bland annat Flyga drake som jag tror många av er läst. Annars - boktips!

2. Böcker från Nordkorea är ganska ovanligt, i alla fall om du vill ha en ärlig berättelse. Eunsun Kim lyckades fly från det instängda landet och har publicerat sin biografi Nordkorea: nio år på flykt från helvetet. En riktigt intressant bok.

3. Vår älskade av Kamila Shamsie (Pakistan) fick en hel del uppmärksamhet förra året. Påminner gärna er som missade henne då att läsa henne nu.

Som en bonus ger jag er den unga flickan Bana Alabeds biografi Hallå värden! där hon berättar inifrån ett Syrien som bombades och stängdes allt mer.

Omläsning: Binas historia

av Maja Lunde

I februari läste jag om Binas historia inför bokcirklande. Jag läste den för 1,5 år sedan och skrev då såhär. Eftersom jag inte haft det bästa läsflowet på sistone var jag inte så sugen på att läsa om den här (när det väl finns läslust vill jag lägga den på något nytt jag inte läst). Känslan stannade kvar ganska långt in i boken. Den kan upplevas segstartad och jag hade svårt att sympatisera med karaktärerna. Dessutom visste jag ju hur det skulle gå så jag var inte så nyfiken på att läsa vidare.

Men. Jag hade ju glömt mycket. När jag blev superförkyld och stannade hemma från jobbet två dagar fick boken extra mycket uppmärksamhet och den sista tredjedelen läste jag ganska snabbt. Det som lyfter boken (även vid en omläsning) är de verkliga inslagen - det som händer George 2007 och Tao 2098 skulle kunna bli vår verklighet. Klimatångesten låg nära ytan och jag fick tänka till ännu en gång. Trots sin sega start höll boken för omläsning och passade bra i bokcirkeln.

Brev från min barndom

av Emma Reyes

Den colombianska konstnären Emma Reyes (1919-2003) brevväxlade under flera år med historikern och kritikern Germán Arciniegas. Reyes sägs ha varit en "underbar berätterska" och det var flera som sa till henne att hon borde skriva ned sina berättelser. I Brev från min barndom får vi läsa 23 av de brev hon skickade till Arciniegas och det hon berättar den här gången är om sin barndom. Från slum till finare hus och sedan ett kloster. Från en instabil modersfigur till en vänlig barnflicka och den stränga uppfostran i ett kloster.

Reyes är sannerligen en bra berätterska. Hon tar läsaren med till sitt Colombia och till de alla de platser hon levde och bodde på under några av de första åren i sitt liv. Det är en spännande och fin men även orättvis och frustrerande skildring som både ger inblick i det colombianska samhället och en hård uppfostran. Språket är lättillgängligt och förs fram av en vuxen men med tydliga minnen från barndomen. Den kan läsas av såväl tonåringar som vuxna. Detaljrikedomen är fascinerande men tar inte över. Det är fortfarande lätt att hänga med, även om Reyes liv innehåller ett stort persongalleri. Brev från min barndom är intressant och spännande även om jag inte var helt fast hela tiden. Om du vill läsa något från Colombia eller om en barndom som skiljer sig från de flesta i 2000-talets Sverige kan jag dock rekommendera den.

Första meningen: Min käre Germán. 
Antal sidor: 222
Förlag: Norstedts, 2019
Originaltitel: Memoria por correspondencia, 2012
Översättare: Manni Kössler

Tisdagstrion: i stadsmiljö

Tisdagstrion tar oss med ut i stadsmiljö. En miljö jag inte gärna spenderar så mycket tid i - jag älskar att bo på landet! Men att läsa är att resa och då reser jag gärna till olika platser, även städer. Nu tittar vi på tre böcker som passar in på temat.

1. Bränn alla broar av Siri Helle utspelar sig i Stockholm om jag inte minns fel? Huvudpersonen Liv är påverkad av den snabba pulsen och drivkraften att lyckas och tycker att hon är rätt lyckad. Ändå befinner hon sig på botten och hittar tröst i ett brev hon skrev till sig själv på gymnasiet: om hon funderar på att ta sitt liv ska hon ge det tre månader till, tre månader då hon kan spendera sparpengarna och göra oduktiga saker. Men så kommer Sanna och vänder upp och ned på allt. En av de bästa böckerna jag läste 2019!

2. För det barn som har lite geografisk koll på Stockholm (eller som kanske vill skaffa sig det) kan jag rekommendera Mårten Sandén och Lina Bodéns tre böcker om skorstensbarnen. Det börjar med Skortstensjul, fortsätter med Älvsommar och i höstas kom Sjörövarhöst ut. Jag hoppas på en fjärde bok som får heta något om vår.

3. Angie Thomas har skrivit två riktigt bra böcker som utspelar sig i både förort och innerstad. Vi möter ogrundat förtryck och rasism i förorten och vilka konsekvenser det får för de som växer upp där. Första boken heter The hate U give (samma titel på svenska) och den fristående uppföljaren heter Min tur nu. Rekommenderas varmt!

Månadens bästa: februari

Februari har resulterat i 10 lästa böcker. Om vi tittar på de tre "vuxenböckerna" är två från Norge och en från Colombia - känns bra för #läsajordenrunt-statistiken (även om det inte var nya länder till min karta). Det är dock svårt att kora månadens bästa bok. Jag tror ändå det får bli Heja jorden! av Jörn Spolander och Stina Wirsén.

Vuxna
* Binas historia av Maja Lunde
* Brev från min barndom av Emma Reyes
* Vuxna människor av Marie Aubert

Barn
* Bokhunden Edgar blir hjälte (Bokhunden Edgar #4) av Ingrid Jönsson och Anna Westin
* Sonjas verkstad: frökens Amazon (Sonjas verkstad #1) av Ingrid Jönsson och Sandra Fröjd

Bilderböcker
* Pappor ska va tjocka av Nils Andersson och Erik Svetoft
* Vakna min kastanj av Åsa Mendel-Hartvig och Ane Gustavsson
* Morfar flyttar in av Eva Susso, Jali Madi Susso och Marcus-Gunnar Pettersson
* Rymdpottan av Per Bertilsson och Emma Svalander