Visar inlägg med etikett Spänning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Spänning. Visa alla inlägg

26 maj 2020

Kattvinden

text av Helena Öberg och illustrationer av Kristin Lidström

Mandas morfar är mäklare och ska sälja ett stort gammalt hus. Manda får följa med honom och jobba under ett lov och då börjar konstiga saker hända i huset. Spökar det? Vilka historier bär huset egentligen på?

Upplägget för Kattvinden liknar ingen annan bok jag läst. Boken inleds med helt illustrerade uppslag som förutom några enstaka ord får tala för sig själva. Därefter tar vi oss in i storyn genom ord och lär känna Manda, hennes morfar och sakta men säkert även huset han ska sälja. Vi märker dock att det finns en del osagt och snart följer den största avgränsningen i boken som är helt illustrerade sidor med några enstaka meningar. Emellanåt finns ett uppslag med skriftlig berättelse för att sedan låta bilderna ta över igen. Det är ett fascinerande och unikt sätt att blanda berättelser från nu och då och jag blir glatt överraskad över bokskaparparets fantasi och skickliga samarbete.

Berättelsen är spännande men i början hade jag lite svårt att hänga med. Jag tror boken utan problem hade kunnat vara ännu tjockare - jag hade gärna lärt känna Manda och nutiden lite bättre. Upplägget för boken gör mig dock glad - det är där den stora styrkan ligger - och gjorde att jag slukade boken. Jag rekommenderar gärna boken och läser gärna mer av kombinationen Öberg och Lidström i ett liknande projekt.

Första meningen: Det finns berättelser som inte har någon början och inte något slut.
Antal sidor: 351
Förlag: Mirando bokförlag, 2018

17 maj 2020

Ödesmark


av Stina Jackson.

I den lilla byn Ödesmark bor Liv kvar hos sin gamla pappa tillsammans med 17-årig sonen Simon, trots att hon längtat någon annanstans i långt mer än 20 år. På byn går spekulationerna om vad som håller henne kvar och hur stor faderns förmögenhet egentligen är. En bit därifrån bor Liam i huset bredvid sin mamma. Hon får ofta agerar barnvakt åt hans 5-åriga dotter när brodern Gabriel drar iväg med honom på uppdrag som inte bör synas i ljuset. En samling mer eller mindre trasiga människor som alla försöker hantera det där livet som inte blev som de tänkt.

Stina Jackson debuterade 2018 med Silvervägen som tog hem priset Årets bok 2019. Ödesmark har blivit nominerad till årets upplaga av priset. Jackson har lyckats skriva ännu en riktigt spännande roman om tragiska människoöden på den norrländska landsbygden. Skådeplatsen är ovanlig och Jackson målar upp ett samhälle som ibland verkar vara hämtat från innan elektricitetens intåg, vilket känns lite konstigt. Hon är dock skicklig på att beskriva omgivningarna och jag såg tydliga bilder framför mig när jag läste.

Det finns mycket trasigt och hopplös i bokens persongalleri. Läsaren känna flera karaktärer ganska bra och de familjesplittringar vi får ta del av är hemska men intressanta. Parallellt pågår något som gör boken till en spänningsroman även om jag skulle säga att det är mer fokus på personerna kring den. Jag hade svårt att lägga ifrån mig Ödesmark eftersom jag gärna ville veta vad som hänt och eftersom karaktärerna engagerade mig. Jag hade gärna läst mer om vad som hänt tidigare men tycker ändå att Jackson säger tillräckligt för att hålla spänningen vid liv även när jag läst ut boken. Ödesmark var väl värd min lästid.

Första meningen: Flickan rör sig genom natten.
Antal sidor: 347
Förlag: Albert Bonniers förlag, 2020

15 april 2020

Ljusklotets mysterium

av Tobias Söderlund. Recensionsexemplar från förlaget.

Förra året debuterade Tobias Söderlund med Prästgårdens hemlighet, en spökberättelsen för 9-12-åringar. Nu kommer den fristående uppföljaren Ljusklotets hemlighet och i höst följer Slottsruinens förbannelse. Den andra boken hänvisar en del till första boken och visst känner jag mig lite exkluderad som inte läst den, men mest av nyfikenhet - vad var det egentligen som hände?

Vanessa, hennes pappa, Martins familj och Abbe ska till Gotland över nyår. Stället de ska bo på sägs vara hemsökt och Vanessa tar med sig sin spökkamera med skräckblandad förtjusning. Trots att hon fått varningar om hur farlig den kan vara. Vanessa och de andra kommer snart i kontakt med Marteboljuset och vill genast åka till platsen där det mystiska ljusklotet ska kunna synas enligt sägnen. Ljuset dyker verkligen upp men när det lämnar dem är en ur sällskapet borta.

