-Härliga bokbloggare!

I detta inlägg skrev jag en efterlysning av bokbloggare, och att vi bloggare borde hjälpa varandra att bli bättre. Vill du hänga på? Gör det!
Här har jag samlat några som nappade på min idé
- Vitgul strumpa driver en bokblogg sedan i juli. Vad jag har förstått läser hon en del fantasy, men det finns en hel del annat på bloggen också!
- Här hittar du Snusmumrikens bokblogg med inlägg från april i år. Hon läser allt från "Deluxe"böcker till "Drakmånad" och skriver lite längre recensioner.

Tack till alla som lagt till mig på bloglovin´ och nappade på den här idén! På en vecka ungefär höjdes min placering på litteraturbloggslistan med 40 placeringar! TACK!

Lillasyster på bilden :)

-Bokbloggar!

Det finns väldigt många bokbloggar, en del bra, andra mindre bra. På bloglovin finns det just nu 245 registrerade litteraturbloggar, och jag har plats 98 på denna lista (egentligen plats 83, men det är något fel på uppdateringen...)
Mitt tips är att du skaffar bloglovin, vilket är gratis, och sedan lägger till min blogg, om du gillar den förstås, så lägger jag till din blogg, om jag gillar den. På så sätt hjälper vi varandra att komma högre upp på listan!

Härifrån och neråt kan du kopiera
Skulle du vilja ha en länk till din blogg här? Gör då såhär:
1. Svara på nedanstående frågor.
2. Länka min blogg i ett inlägg på din blogg, samtidigt som du kopierar dess frågor (eller skriver egna) så att andra kan hjälpa dig att förbättra din blogg. (Du kan kopiera nedre delen av inlägget)
3. Skriv en kommentar här under, med länkning till inlägget du skrivit, så länkar jag din blogg här!
Lätt som en plätt!
Och här kommer frågorna:
1. Vad tycker du om mina recensioner? För långa/korta?
2. Vad tycker du om bloggdesignen? Vad är bra? Vad kan bli bättre?
3. Övrigt? Några tips på hur jag kan bli bättre?

Deluxe 3: Avund

Deluxe 3: Avund av Anna Godbersen
OBS! Om du tänkt läsa första och andra delen bör du inte läsa denna recension! Läs dem, det rekommenderar jag!

För tredje gången är vi tillbaka på Manhattan år 1900 bland prasslande kjolar, hårdspända korsetter och mer rivalitet och avund än någonsin. Elizabeth Holland är tillbaka och alla förväntar sig att hon ska återta platsen som den fina societetsdam hon tidigare var. Men saknaden av Will Keller är för stor för att hon ska orka med något alls.
Henry och Penelope Schoonmaker verkar vara societetens lyckligaste par, medan Henry ångrar giftermålet mer än någonsin; det är ju Diana han älskar!
Carolina Broad tar för sig, men är medveten om ett litet snedsteg kan gör att hon faller tillbaka till platsen hon egentligen hör hemma i.

Jag har läst flera recensioner som säger att denna bok är en dålig fortsättning på de två första böckerna, men jag tycker tvärtom att denna bok är den bästa! Egentligen är det ganska töntigt, med så ytliga problem.
Jag jag gillar blandningen av historia, kjolprassel och rivalitet. Man känner människorna det handlar om, fast å andra sidan kan det vara ganska förutsägbart ibland. Men lever man sig bara in i vad som händer så glömmer man det snart.

Första meningen: För en viss sorts flicka i New York är det viktiggt att allting ligger på sin rätta plats.
Antal sidor: 399
Boken i en mening: Tredje boken i serien bjuder på ännu mer rivalitet, avund, fina klänningar och kärlek blandat med fasan för ett felsteg som kan betyda slutet.
Andra böcker i serien: Deluxe, Deluxe 2: Rivaler
Betyg: 9/10

-Min bokpall och ett visdomsord

Till vänster i bloggen visar jag numera "Just nu på bokpallen", alltså den bok jag läser. Oftast läser jag ändå fler böcker, typ Bibeln som alltid har en plats på nämnda pall!
Idag var jag på biblioteket, och jag hittade väldigt många av böckerna på min boklista. Jag kom hem med väskan full av böcker, det blev sju lånade+ att jag redan hade en i väskan. Hur min bokpall ser ut just nu kan du se på bilden, vilket jag tycker ser ganska kul ut ;)


Dagens visdomsord/tips: Ta vara på dina vänner! Njut av tiden du har med dem, den är guld värd. Du vet aldrig vad som kan hända, det behöver inte vara något drastiskt, det kan räcka med enkla saker för att det ska bli riktigt jobbigt...

