Ljusklotets mysterium

av Tobias Söderlund. Recensionsexemplar från förlaget.

Förra året debuterade Tobias Söderlund med Prästgårdens hemlighet, en spökberättelsen för 9-12-åringar. Nu kommer den fristående uppföljaren Ljusklotets hemlighet och i höst följer Slottsruinens förbannelse. Den andra boken hänvisar en del till första boken och visst känner jag mig lite exkluderad som inte läst den, men mest av nyfikenhet - vad var det egentligen som hände?

Vanessa, hennes pappa, Martins familj och Abbe ska till Gotland över nyår. Stället de ska bo på sägs vara hemsökt och Vanessa tar med sig sin spökkamera med skräckblandad förtjusning. Trots att hon fått varningar om hur farlig den kan vara. Vanessa och de andra kommer snart i kontakt med Marteboljuset och vill genast åka till platsen där det mystiska ljusklotet ska kunna synas enligt sägnen. Ljuset dyker verkligen upp men när det lämnar dem är en ur sällskapet borta.

Spökhistorier hamnar i princip aldrig på min läslista. När jag fick hem Ljusklotets mysterium blev jag dock nyfiken och började läsa. I solen när allt var mindre skrämmande. De korta kapitlen, den spännande storyn och tanken på att något skrämmande förmodligen kommer hända snart gjorde att jag fick upp ett bra läsflow och slukade boken ganska snabbt. Språket är medryckande och handlingen så där kittlande mellan verklighet och fantasi. För mellan spökhistorierna finns vanlig vardag (även om det är jullov) med fokus på relationer till pinsamma föräldrar, vänner och de som kanske är mer än vänner. Jag har egentligen inga liknande scener att relatera spökhistorierna till men tycker det är spännande skildringar och det övernaturliga känns som en verklig del av berättelsen. Det är spännande att fantastiken blandas med gamla sägner och vardag på 2020-talet. Det är även roligt att Vanessas kamera och youtube får ta plats.

Boken passar bra för bokslukande 9-12-åring men även mig. Ur ett vuxenperspektiv tänkte jag några gånger att "det där kanske inte är så smart att göra" men samtidigt är det just de där tillfällena som gör att Vanessa och gänget kommer närmre en lösning. Söderlund lyckas tilltala målgruppen och ta den på allvar med sin skickliga och mycket spännande spökroman. Och bara för att ett mysterium är löst betyder inte det att allt blir lugnt igen...

Första meningen: Välkomna till Vanessas virriga vardag!
Antal sidor: 276 
Förlag: Rabén & Sjögren, 2020

2 x Astrid Lindgren

Som jag skrivit om tidigare håller jag på att läsa alla Astrid Lindgrens böcker. För ett tag sedan läste jag två av berättelserna ur samlingen Nils Karlsson Pyssling som utkom 1949. I Skymningslandet är illustrerad av Marit Törnqvist (1994) och Peter och Petra har bilder av Kristina Digman (2007).

Göran ligger ensam i sin säng. Han har ont i benet och det har han haft i ett år nu. Plötsligt knackar det på fönstret, trots att familjen bor tre trappor upp! Det är Liljonkvast som letar efter barn som vill följa med till Skymningslandet. Göran säger att han inte kan följa med eftersom han har ont i sitt ben. Men Liljonkvast säger: "Spelar ingen roll. Spelar ingen roll i Skymningslandet". Färden går över taken i Stockholmsnatten, ned i parker och till spännande djur och nya vänner.

I sommarskymningen verkar det mesta bli magiskt och allt verkar möjligt. Det här är en fin bok med den där fantasin som Lindgren alltid lyckas göra till en fullträff. Jag kommer ihåg Liljonkvasts replik från när jag var liten: "Spelar ingen roll. Spelar ingen roll i Skymningslandet". Vad skönt att begränsningar inte får spela någon roll, att det finns utrymme för allt och alla att göra det de vill. I Skymningslandet är en mysig och magisk godnattsaga jag rekommenderar.

Första meningen:Ibland ser mamma så ledsen ut.
Antal sidor: 42
Förlag: Rabén & Sjögren, 1994 (berättelsen är skriven 1949)

En dag dyker det upp två mycket små elever i Gunnars klass. Det är Peter och Petra som gärna vill börja i skolan. De får varsin liten bänk och varsin liten krok att hänga kläder på. En kväll går Gunnar hem till sina nya kompisar. När alla andra lämnar skridskobanan i närheten får Gunnar se en fantastisk skridskouppvisning.