Spökhistorier hamnar i princip aldrig på min läslista. När jag fick hem Ljusklotets mysterium blev jag dock nyfiken och började läsa. I solen när allt var mindre skrämmande. De korta kapitlen, den spännande storyn och tanken på att något skrämmande förmodligen kommer hända snart gjorde att jag fick upp ett bra läsflow och slukade boken ganska snabbt. Språket är medryckande och handlingen så där kittlande mellan verklighet och fantasi. För mellan spökhistorierna finns vanlig vardag (även om det är jullov) med fokus på relationer till pinsamma föräldrar, vänner och de som kanske är mer än vänner. Jag har egentligen inga liknande scener att relatera spökhistorierna till men tycker det är spännande skildringar och det övernaturliga känns som en verklig del av berättelsen. Det är spännande att fantastiken blandas med gamla sägner och vardag på 2020-talet. Det är även roligt att Vanessas kamera och youtube får ta plats.

Boken passar bra för bokslukande 9-12-åring men även mig. Ur ett vuxenperspektiv tänkte jag några gånger att "det där kanske inte är så smart att göra" men samtidigt är det just de där tillfällena som gör att Vanessa och gänget kommer närmre en lösning. Söderlund lyckas tilltala målgruppen och ta den på allvar med sin skickliga och mycket spännande spökroman. Och bara för att ett mysterium är löst betyder inte det att allt blir lugnt igen...

Första meningen: Välkomna till Vanessas virriga vardag!
Antal sidor: 276 
Förlag: Rabén & Sjögren, 2020

12 april 2020

Hålla dig nära

av Karen Cleveland

Hålla dig nära är den fristående uppföljaren till kritikerrosade Hon som inte vet. Den slutade med en spännande cliffhanger och därför lämnar vi den inte helt.

Stephanie Maddox jobbar med internutredningar på FBI. Hon försöker satsa allt på karriären och ignorera det dåliga samvetet för tidsbristen med 17-årige son Zachary. En dag berättar en kollega att Zachary verkar vara på väg in i en utredning om en terroristorganisation. Zachary kan inte vara inblandad och Steph ställs inför valet att skydda sin son eller fortsätta tjäna sitt land. Men ändras hennes val när hon hittar ett vapen i hans garderob?

Karen Cleveland är en skicklig författaren. Den svåra andraboken håller måtten jämfört med första, men jag kan inte låta bli att tänka att Hålla dig nära är alldeles för lik debuten. Båda böckerna berättas av hårt arbetande, kvinnliga FBI-agenter som ställs inför dilemmat att skydda familjen eller landet. Det är visserligen intressant och spännande att läsa om (kvinnliga) FBI-agenter men tankegångarna hos berättarna blir hyfsat lika vilket tråkade ut mig lite. Trots att det är 2 år sedan jag läste första boken. Hålla dig nära hade nog tjänat på att vara lite kortare, för trots allt är det mycket spännande att läsa om de otroligt komplicerade situationerna Steph ställs inför blir det lite långtråkigt och tjatigt ibland. Andra partier får mig att läsa i rekordfart. Det finns liksom ingen smidig väg ut och Stephs komplicerade situation får mig att inte ens orka reflektera över hur jag skulle ha tänkt och känt.

Det är intressant att läsa om relationerna mellan Steph, hennes son och mamma. Det får igång tankarna kring vad som är viktigt i livet. Även denna bok slutar med en stor cliffhanger och eftersom jag börjar ana Clevelands mönster tror jag hon har ett bra koncept för en tredje bok. Bara den inte blir för lik de två första.

En tät, genomtänkt och otroligt spännande thriller där både familj och landets säkerhet får ta stor plats. Jag tyckte bättre om första boken men kommer nog ha svårt att hålla mig ifrån att läsa den uppföljaren.

Första meningen:Kvinnan vaknar med ett ryck och drar med bultande hjärta efter handen.
Antal sidor: 383 
Förlag: Norstedts, 2019
Originaltitel: Keep your close, 2019 
Översättare: Örjan Sjögren

29 mars 2020

Imperiets arvingar #1 - Bortförda

av Oskar Källner och Karl Johnsson. Recensionsexemplar från förlaget.

"Fantasy. Rymdepos. Varför kickar förlaget det här till mig" frågade jag min man och tänkte lägga undan boken. Men så började jag bläddra lite. Läste första meningen. Första sidan. Första kapitlet. Första halvan av boken. Jag var fast direkt!

En dag försvinner Elias och Alices mamma spårlöst och deras pappa bli anklagad. Syskonen misstänker att mamma kan vara i Lunsenskogen och beger sig dit för att leta. Men där finns ingen mamma. Däremot möter de Brock från rymdskeppet Stillheten och snart visar det sig att de har en gemensam fiende.

Den första delen i "Imperiets arvingar" är spännande, välskriven och innehåller precis lagom mycket nytt i form av nya varelser, världsbeskrivningar, karaktärer och intriger. Det är nog det där med för mycket nytt i fantasy som gör att jag sällan läser det men Källner och Johnsson har fått till en riktigt bra blandning, även när det gäller vardag och fantastik.