När kalla nätter plågar mig med minnet av hur det var

När kallar nätter plågar mig med minnet av hur det var av Jessica Andersson och Lena Katarina Swanberg

Det här är berättelsen om Jessica Andersson. En berättelse som handlar om vad som hände innan Jessica blev en hyllad och välkänd schlagerdrottning. Om hur det var att vara med i Fame Factory, vinna melodifestivalen, skriva på ettårs kontrakt med ett dansbandsgäng, och föda sitt första barn under samma år, samtidigt som hon försökte leva ett ”normalt” liv med sin man och sina barndomsminnen.
Jessica och hennes fyra syskon växte upp med en alkoholiserad mamma och hennes många olika våldsamma män. De bodde till och från i olika fosterhem, medan de ändå försökte hålla koll på sin mamma som åkte mellan fängelse, olika behandlingshem och den lägenhet hon för tillfället bodde i.

Detta är en stark berättelse ur en drabbad människas liv. Jessica berättar hur det var när socialtjänsten inte verkade bry sig, hur det var att inse att hennes familj inte var som alla andra familjer, och hur man orkar, eller inte orkar, att leva med en mamma som har grova alkoholproblem och en pojkvän som är väldigt våldsam som onykter.

Boken känns inte helt genomarbetad eller välskriven, och ibland blir det lite rörigt i tidsuppfattningen, men många gånger är det svårt att förstå att det är en verklig berättelse, och att det finns så många som inte bryr sig ett dugg, trots att de vet att barnen framför sig är i stort behov av hjälp.

Tredje delen av boken handlar om Jessicas vuxna liv, om hur det kom sig att hon hamnade i Fame Factory, trots att hon väntade barn, hur hon kom med i Melodifestivalen och helt otippat vann, hennes andra projekt och förhållandet till maken Jonas. Intressant läsning, och inte alls lika glassigt som ett artistliv annars kan tyckas vara.

Jessica har skildrat sitt liv på ett öppet sätt, och blottar nästan hela sig själv i denna utmanande, intressanta självbiografi.

Första meningen: ”En upplevd sanning är som bekant inte nödvändigtvis samma sak som allas sanning- särskilt inte när det handlar om barndomsminnen.”
Antal sidor: 223
Boken i en mening: En utmanande, intressant självbiografi om ett ämne som oftast trycks undan.
Betyg: 7/10

Författarporträttet: Lisa Bjärbo

Augusti månads författare är trettioåriga Lisa Bjärbo, född i Växjö, bosatt i Stockholm. Lisas senaste bok, och första ungdomsbok, heter Det är så logiskt, alla fattar utom du (klicka på titeln så kommer du till min recension), men innan den underbara boken har hon hunnit skriva inte mindre än tre barnböcker med namnen: Pinsamt!, Människan, kroppen och knoppen och Stora syndboken. Just nu skriver hon på sin andra ungdomsbok, som jag väntar spänt på! Förutom att skriva är hon också journalist och bloggare på sin egen blogg och en barnbokblogg. Dessutom börjar hon till höstterminen som redaktör på Rabén & Sjögren!  Jag gjorde en intervju med Lisa Bjärbo för att göra detta författarportätt bättre, och här är ett utdrag (lite redigerat) från intervjun: Vad inspirerar dig till att skriva? - Jag blir väldigt inspirerad när jag läser bra böcker, eller ser en bra film. När jag skrev "Det är så logiskt, alla fattar utom du" var jag också väldigt inspirerad av musik. Titeln är ett citat från Säkerts! låt "Någon gång måste du bli själv" och dels gillar jag verkligen den låten, dels handlar den om nästan exakt samma sak som boken gör. Jag tänkte lite att min ena huvudperson Johan var lite grann som killen i filmen Juno. Båda två springer väldigt ofta, och är lite halvtöntiga på ytan men finaste killarna inuti. Har du några tips till ungdomar med författardrömmar? - Det bästa tipset är nog att skriva mycket. Det spelar inte så stor roll VAD man skriver tror jag, men jag är rätt säker på att det är bra om man övar sig mycket och ofta. Till exempel genom att skriva en blogg eller en dagbok. Och så ska man inte ge upp! Det är rätt jobbigt och svårt att skriva en hel bok, och jättemånga gånger under tiden jag skrev ville jag bara radera allt jag hade skrivit för att jag aldrig blev klar, eller för att jag tyckte att det aldrig blev bra. Vad glad jag är nu att jag inte gjorde det! Hur fick du idén till Det är så logiskt alla fattar utom du? - …sedan satte jag mig ner och tänkte på vad jag ville att den skulle handla om. Då kom jag fram till att jag ville att den skulle handla om vanliga ungdomar (inga vampyrer eller magiska förmågor) med vanliga problem (inte total misär, utan mer vardagliga grejer, sådant som nästan alla är med om någon gång) och att man skulle bli ganska glad av att läsa den. Och så ville jag skriva vartannat kapitel ur en killes synvinkel, och vartannat ur en tjejs. Det var väldigt kul att skriva så, för så fort man tröttnade lite på den ena huvudpersonen kunde man växla och skriva om den andra. Var det svårt att få boken utgiven? - Nej, jag hade verkligen en extremt lyxig situation när det gällde utgivningen. Det var en förläggare på Rabén & Sjögren som kontaktade mig för att hon hade läst min blogg och gillade hur jag skrev och föreslog att jag skulle försöka skriva en ungdomsbok. När jag hade skrivit ungefär en tredjedel av boken skickade jag den till henne, och lät henne läsa. Hon gillade det jag hade skrivit, och så fick jag skriva på kontrakt för att boken skulle ges ut när den var klar. När jag hör historier om folk som skickat sina manus till en massa olika förlag och blivit refuserade en massa gånger innan deras böcker getts ut blir jag först helt sjukt imponerad av dem, för att de inte gav upp på vägen. Sedan skäms jag nästan lite för att det gick så lätt för mig. Vad läste du som tonåring? Jag läste allt möjligt, och jag läste nästan hela tiden. Mina två favoritböcker när jag var tonåring var Peter Pohls "Jag saknar dig, jag saknar dig" och Mats Wahls "Vinterviken". Jag har nog läst dem nästan tio gånger var. All fakta överst, och även bilderna kommer härifrån, och även härifrån Intervjun gjorde jag själv med Lisa Bjärbo (meddela först om du av någon anledning vill kopiera den!)