Jag minns att jag gillade filmatiseringen (1989) av boken när jag var liten. Skådespelarna bakom Peter, Petra och Gunnar gjorde ett mysigt intryck och "mysig" är ett bra ord för att beskriva denna saga. Kanske minns du de stora leendena och att pysslingarna tycker Gunnar är "en klämmig kille"? Illustrationerna ger mer åt den fina berättelsen även om den inte riktigt levde upp till mina förväntningar.




Första meningen: I Gustav Vasa Folkskola i Stockholm hände det härom året nånting mycket besynnerligt.
Antal sidor:  32
Förlag: Rabén & Sjögren, 2007

3 x mikrorecensioner

Varsågoda, tre mikrorecensioner av böcker jag läst på sistone.


Ariane av Myriam Leroy
Ariane är en skildring av tonåren ur en tjejs perspektiv. Berättarjaget slukas snabbt av Arianes dragningskraft och tillsammans blir de oslagbara på sin jakt efter kontroll och status. Stundtals - när kontrollbehovet och elaka metoder når sina crescendo - är det en obehaglig och klaustrofobisk roman som får det att krypa i mig. Andra gånger står vi framför träffsäkra scener om sökande, tvivel, och jakten på en säkerhet i jaget. Det där obehaget hindrar mig från att ge ett högre betyg, men å andra sidan betyder det att författaren varit skicklig i sitt gestaltande och beskrivande.

Första meningen: När jag fyllde tolv skrev mina föräldrar in mig på en rikemansskola.
Antal sidor: 196
Förlag: [sekwa], 2018
Originaltitel: Ariane, 2018
Översättare: Marianne Tufvesson

Regnmannen av Jonas Karlsson
Sommarens torka verkar ställa till det för Ingemars rosor. Eller, egentligen är de hans frus men eftersom hon inte lever längre tar han hand om dem. Eller för att ha inte har så mycket annat att göra efter att han pensionerats från sitt regissörsarbete. En dag hittar han en rostig gammal kran på baksidan av huset och plötsligt börjar konstiga saker hända.

Regnmannen har ett av årets snyggaste omslag, eller hur? Bakom det väntar en varm berättelse om att försöka finna mening i en värld där en känner sig förbrukad. De genomtänkta karaktärerna bjuder på både humor och allvar. Ibland tyckte jag det gick segt men författarens inläsning gav ändå en fin lyssningsstund. Vi följer olika perspektiv och samtidigt som jag ler åt berättelsen finns det en skrämmande igenkänning kring den heta sommaren och längtan efter regn.


Sidor/tid: 243/6 timmar
Förlag: Wahlström & Widstrand, Bonnier Audio, 2019

Äta gräs av Sami Said och Sven Nordqvist
Imani Lilian Mau kan nästan allting. Vi får följa henne när hon hämtar vatten, aktar sig för getter, fågelskrämmare och grannbarn. Ibland blir det så torrt att en man försöker lura på sina grannar regnhåvar och en gång försöker han få dem att tro att Imani stulit hans pengar. Men sådana anklagelser kommer han inte undan med!

En färgsprakande liten berättelse full av äventyr. Vi möter en annan vardag än vad vi är vana vid i Sverige samtidigt som vi lär oss om torka och vad det kan innebära. Roligt, fint och spännande. En fin liten pärla för de yngre barnen.

Första meningen: "Söla inte, kom tillbaka med en gång", säger mamma och skickar mig till brunnen.
Antal sidor: 29
Förlag: Natur & Kultur, 2019

Vitas hemlighet

av Kerstin Lundberg Hahn och Maria Nilsson Thore

Vita bor i ett hus ovanför en pizzeria. När hon känner doften av pizza tänker hon på sin pappa som bor i Italien och lillebror som snart ska födas. Men konstiga saker börjar hända i huset. Det finns mystiska ögon i trapphuset, någon tittar på henne när hon är ute och det låter som att det finns varulvar i källaren. Vad ska hända när det blir fullmåne?

Vita Olsson är en karaktär som är lätt att gilla. Hon är full av funderingar och fantasi vilket ibland skrämmer upp henne. Som det där med varulvar. Finns de eller finns de inte? De vuxna verkar inte riktigt vara överens.