Jag gillar att illustrationerna samlats till en sida och liknar ett serieformat som sammanfattar det senaste kapitlet. De illustrerar alltid det jag ser fram emot att se efter att ha läst ett kapitel. Vem som berättar varierar bland flera karaktärer och aktuell berättare illustreras snyggt vid varje nytt kapitel.


Den här boken är perfekt för slukaråldern (som kan vara i vilken ålder som helst). Del 1 och 2 publiceras samtidigt och en tredje boken kommer redan i höst. Bokskaparparet har planer för uppemot 10 böcker. Det är välskrivet, genomarbetat och spänningsfyllt. Jag gillar den varma och mäktiga Brock och hur flera kvinnliga karaktärer får plats på ett naturligt sätt. "Bortförda" passar äventyrslystna och fantasifyllda 9-12-åringar och kan genom de korta kapitlen och de explosiva illustrationerna locka både de som läser lite och mer. Passar bra för högläsning. Källner och Johnsson är en riktigt bra kombination och jag ser fram emot att läsa mer!



Första meningen: "Vi har fått ett meddelande."
Antal sidor: 174
Förlag: Rabén & Sjögren, 2020

23 februari 2020

Löwensköldska ringen

av Selma Lagerlöf

I höstas läste vi Löwensköldska ringen i bokcirkeln jag är med i. Boken kan till vissa delar beskrivas som spökhistoria men är andra gånger humoristisk och får läsaren att både dra på smilbanden och tänka till.

Generel Bengt Löwensköld ligger för döden och han önskar få bli begravd med sin ring. Strax efter begravningen grävs graven upp och ringen blir stulen. Det sker dock inte ostraffat - inte för någon som kommer i närheten av ringen under en lång tid framöver.

Jag dras sällan till varken spökhistorier eller klassiker, därför var det intressant att bokcirkeln valde denna bok. I början var det lite svårt att få grepp om den men jag kom snart att uppskatta (den ibland dolda) humorn och att följa ringens färd och vad det gjorde med den tillfälliga ägaren. På något sätt vill nog Lagerlöf lära oss något om girighet och själviskhet men det där "lärandet" stör inte utan stannar vid det roliga och samtidigt spökliga. Jag vande mig aldrig riktigt vid alla kommatecken som vi jobbat bort genom de senaste 100 årens språkgenomgångar. Däremot tror jag att jag kommer fortsätta läsa trilogins återstående böcker: Charlotte Löwensköld och Anna Svärd. Se bara hur snyggt omslaget är!

Första meningen: Nog vet jag, att det förr i världen fanns gott folk, som inte visste vad rädsla vill säga.
Antal sidor: 102
Förlag: Bonnier pocket, 2017 (först utgiven 1925)

16 februari 2020

Kallbrand

av Cilla och Rolf Börjlind. Detta är femte delen i en serie. Se tidigare delar längst ned i inlägget.

En familj sprängs ihjäl i sin bil i ett villaområde i Stockholm. Fallet hamnar hos Mette och Olivia med en stor styrka. Sådant som rör sig kring fallet tar stor plats i Olivias tankar och snart är det mer komplext än vad de trott. Samtidigt befinner sig Tom på en flod i opiumdelarna av Thailand. I fickan har han ett foto på en okänd man. Kan det här fallet hjälpa honom att rannsaka sig själv?

Kallbrand skiljer sig från de tidigare böckerna i serien. Det första fallet verkar lösas ganska snabbt och fokus läggs istället på en berättelse om mänsklighet och den inre människan. Jag läser inte de här böckerna för mordens skull utan för relationerna, utredningarna och personligheterna, så det passade mig perfekt. I början kändes Toms berättelse lite utdragen - jag visste inte var den skulle landa - men snart uppskattade jag det mycket. I ganska korta delar presenterar paret Börjlind en tät, spännande och intressant berättelse som är svår att slita sig från. Deras språk är genomtänkt, välavvägt och binder läsaren till sig. Ett språk som passar för en vars läsflow stannat upp. Börjlinds har kommit att hamna på listan över mina favoritförfattare och jag blev glad när jag såg att del nummer sex, Fruset guld, publiceras i maj.

Första meningen: Little Pluto sprang genom det kompakta djungelmörkret, blodet rann på ryggen, han hade fått långa djupa sår när han krängde sig under taggtråden, som tur var hade han inte tappat plastsäcken.
Antal sidor: 460
Förlag: Norstedts, 2018
Tidigare i serien: Springfloden, Den tredje rösten, Svart gryning och Sov du lilla videung.

14 januari 2020

Skoldeckarna #5: Det mystiska paketet



av Lena Lilleste och Lena Forsman. Recensionsexemplar från förlaget.

Max och Penny ska på utflykt med sin klass. De åker till ett gammalt muséum med uppstoppade djur, inte så intressant enligt Max och Penny. Men plötsligt ser de att museets vakt ger 1000 kronor till en kvinna i utbyte mot ett paket. Vad kan det vara? Deckarintresset vaknar i Penny och Max och de bestämmer sig för att följa efter kvinnan.