En andra chans

En andra chans av Anne Cassidy
Sex år har gått sedan det hemska mordet vid Berwick Waters i närheten av Norwich. Allmänheten undrar fortfarande vad det egentligen var som hände, och hur det kommer att bli när den nu sextonårige mördaren ska släppas ut i friheten. Borde man verkligen släppa henne så tidigt? Är det rätt för föräldrarna till flickan som mördats?
Alice Tully vet precis vad som hände i skogen vid vattnet för sex år sedan. Hon var själv där. Men hon försöker leva ett normalt liv med kompisar, kille, jobb.
Vem är mördaren? Vem är den mördade flickan, och varför mördar ett barn sin kompis?

Detta är en väldigt fin bok, Anne Cassidy skriver väldigt bra, på ett sätt som gör att man vill läsa mer. Dels får man följa med Alice Tully i hennes försök att leva som andra tonåringar, men författaren ger oss även inblickar i det omtalade mordet och vad som hände i mördarens ostabila liv. Många frågor som allmänheten i boken bär på, finns även i min hjärna när jag läser, och det hela gör boken riktigt spännande!
Fantastisk läsning ur en mördares perspektiv, för att försöka förstå vad som kan gå snett när man gör något näst intill oförlåtligt.
Utmanande, spännande, sorglig, romantisk, hemsk, minnesvärd, massor av frågor som: rätt/fel, bra/dåligt, ond/god. En bok för både tjejer och killar, ung som gammal. En bok jag verkligen rekommenderar!

Första meningen: Alla spanade efter Jennifer Jones.
Antal sidor: 302
Boken i en mening: Fin bok om en mörk hemlighet som ligger i startgroparna för en stor skräll.
Andra böcker av författaren: Glöm mig inte, Besatt
Betyg: 10/10

Grabben i kuvösen bredvid

Grabben i kuvösen bredvid av Jonas Helgesson

När Jonas föddes hade han navelsträngen fyra varv runt halsen. Hans mamma tappade 2,5 liter blod, och båda höll på att dö. Men Jonas kom ut, lades i kuvös, men andades inte. 40 minuter tog det innan han tog sitt första andetag. Det medfödde att han fick en CP-skada, och läkarna sa till hans föräldrar att han nog aldrig skulle lära sig tala, och allra minst köra bil. Idag föreläser Jonas, både stand-up och om andra ämnen, och självklart kör han bil!

På grund av CP-skadan har Jonas spasmer i vänstersida främst, även högersida, som gör att vänster arm och ben inte vill riktigt som han. När han skulle lära sig att sätta på sig strumporna tog det från början 10 minuter, idag är det nere på 52 sekunder. Jonas bestämde sig tidigt för att inte bli en stammis hos Hjälpmedelscentralen och sade snabbt upp både rullstol och assistent för att kasta sig på nya utmaningar om hör till ett liv utan handikapp. Han lärde sig tala (någorlunda bra), cykla, köra moppe, bil, läste på universitetet, spela fler instrument med mera med mera. Om någon säger att ”det är omöjligt för dig, Jonas”, då tänker han genast att han bara måste göra det. Och det gör han, och lyckas oftast.
Hans nästa mål är att bestiga Kebnekaise…