Vitas hemlighet är en vardagsnära men fantasifull berättelse om lösa tänder, att ha en vän som är kär i en, om mystiska ljud, gömda människor och nya vänner. Boken passar bra för högläsning, för den spänningssökande passar den extra bra en mörkare höstkväll. Den tar upp många intressanta teman som skulle kunna leda till bra prat mellan högläsare och lyssnare. Nilsson Thores illustrationer fyller helsidor ungefär en gång per kapitel, precis när jag tänker att "det där skulle jag vilja se hur det ser ut". Texten är målgruppsanpassad och lättillgänglig. Vitas hemlighet är en spännande, mysig, lite ryslig bok jag kan rekommendera!

Första meningen: Vita Olsson står framför hallspegeln och vickar på framtänderna.
Antal sidor: 108
Förlag: Rabén & Sjögren, 2010

Ester Tagg och den flygande holländaren

 av Linn Åslund och Rebecka Helmersson

Ester Tagg har bott på barnhemmet Silverskeden så länge hon kan minnas. Hon vet inte vilka hennes föräldrar är men bär alltid med sig en bild av ett flygande skepp som kanske kommer från dem. En dag läser hon i tidningen att ett flygande piratskepp ska lägga till i byn och hon måste ta sig dit! Det ser nämligen ut precis som skeppet på hennes bild. Men hur ska hon ta sig förbi föreståndarinnan Stella?

I första boken om Ester Tagg möter vi en cool, fantasifull tjej som inte låter sig hindras när hon vet vad hon vill och måste. Boken beskrivs som steampunkt för lågstadiebarn och utspelar sig förmodligen på 1700-talet när skrönorna om flygande holländare började ta fart. Här får flera modiga tjejer plats och de tar för sig vilket jag gillar. Ester Tagg och den flygande holländaren bjuder på ett spännande äventyr samtidigt som Ester funderar över sina föräldrar, att hon snart kommer säljas till fabriken och hur hon ska nå dit hon vill. Hon är smart och sårbar och för sig mycket bra i klänning oavsett vad äventyret innebär.

Illustrationerna har detaljerade karaktärer med enklare bakgrunder. De är uttrycksfulla och finns med på i stort sett varje uppslag. Boken passar mycket bra för högläsning eller för någon i lågstadiet som gärna läser mer själv. I januari kom uppföljaren Ester Tagg och sjöormens öga och med tanke på den cliffhanger som snyggt byggs upp i slutet av boken vill jag gärna läsa vidare.

Första meningen: Allting började den där dagen på barnhemmet Silverskeden när jag såg bilden.
Antal sidor: 113 
Förlag: Rabén & Sjögren, 2018

Nils Karlsson-Pyssling (novellsamling)

av Astrid Lindgren och Eva Billow

Novellsamlingen Nils Karlsson-Pyssling är fylld med små berättelser om olika pysslingar och andra karaktärer som verkar finnas runt omkring oss utan att vi märker det. Samlingen innehåller:

* Nils Karlsson-Pyssling
* I Skymningslandet
* Peter och Petra
* Lustig-Gök
* Mirabell
* En natt i maj 
* Prinsessan som inte ville leka
* Allrakäraste Syster
* Ingen rövare finns i skogen

Gemensamt för berättelserna är Lindgrens fantastiska fantasi och stora kärlek till barn och deras personligheter. Vi möter många ensamma och sjuka barn som får nytt liv genom lek och fantasi, vi möter längtan och drömmar och fascinationen för riktigt bra berättelser. Visst kan de kännas gamla när flickorna oftast går i klänning och pojkarna oftast är de som tar för sig, men när tjejerna får stå för sig själva kan även de ta plats (det är ju trots allt Pippis mamma som författat berättelserna. Flera av berättelserna var nya för mig medan andra var kära återläsanden från min barndom (fast då så jag dem filmatiserade).

Novellerna är ganska korta och det finns många illustrationer. Det gör boken till en riktigt bra godnattbok där Lindgrens fantasi kan föra barnen in i sömnens magiska värld. Nyfikenheten kan å andra sidan få barnen att titta efter pysslinghålet under sängen eller vad som händer i dockhuset när ingen ser. Men allt det där handlar om kärleken till barndomen och det är riktigt fint. 