Den femte fristående boken om Penny och Max bjuder på ett spännande äventyr som skulle kunna hända i vilken vardag som helst. Det är ingen pusseldeckare där läsaren/tittaren kan se ledtrådar utan en spännande händelse som kan sluta hur som helst.

Boken tillhör en lättläst serie och har ett fiffigt upplägg. Den som nyss knäckt läskoden kan läsa en del av dialogen som står i versaler. När det känns för enkelt kan barnet ta sig an resten av texten som står i korta stycken. Bilderna är färgglada och tydliga och upptar olika stora delar av uppslagen. Upplägget känns genomtänkt och jag tror och hoppas att det kan hjälpa barn igång med läsningen.



Första meningen: Klassen ska åka på utflykt.
Antal sidor: 44
Förlag: Rabén & Sjögren, 2020

13 november 2019

Klappsnapparna och legenden om spöktjuven

text av Per Simonsson och Stefan Roos, illustrationer av Lars Rudebjer

I den femte boken om Charlie och klappsnapparna är det de själva som blivit bestulna! Tjuven har lämnat blöta spår på golvet och på väggen där spåren slutar syns konturerna av en pirat. Madam Bofvén läser en gammal legend om en spöktjuv som besöker tjuvar som blivit alldeles för giriga. Kan det vara denna förbannelse som håller på att lägga sig över klappsnapparna? Hur ska de hindra att den slår in?

Jag har slukat de fem böckerna om finurliga Charlie och de boviga klappsnapparna. Serien är lättläst och har stor fokus på härliga, färgstarka bilder som är en naturlig del av texten. Storyn berättar i korta kapitel vilket håller spänningen vid liv.

Legenden om spöktjuven gör boken lite läskig men de där klappsnapparna är inte alltid så hemska som de verkar vilja ge sken av att vara. Vi möts av en knasig uppsättning karaktärer med starka personlighetsdrag. Storyn är enkel men läsaren får ändå en del att fundera över. Det finns små ledtrådar att följa, eller så blir du förvånad när allt reds ut i slutet. Jag gillar slutet, som även verkar avsluta serien, och har verkligen uppskattat att få hänga med Charlie och hennes bovkompisar sedan Tjuvarnas jul gick som julkalender på tv 2011. På något sätt har Rudebjer lyckas fånga den mysiga stämningen från kalendern när han målade illustrationerna i denna bok. Serien har ett bra koncept och jag kan rekommendera den till de som nyss börjat läsa kapitelböcker eller till högläsningsstunden när höstkvällarna blir mörkare.


Har du läst de tidigare böckerna i serien?
1. Charlie och klappsnapparna
2. Klappsnapparna och Madame Bofvéns hemlighet
3. Klappsnapparna och drottningens tårta
4. Klappsnapparna och skoltjuven

Första meningen: Tror du på spöken?
Antal sidor: 62
Förlag: Opal, 2017

11 september 2019

Disclaimer

av Renée Knight

Mitt i flyttröran hittar Catherine en bok hon inte visste att hon eller maken ägde. Hon börjar läsa den och inser snart att han handlar om henne och en av hennes djupaste hemligheter. Vem är det som skrivit den och varför dyker boken upp nu - 20 år senare? Ingen i hennes omgivning får någonsin läsa det här!

Jag blev rekommenderad den här boken efter att ha läst Hon som inte vet och kunde därför inte låta bli att jämföra böckerna. I båda möter vi en kvinna vars roll som mamma har en stor betydelse. I Disclaimer (som namnet till trots är utgiven på svenska) är fokus på en förfluten händelse. Vi möter hennes skräck för att fler (och särskilt hennes man) ska få reda på vad som hänt samtidigt som vi genom författaren till boken får höra vad det egentligen var som hände. Stämmer hans berättelse? Det är lätt att känna Catherines ångest och oro samtidigt som det är svårt att veta vems sida en ska stå på. Det finns en del trasigt i Catherine och särskilt i relation till sonen som var inblandad i händelsen. Minns han något från de där dagarna när han bara var 5 år? Har det påverkat honom?

Det här är en spännande thriller som spelar med tankar om rätt och fel. I jämförelse med Hon som inte vet känns berättelsen lite tam mot slutet. Ambivalensen finns kvar men jag hade önskat ännu mer ifrågasättande och mindre tvära kast, särskilt från makens håll. Berättelsen höll mig inte fången på samma sätt när den närmade sig slutet. Jag kan dock rekommendera båda böckerna, men börja med Disclaimer så har du den bästa kvar.

Första meningen: Catherine stålsätter sig, men nu finns det inte mer att få upp.
Antal sidor: 302
Förlag: Etta, 2015
Originaltitel: Disclaimer, 2015
Översättare: Maria Bodner Gröön

25 maj 2019

Piraterna och vinterjakten

text av Sara Berg och Karin Frimodig, illustrationer av Maria Poll

Det har blivit dags för piraterna att ge sig ut ut på haven igen. Det är vinter men plötsligt smälter istapparna och piraterna svettas i sina vinterkläder. Vad är det som är fel? Vart har vintern tagit vägen?