Egentligen är det ganska svårt att beskriva boken. Jag säger bara: läs den! Det finns så mycket hopp i Jonas, trots att man kan tycka att han inte klarar av allt. Men han tar sig an större och större utmaningar, och lever mer än vad vissa människor utan handikapp gör. Jonas skriver sin bok på ett underhållande sätt, och särskilt kapitlett "När livet suger" gör boken riktigt bra! Jag har varit på två föreläsningar och ett stand-up-uppträde med Jonas Helgesson, och får du chansen att höra honom måste du bara göra det! Han är CP-bra (som han själv skulle ha uttryckt det!)

Första meningen: I den ena ringhörnan sitter den fruktade CP-skadan.
Antal sidor: 156
Boken i en mening: En bok full av hopp i en värld som kan verka väldigt hopplös!
Andra böcker av författaren: uppföljaren Ett CP-bra liv
Betyg: 10/10!

Sputnikälskling

Sputnikälskling av Haruki Murakami
Berättaren, läraren K, tar oss med på en resa utöver den vanliga. Det handlar inte om att resa jorden runt, utan om att hitta rätt. K berättar om sin hemliga kärlek Sumire, 22 år, som vill veta allt om en sak, om hon väl börjat fundera över det. Hon är också förälskad i Myu, en flera år äldre affärskvinna som tappat förmågan att älska. Efter att Myu tagit fel mellan Sumires favoritförfattare Jack Kerouac och ”sputnik” istället för ”beatnik”, får Myu smeknamnet sputnikälskling.
En natt ringer Myu från en ö i Grekland och säger att Sumire är spårlöst försvunnen. Lärare K kallas dit för att leta efter henne, men vart ska han börja? Lever hon fortfarande? Har hon fallit ner i en brunn? Eller är hon ens kvar i denna dimension?

Detta är en ganska konstig bok, egentligen. Den är skriven, och utspelar sig, i Japan, men det är inte det som är konstigt. Boken är väldigt välskriven och underhållande på ett sådant sätt att läsare måste fundera med Sumire och K. Den är intressant skriven, och att Sumire blir kär, och att det råkar vara i en kvinna, är helt självklart. Det finns andra saker som idag skulle ses som konstiga, onormala, som beskrivs som helt vanliga händelser i denna bok. Det är lite spännande.
Jag har hört att Murakami skrivit bättre böcker än denna, men jag gillar den ändå ganska mycket. Konstig, men intressant välskriven!

Första meningen: ”Den vår Sumire var 22 år gammal blev hon kär för första gången i sitt liv.”
Antal sidor: 286
Boken i en mening: Trots att boken är lite konstig är det en spännande historia från andra sidan jordklotet, vilket gör min läslust ännu större!
Andra böcker av författaren: Kafka på stranden, Fågeln som vrider upp världen, Vad jag pratar om när jag pratar om löpning, Norweigan wood
Betyg: 9/10

-Intervju med Johanna Lindbäck-

Eftersom att Johanna Lindbäck var juli månads författare gjorde jag en liten intervju med henne. Här får ni frågorna och svaren:

- Vad inspirerar dig att skriva?Allt möjligt, verkligen. Sånt jag är med om, vill vara med om, hör, böcker jag läser, filmer. Rubb och stubb!

- Hur fick du idén till ”Saker som aldrig händer”? Hur tänkte du när du skrev den?Den handlar om två killar som bor i en by, Björsbyn, nära där jag växte upp och jag har sett de där husen - som jag tänker att de bor i - så länge. De ligger lite off. Så kanske var det just husen som puffade igång historien och att jag började fantisera ihop vilka som skulle vara där, jag vet inte. Det är svårt att säga.

Och titeln bara kom på samma sätt. Jag hade skrivit kanske halva boken och det var dags att bestämma titel eftersom förlaget måste börja jobba med den, så jag och min förläggare satt på varsitt håll och spånade. Vi hade olika förslag men det här (som var mitt) kändes klockrent direkt.

- Hur lång tid tar det att skriva en bok, ungefär?Ungefär ett år, hittills. Från start till tryckt färdig bok.

- Vad läste du som tonåring?
Åh, jag minns inte! Jag har försökt komma ihåg, men det är svårt. Jag läste mycket, och jag tror att jag blandade vanliga ungdomsböcker med vuxenböcker (en del såna som jag läste alldeles för tidigt, fattade inte vad de gick ut på). Läste många klassiker också som Kulla-Gulla, Kitty, Wahlströms röda och gröna ryggar-serier, Anne på Grönkulla, Lilla huset på prärien, etc.


Författarporträttet jag gjorde hittar ni här