Första meningen: Bertil stod vid fönstret och tittade ut.
Antal sidor: 131 
Förlag: Rabén & Sjögren, 2003, först utgivna 1949

Drömdjur - En godnattresa

av Emily Winfield Martin

När det är läggdags kryper barnen ned i sina sängar med gosedjuren tätt intill. Vad ingen vet är att gosedjuren tar barnen med på en godnattresa till en spännande plats. En cirkus, en fikabjudning, en spelning i skogen. Vad ska hända när du somnar?

Drömdjur fick mig att tänka på Kaninen som så gärna ville somna. Inte för att Drömdjur är psykologisk eller uttalar sig underlätta för barn att somna, utan för att jag tror att barn vill somna efter att ha hört/sett den här boken. Om ett gosedjur kan bli levande, puffa upp barnet på sin rygg och springa/flyga/simma iväg till en magisk plats skulle i alla fall jag vilja somna så fort jag lyssnat klart. Med magiskt fina bilder (ännu finare än framsidan som känns lite platt) tas vi med på flera fantastiska äventyr. Det finns ett spänningsmoment i att se varje nytt barn, vad det har för gosedjur och sedan på nästa uppslag var det bär av.

Texten går på rim men det tråkiga är att de rimmande texterna inte alltid hänger ihop. Ibland behöver läsaren ta långa pauser mellan rimorden för att titta på 1-2 uppslag med alla dess detaljer. Det förstör den mysiga rimkänslan och för barn som gillar att komma på rimordet själva kan det vara svårt att komma ihåg vilket ord de skulle rimma på (å andra sidan tror jag inte barn kommer på att ordet som ska rimma med "glimma" är "förnimma", men det finns enklare rim).

Drömdjur hamnar på listan över mycket fina bilderböcker för sina fantastiskt söta illustrationer och den spännande magin i vad gosedjuren ska ta med barnen på för äventyr. Det vore spännande att höra var det lyssnande barnet tror att hen ska bege sig med sitt gosedjur i natt...

Första meningen: När nattens mörker sänker sig
Och stjärnorna börjar glimma
Syns kartor uppå himmelen
Med djur du kan förnimma
Antal sidor: 32 
Förlag: Brombergs, 2019
Originaltitel: Dream Animals, 2013
Översättare: Jenny Kellerman Pillay

Drakeld

av Åsa Mendel-Hartvig och Ane Gustavsson

Lilla Milli smyger ut i natten när grenarna skrapar mot rutan. Ingen märker när hon tar sig ned från trädkojan och ned mot sjön. Det är så vackert på natten! Plötsligt vaknar en liten drakbebis och råkar göra något som skadar Milli, kanske för livet.

Med sina fantastiska illustrationer trollband Ane Gustavsson mig direkt. De är magiskt vackra och med nyanser som lockar fram fantasin. Texten är också full av fantasi som skulle kunna vara verklig för ett litet barn. Här finns en frigörelse från äldre som ska bestämma blandat med det ansvar Malvas känner för den yngre Milli.

Jag drogs verkligen med i berättelsen och bilderna, trots att jag läste boken i mobilen. Men så kommer slutet. Det bara kastar ut mig från den drömska tillvaron i boken till verkligheten så abrupt att jag blir besviken och nästan arg. Var det slut på fantasin? Fick boken inte vara mer än 32 sidor? Nej, läs inte sista sida, kom på ett eget slut istället.

Första meningen: Ingen hör när Milli vaknar.
Antal sidor: 32
Förlag: Natur & Kultur, 2016

Skämmerskans dotter

av Lene Kaaberbøl

Ingen vill se Dina i ögonen. Om de gör det kan hon nämligen se allt de skäms för. Hur ska hon kunna få en vän? Hennes "gåva" känns mest som en belastning. Så en dag kallas Dinas mamma till Dunkars borg för att få en mördare att erkänna sitt brott. Snart dras Dina in och möter den maktgalna Drakan och hans hemska drakar...

En kompis rekommenderade mig den här serien eftersom hon tyckt så mycket om den när hon läste den i början av tonåren. Eftersom serien har några år på nacken tror jag att jag hade gillat den bättre om jag var i målgruppsåldern när de först publicerades. Sedan är ju den här typen av böcker inte riktigt min genre, men spännande, det är den!