Jag tycker det är något särskilt med piratberättelser. Något oväntat, okänt och spännande. Ett sätt att leva långt ifrån mitt eget. Jag läste exempelvis Celia Rees Pirater! när jag var tonåring och uppskattade den mycket. Även om den handlar om två unga kvinnor stöter vi oftast på manliga pirater (exempelvis Pirates of the Caribbean). Det här har förlaget Olika snappat upp och presenterar därför en piratbok full av kvinnor. Egentligen spelar det ju ingen roll vad de har för kön och jag tänker inte på det under läsningens gång, men eftersom piratberättelser generellt är mansdominerade är det väl på tiden med berättelser om pirater med snippa.

Piraterna och vinterjakten är ett spännande äventyr med finurliga rim. Illustratören har gått all in för att representera olika kroppar, nationaliteter och egenskaper. Det är härligt att se alla olikheter som inkluderas. Å andra sidan är det där egentligen bara en sidogrej. Det verkliga fokuset ligger ju på vart vintern tagit och varför det blir varmare och här finns problematisering kring miljöfrågor. Vad kan vi göra åt det? Det blir däremot ingen lektion och inga pekpinnar, utan en naturlig del av storyn. Dessutom går det att anpassa berättelsen och eventuella diskussioner beroende på läsarens ålder. Är det lämpligt att prata om miljöproblem eller ska vi stanna vid en spännande, knasig berättelse?

Det här är den andra fristående boken om piraterna, den första heter Piraterna och regnbågsskatten. Boken är skönt normkreativ och rolig samtidigt som det finns ett djup i berättelsen. Rekommenderas!

Första meningen: Det snöar på piraternas sjörövarbåt
Olga Os spelar samba på en burk av plåt
Svarta segel färgas vita av snö
I hamnen trängs folk som vinkar adjö

Antal sidor: 32
Förlag: Olika förlag, 2017

21 maj 2019

Var är hönan?

av Eva Lindell och Cecilia Heikkilä

Jag lärde känna Heikkiläs väldigt söta och fina illustrationsstil genom Jultröjan. Sedan dess har jag letat upp fler av de böcker hon illustrerat. Var är hönan? har dova toner i brunt, beige, mörkt grönt och mörkt rött. Jag föredrar ljusare färger men hon har gjort ett bra jobb även här, särskilt med den lilla mullvaden som inte nämns i text men som följer oss genom boken. "Följer" är ett bra ord för att beskriva den här boken. Den har en blandning av kurragömmalek och diskret fakta. På gården bor tre hönor: en svart, en brun och den nu bortsprungna vita. Tillsammans med ägaren Lo får vi följa med och leta:
Hönor tycker om att vila i skuggan.
Gömmer sig Vit under rabarberbladen?
Nej, där ligger inte Vit.
På detta sätt lär vi oss mer om hönor samtidigt som vi får söka efter ledtrådar på var Vit kan ha tagit vägen. Jag trodde ledtrådarna skulle vara tydligare men istället förs tankarna till Historien om någon. Tyvärr når inte Var är hönan? ända hem till mig. Kanske är det något med de dova färgerna. Jag tror dock den kan växa om den högläses ett antal gånger. Då kan tittaren/lyssnaren bli mer och mer uppmärksam på ledtrådar och vad som utspelar sig på uppslagen.


Hämtad från: https://www.issie.se

Första meningen:Det finns ett hönshus i trädgården hos Lo. 
Antal sidor: 25
Förlag: Berghs, 2017

18 april 2019

En helt vanlig familj

av Mattias Edvardsson

Ett mord har begåtts i en lekpark en bit från den helt vanliga familjen bestående av prästen Adam, juristen Ulrika och 19-åriga Stella. När Stella häktas för mordet förändras allt och hela familjen. Hur kunde det bli såhär? Känner de verkligen varandra? Hur långt är de beredda att gå för att skydda sin familj?

Undertiteln "en roman om ett brott" gjorde att jag valde bort den här boken trots hajpen som följer den. Sedan valde min bokcirkel den, jag läste och insåg att den förtjänar sin hajp! Jag skulle hellre säga att det är en roman om relationer i krissituation. Brottet är centralt men tar inte det största fokuset. Istället följer vi Adam, Stella och Ulrika i varsin del av boken. Vi får olika sanningar och perspektiv och vacklar mellan trovärdighet och tillit. Vad var det egentligen som hände? Och framför allt, varför?

