Julkalenderbloggstafetten: Lucka 1

Det har äntligen blivit dags att öppna första luckan i julkalenderbloggstafetten! Här kan du se hela startfältet.

Sportlovet 2010. Jag hade precis startat min bokblogg och de flesta av mina vänner (inklusive min syster) var bortresta över lovet. Jag hade sett att min syster lånat hem en bok som jag var intresserad av att läsa och eftersom hon inte var hemma gick jag helt enkelt och hämtade den från hennes rum. Så här skrev jag i recensionen:

Jag kastar mig in i boken jag "snott" från min systers rum, sätter mig i min fåtölj och börjar läsa. 223 sidor senare kastas jag ut ur boken och inser att jag är Sofie, och inte Agnes. Jag inser att jag vänt blad jättemånga gånger, börjat på nya kapitel, nästan utan att jag märkt det. Jag inser också att några tårar fallit utför mina kinder.

Boken jag läste var Johanna Lindbäcks Tänk om det där är jag. Även om jag typ alltid varit en läsare kan jag fortfarande minnas hur på ett särskilt sätt

sögs in i boken och läste, läste, läste

som jag skrev i recensionen. Det fanns inget som störde den där lässtunden (jag var nog ensam hemma) och jag

levde mig in så i boken att jag grät med Agnes, log med Agnes, kände med Agnes.

Det är ganska ovanligt att jag berörs till leende, skratt eller tårar när jag läser. Visst kan det ta tag på insidan men sällan i känslor som syns utåt.

Sportlovsläsningen 2010 var ett av tillfällena som gav mitt läsande en extra skjuts. Jag minns inte så mycket från boken, men även innan jag bestämde mig för att skriva detta inlägg kunde jag tänka tillbaka på den härliga lässtunden. På denna tid satte jag betyg på böcker och gav den 6/5. Tänk att få ha läslov och få bli berörd av berättelser på det här sättet! Det vill jag unna alla barn och vuxna!


I morgon öppnar vi en lucka Agnes bokblogg.