Vi möter Dina i en avlägsen tid och även om männen är överrepresenterade finns det en del coola kvinnor. Språket känns lite åldrat, visst passar det bokens tidsålder men det känns ibland väl krystat för målgruppen. Skämmerskans dotter är full av äventyr och action. Det är spännande att läsa om nya gåvor och vad de har för för- och nackdelar samt hur personen hanterar det. Samtidigt lär vi känna ett antal intressanta karaktärer, som Nico, alkemisten och Drakan. Kampen mellan ont och gott är tydlig, samtidigt som Dina flera gånger ställs inför frågan vem hon kan lita på.

Boken lämpar sig bra för en 11-13-åring som vill läsa ett spännande äventyr med drakar och svärd, men även om vänskap, tillit och kampen för det goda. Serien har fyra delar och eftersom alla redan är utgivna är det bara att läsa på!

Första meningen: Strängt taget var det väl inte Cillas fel att jag blev biten i armen av en drake.
Antal sidor: 211 
Förlag: Rabén & Sjögren, 2010
Originaltitel: Skammerens datter, 2000
Översättare: Karin Nyman

Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott - filmmanuset

av J.K. Rowling

I och med filmmanuset Fantastiska vidunder och var man hittar dem fick vi en ny bokserie från J.K. Rowlings magiska Harry Potter-värld. Boken gavs ut i manusform hämtat från filmen med samma namn. Jag visste inte att det planerades för en serie, men det verkar bli en trilogi. I höstas gick uppföljaren, Grindelwalds brott upp på biodukarna och nu finns manuset i bokform.

Jag föredrar att läsa boken innan jag ser filmen, eftersom boken oftast säger mycket mer. I det här fallet är det dock i princip samma grej: filmen följer ju filmmanuset. Därmed kan jag tycka att det var ganska intressant att se filmen först, för när jag läste boken kunde jag se scenerna framför mig. Dessutom fick jag en bättre förståelse eftersom jag hela tiden ser vem det är som säger vad. Jag måste erkänna att jag inte hängde med på allt i filmen. En bra läsupplevelse, helt enkelt.

Okej, till handlingen. Året är 1927 och vi börjar i New York. Den hemske fången Gellert Grindelwald har rymt och börjar samla ihop anhängare. De verkar inte riktigt veta vad han har i kikaren, men för Grindelwald är det klart: de renblodiga trollkarlarna ska styra över den icke-magiska världen. Det finns inga andra rätt. Samtidigt sänder Albus Dumbledore ut Newt Scamander på ett uppdrag till Paris. Det han inte vet är att han ska försöka stoppa Grindelwald, men snart går det upp för honom och han måste identifiera vilka som står på hans sida. Mitt i allt detta möter vi även Scamanders kärlek till alla fantastiska vidunder.

Jag tror att jag har svårt att inte gilla det här. Som jag skrivit många gånger tidigare har jag varit skeptisk till böcker och filmer som spinner vidare på succéer, men jag älskar att vara tillbaka i Rowlings magiska värld! Vi känner igen trollformler och historiska händelser som nämns i Harry Potter-serien, det är en härlig stämning, en kamp mellan gott och ont, vi gör till och med ett besök på Hogwarts och möter en yngre Dumbledore och Mcgonagall. Så mysigt! Dessutom får vi reda på smaskiga detaljer som förklarar händelser Potter dyker på..!

Det hade såklart varit roligare att få berättelsen i romanform med ännu mer fakta och berättelser från Rowlings underbara värld. Jag är däremot glad att manusformen finns med sina fina och stämningsfulla illustrationer (former, figurer och vidunder snarare än bilder från berättelsen). Jag ser fram emot nästa (sista?) bok som verkar komma ut 2020 (den finns redan upplagd på goodreads).

Jag är nyfiken. Vad tycker ni andra som läst den här eller den föregående boken?

Första meningen:
SCEN 1
EXT. NEW YORK, AMERIKANSKA TROLLDOMSMINISTERIET - 1927 - NATT
FLYGBILD över New York och MACUSA-byggnaden.

Antal sidor: 269
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
Originaltitel: Fantastic Beasts: The Crime of Grindelwaald - The Original Screenplay, 2018
Översättare: Lena Fries-Gedin och Jessica Gedin har översatt scenanvisningar och miljöbeskrivningar, Bengt-Ove Andersson har översatt dialogen

Flickan som ville rädda böckerna

av Klaus Hagerup och Lisa Aisato

Anna älskar att läsa. Hon älskar att försjunka i böcker och att lära känna karaktärerna och de liv de lever. Biblioteken är fantastiska, men vad händer med de böcker som ingen lånar? När Anna får reda på det finns det bara en sak hon ska göra: hon måste rädda böckerna!