Edvardsson har gjort ett antal riktigt skickliga personporträtt och det är intressant att som läsare få bli överraskad, lurad och osäker kring sanningen. Andra halvan av Adams del blev lite seg men att byta perspektiv till Stella och sedan Ulrika, utan att återvända till tidigare omskrivna perspektiv, håller spänningen vid liv och gjorde boken svår att lägga ifrån sig. Jag fascineras samtidigt som det är obehagligt att ta sig an de tankar och funderingar karaktärerna har. Vad är rätt och fel? Vi tas långt ifrån svartvitt tänkande och jag är så tacksam att jag inte varit i en liknande situation själv.

Boken lämpade sig bra för bokcirkeldiskussion. Det finns ett antal riktigt intressanta karaktärer, händelser och perspektiv att diskutera. Dessutom går flera av temana att diskutera tills en blir tokig (eftersom rätt och fel blir diffust). Läsaren får en inblick i rättsväsendet vilket gör det extra spännande ur juristen Ulrikas perspektiv. Genom Stella får vi även ser hur vardagen i ett häkte kan se ut och det är hemskt och intressant. Om du inte läst En helt vanlig familj - gör det! Jag ser fram emot att läsa mer av Edvardsson.

Första meningen: Vi var en helt vanlig familj.
Antal sidor: 455
Förlag: Forum, 2018

16 april 2019

Ester Tagg och den flygande holländaren

 av Linn Åslund och Rebecka Helmersson

Ester Tagg har bott på barnhemmet Silverskeden så länge hon kan minnas. Hon vet inte vilka hennes föräldrar är men bär alltid med sig en bild av ett flygande skepp som kanske kommer från dem. En dag läser hon i tidningen att ett flygande piratskepp ska lägga till i byn och hon måste ta sig dit! Det ser nämligen ut precis som skeppet på hennes bild. Men hur ska hon ta sig förbi föreståndarinnan Stella?

I första boken om Ester Tagg möter vi en cool, fantasifull tjej som inte låter sig hindras när hon vet vad hon vill och måste. Boken beskrivs som steampunkt för lågstadiebarn och utspelar sig förmodligen på 1700-talet när skrönorna om flygande holländare började ta fart. Här får flera modiga tjejer plats och de tar för sig vilket jag gillar. Ester Tagg och den flygande holländaren bjuder på ett spännande äventyr samtidigt som Ester funderar över sina föräldrar, att hon snart kommer säljas till fabriken och hur hon ska nå dit hon vill. Hon är smart och sårbar och för sig mycket bra i klänning oavsett vad äventyret innebär.


Illustrationerna har detaljerade karaktärer med enklare bakgrunder. De är uttrycksfulla och finns med på i stort sett varje uppslag. Boken passar mycket bra för högläsning eller för någon i lågstadiet som gärna läser mer själv. I januari kom uppföljaren Ester Tagg och sjöormens öga och med tanke på den cliffhanger som snyggt byggs upp i slutet av boken vill jag gärna läsa vidare.


Första meningen: Allting började den där dagen på barnhemmet Silverskeden när jag såg bilden.
Antal sidor: 113 
Förlag: Rabén & Sjögren, 2018

14 mars 2019

Familjen Knyckertz och gulddiamanten

av Anders Sparring och Per Gustavsson

Familjen Knyckertz hälsar oss välkomna tillbaka till ett nytt äventyr. Den här gången försöker pappa Bove, mamma Fia och syrran Kriminellen få brorsan Ture att börja ljuga. Det kan väl inte vara så svårt? Men jo, Ture kan verkligen inte ljuga! En kväll planerar Bove och Fia att ta sig en titt på diamantutställningen. Vem ska läsa godnattsaga för Kriminellen? Den snälle grannen Paul Isman kanske? Bara inte Ture råkar säga sanningen om var mamma och pappa är...


Även i seriens andra, fristående bok bjuder på knasigheter och tvärtomhändelser från vad vi vanligtvis lär barn. Du ska inte ljuga eller stjäla men det är precis vad Knyckertz-föräldrarna uppmuntrar sina barn att göra. Läsaren/lyssnare/tittaren kan se det som en jakt på "felaktigheter" eller som ett spännande äventyr bortom det förbjudna. Vi ser både bovarnas och polisens perspektiv och dialogen och berättelsen är finurlig och rolig. Karaktärerna har påhittiga namn som berättar om hur eller vad de är. Vi lär känna nya personer och dras mellan spänningen kring gulddiamanten men även Tures funderingar kring det där med att ljuga. Boken passar bra för högläsning eller de barn som fått ett bra läsflow. Texten kombineras med fantasifulla och knasiga bilder som finns helt eller delvis på de flesta uppslag. Rekommenderas för äventyrslystna barn i 8-10-årsåldern.

Första boken i serien heter Familjen Knyckertz och födelsedagskuppen. Den tredje boken, Familjen Knyckertz och snutjakten kommer i slutet av mars.



Första meningen: Viktigt meddelande!
Antal sidor:  62 
Förlag: Natur & Kultur, 2018

15 februari 2019

Skämmerskans dotter

av Lene Kaaberbøl

Ingen vill se Dina i ögonen. Om de gör det kan hon nämligen se allt de skäms för. Hur ska hon kunna få en vän? Hennes "gåva" känns mest som en belastning. Så en dag kallas Dinas mamma till Dunkars borg för att få en mördare att erkänna sitt brott. Snart dras Dina in och möter den maktgalna Drakan och hans hemska drakar...

En kompis rekommenderade mig den här serien eftersom hon tyckt så mycket om den när hon läste den i början av tonåren. Eftersom serien har några år på nacken tror jag att jag hade gillat den bättre om jag var i målgruppsåldern när de först publicerades. Sedan är ju den här typen av böcker inte riktigt min genre, men spännande, det är den!

Vi möter Dina i en avlägsen tid och även om männen är överrepresenterade finns det en del coola kvinnor. Språket känns lite åldrat, visst passar det bokens tidsålder men det känns ibland väl krystat för målgruppen. Skämmerskans dotter är full av äventyr och action. Det är spännande att läsa om nya gåvor och vad de har för för- och nackdelar samt hur personen hanterar det. Samtidigt lär vi känna ett antal intressanta karaktärer, som Nico, alkemisten och Drakan. Kampen mellan ont och gott är tydlig, samtidigt som Dina flera gånger ställs inför frågan vem hon kan lita på.

Boken lämpar sig bra för en 11-13-åring som vill läsa ett spännande äventyr med drakar och svärd, men även om vänskap, tillit och kampen för det goda. Serien har fyra delar och eftersom alla redan är utgivna är det bara att läsa på!

Första meningen: Strängt taget var det väl inte Cillas fel att jag blev biten i armen av en drake.
Antal sidor: 211 
Förlag: Rabén & Sjögren, 2010
Originaltitel: Skammerens datter, 2000
Översättare: Karin Nyman

3 februari 2019

Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott - filmmanuset

av J.K. Rowling

I och med filmmanuset Fantastiska vidunder och var man hittar dem fick vi en ny bokserie från J.K. Rowlings magiska Harry Potter-värld. Boken gavs ut i manusform hämtat från filmen med samma namn. Jag visste inte att det planerades för en serie, men det verkar bli en trilogi. I höstas gick uppföljaren, Grindelwalds brott upp på biodukarna och nu finns manuset i bokform.

Jag föredrar att läsa boken innan jag ser filmen, eftersom boken oftast säger mycket mer. I det här fallet är det dock i princip samma grej: filmen följer ju filmmanuset. Därmed kan jag tycka att det var ganska intressant att se filmen först, för när jag läste boken kunde jag se scenerna framför mig. Dessutom fick jag en bättre förståelse eftersom jag hela tiden ser vem det är som säger vad. Jag måste erkänna att jag inte hängde med på allt i filmen. En bra läsupplevelse, helt enkelt.

Okej, till handlingen. Året är 1927 och vi börjar i New York. Den hemske fången Gellert Grindelwald har rymt och börjar samla ihop anhängare. De verkar inte riktigt veta vad han har i kikaren, men för Grindelwald är det klart: de renblodiga trollkarlarna ska styra över den icke-magiska världen. Det finns inga andra rätt. Samtidigt sänder Albus Dumbledore ut Newt Scamander på ett uppdrag till Paris. Det han inte vet är att han ska försöka stoppa Grindelwald, men snart går det upp för honom och han måste identifiera vilka som står på hans sida. Mitt i allt detta möter vi även Scamanders kärlek till alla fantastiska vidunder.

Jag tror att jag har svårt att inte gilla det här. Som jag skrivit många gånger tidigare har jag varit skeptisk till böcker och filmer som spinner vidare på succéer, men jag älskar att vara tillbaka i Rowlings magiska värld! Vi känner igen trollformler och historiska händelser som nämns i Harry Potter-serien, det är en härlig stämning, en kamp mellan gott och ont, vi gör till och med ett besök på Hogwarts och möter en yngre Dumbledore och Mcgonagall. Så mysigt! Dessutom får vi reda på smaskiga detaljer som förklarar händelser Potter dyker på..!

Det hade såklart varit roligare att få berättelsen i romanform med ännu mer fakta och berättelser från Rowlings underbara värld. Jag är däremot glad att manusformen finns med sina fina och stämningsfulla illustrationer (former, figurer och vidunder snarare än bilder från berättelsen). Jag ser fram emot nästa (sista?) bok som verkar komma ut 2020 (den finns redan upplagd på goodreads).

Jag är nyfiken. Vad tycker ni andra som läst den här eller den föregående boken?

Första meningen:
SCEN 1
EXT. NEW YORK, AMERIKANSKA TROLLDOMSMINISTERIET - 1927 - NATT
FLYGBILD över New York och MACUSA-byggnaden.

Antal sidor: 269
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
Originaltitel: Fantastic Beasts: The Crime of Grindelwaald - The Original Screenplay, 2018
Översättare: Lena Fries-Gedin och Jessica Gedin har översatt scenanvisningar och miljöbeskrivningar, Bengt-Ove Andersson har översatt dialogen

19 december 2018

Sömnernas sömn

av Elin Säfström
Spoilervarning för de som inte läst de första delarna i serien: En väktares bekännelser och Visheten vaknar.

Tildas jobb som väktare tar aldrig paus. Det är tomteting i staden och både tomtar och troll goes banana. Samtidigt händer konstiga saker, till exempel att någon verkar äta delar av getter på Skansen. Vad är det som händer? Hur ska Tilda klara av allt det här på egen hand?

Liksom i de två första böckerna händer det saker hela tiden. Jag blev nästan stressad av att läsa, särskilt eftersom det känns som att Tilda skulle kunna braka ihop när som helst under all arbetsbörda. Jag hade gärna läst mer om Tildas liv bortom rådarna, mer om vännerna och skolan. Samtidigt gillar jag blandningen av vardag och fantasi, att det känns som att tomtarna och trollen skulle kunna vandra omkring på Stockholms gator på riktigt.

Den tredje och sista delen i serien känns lite mer lik en deckare. Det händer mystiska saker som är kluriga att lista ut en lösning på. Det finns mycket agg i luften, både tomtar och troll emellan och mellan Tilda och hennes vänner. Det är rätt svårt att ha ett heltidsjobb en inte kan berätta något om och alla sena nätter och kluriga problem gör det inte så enkelt att koncentrera sig i skolan eller relationerna heller.

Jag gillar konceptet och tycker att det är en bra serie. Det har varit roligt att hänga med Tilda och de starka kvinnorna, jag gillar könsblandningen bland både skurkar och vanliga tomtar och troll. För mig räcker det dock med tre böcker. Det är förmodligen det där snabba tempot som inte hade lockat mig att läsa en bok till. Men, som sagt, jag gillar serien och kan rekommendera den. Särskilt om du bor i eller känner till Stockholm (vilket jag i och för sig inte gör).

Första meningen: Dumpe och jag är ute på vår mer eller mindre schemalagda eftermiddagsrunda när han på en sekund genomgår en total personlighetsförändring.
Antal sidor: 314
Förlag: Gilla böcker, 2018

17 november 2018

Den första julen

av Anders och Birgitta Johansson

När Leva flyr från rövarna hon levt med, hamnar hon i Betlehem. Det känns som att något särskilt är på väg att hända, någon med Messias, men Lea vet inte om hon kan tro på det. Det blir en spännande månad för Lea, och mycket förändras. Kommer Lea någonsin få se sin pappa igen? Vad ska hon göra när hon inte kan vara med rövarna längre? Och vad är det egentligen som är på väg att hända?

När jag gick i låg- och mellanstadiet gjorde vi alltid varsin ljuslykta inför jul, och i december tände vi dem varje morgon, samtidigt som vår lärare läste för oss. Ett år (eller kanske flera?) lyssnade vi på Den första julen. När jag hittade boken på loppis fylldes jag av nostalgi och plockade med mig den hem och läste i december förra året.

Den var bättre då, när jag var i rätt målgrupp och hörde den första gången. Ibland känns den långsam och tillrättalagd. Däremot får den med mycket, både människor i olika klasser, stjärntydare, Lucia, hedrar och de andra kring Messias födelse. Boken ger en bra inblick i den första julen, samtidigt som den väver in en spännande fiktiv berättelse. Jag tyckte det var mysigt att läsa ett kapitel varje dag fram till jul, och tror att det blir ännu bättre vid högläsning för någon i den tänkta målgruppen.

Första meningen: Det här är berättelsen om vad som hände i Israels land för länge sedan.
Antal sidor: 189
Förlag: Libris, 2000

6 november 2018

Handbok för superhjältar 3: Ensam

av Elias & Agnes Våhlund
Detta är tredje delen i en serie. Om du inte läst första delen och andra delen varnar jag för spoilers.

Alla älskar Röda masken! Hon gör så mycket bra och polisen får snart inte plats med alla bovar hon fångat in. Men Lisa, tjejen bakom den röda masken, är fortfarande lika ensam. När mästertjuven Wolfgang smider en ny plan måste Lisa dock ge sig ut för att stoppa honom. Oavsett vad.

Den tredje delen om den vanliga superhjälten Lisa håller samma höga mått som tidigare delar. Den bjuder på en spännande blandning av vardag vi alla känner igen och en superhjältevärld många drömmer om. Språket är lätt att ta till sig i de serieliknande illustrationerna som drar med sig läsaren in i äventyret. Bokskaparna tar sig an mobbing på ett mycket bra sätt och reflekterar över hur svårt det kan vara att gå från mobbare till vän.

Handbok för superhjältar är en mycket bra serie att rekommendera för både läsovana och bokslukare. Jag tror även böckerna kan göra sig bra i klassrumsuppsättning för diskussion.

Första meningen: Ensam är inte stark.
Antal sidor: 101
Förlag: Rabén & Sjögren, 2018