Det här med böcker om böcker känns som en egen kategori. En kategori där boknörderiet når nya nivåer och alla bokmalar får en bokälskande vän (om de inte har det irl). Flickan som ville rädda böckerna tillhör denna kategori och bjuder läsaren på väl valda nya bekantskaper. Dessutom har Lisa Aisato gjort otroligt fina och magiska illustrationer; när jag läste boken blev jag helt trollbunden och kände: wow! Jag gillar verkligen den här boken! Den tar kärleken till böcker på allvar, månar som berättelser, karaktärer och om alla böckers lika värde, vilket i princip handlar om alla författares och illustratörers lika värde. Tänk vad många bra böcker vi missar, böcker som blir bortgallrade och bortglömda...

Flickan som ville rädda böckerna bjuder på empati och kärlek, fantasi och fascination. Här finns möten både över generationer och mellan karaktärer och läsare/tittare. Ett härligt högläsningsäventyr och en riktigt fin pärla som jag gärna rekommenderar!

Första meningen: Anna var sällan rädd. 
Antal sidor: 70
Förlag: Bonnier Carlsen, 2018
Originaltitel: Jente som ville redde bøkene, 2017
Översättare: Lotta Bergqvist

Sömnernas sömn

av Elin Säfström
Spoilervarning för de som inte läst de första delarna i serien: En väktares bekännelser och Visheten vaknar.

Tildas jobb som väktare tar aldrig paus. Det är tomteting i staden och både tomtar och troll goes banana. Samtidigt händer konstiga saker, till exempel att någon verkar äta delar av getter på Skansen. Vad är det som händer? Hur ska Tilda klara av allt det här på egen hand?

Liksom i de två första böckerna händer det saker hela tiden. Jag blev nästan stressad av att läsa, särskilt eftersom det känns som att Tilda skulle kunna braka ihop när som helst under all arbetsbörda. Jag hade gärna läst mer om Tildas liv bortom rådarna, mer om vännerna och skolan. Samtidigt gillar jag blandningen av vardag och fantasi, att det känns som att tomtarna och trollen skulle kunna vandra omkring på Stockholms gator på riktigt.

Den tredje och sista delen i serien känns lite mer lik en deckare. Det händer mystiska saker som är kluriga att lista ut en lösning på. Det finns mycket agg i luften, både tomtar och troll emellan och mellan Tilda och hennes vänner. Det är rätt svårt att ha ett heltidsjobb en inte kan berätta något om och alla sena nätter och kluriga problem gör det inte så enkelt att koncentrera sig i skolan eller relationerna heller.

Jag gillar konceptet och tycker att det är en bra serie. Det har varit roligt att hänga med Tilda och de starka kvinnorna, jag gillar könsblandningen bland både skurkar och vanliga tomtar och troll. För mig räcker det dock med tre böcker. Det är förmodligen det där snabba tempot som inte hade lockat mig att läsa en bok till. Men, som sagt, jag gillar serien och kan rekommendera den. Särskilt om du bor i eller känner till Stockholm (vilket jag i och för sig inte gör).

Första meningen: Dumpe och jag är ute på vår mer eller mindre schemalagda eftermiddagsrunda när han på en sekund genomgår en total personlighetsförändring.
Antal sidor: 314
Förlag: Gilla böcker, 2018

En julsaga

text av Charles Dickens, illustrationer av Lisbeth Zwerger

En julsaga är förmodligen med på topplistan över de böcker som lästs mest kring jul. Särskilt eftersom den har 175 år på nacken. De flesta känner säker till att den handlar om den snåle och elake Ebenezer Scrooge, som efter ett möte med ett spöke förändras på djupet. Förra året kom boken i nyöversättning och med nya illustrationer. Den här utgåvan vänder sig till 9-12-åringar, och när jag såg det tänkte jag att det skapats en mer lättläst, eller i alla fall målgruppsanpassad, variant av berättelsen. Där hade jag fel. Sidorna är sprängfyllda med text som innehåller svåra och gamla ord, kapitlen är långa och styckeindelningarna få. Jag hade svårt att ta till mig texten och slutade efter 20 sidor. På grund av detta är jag tveksam till om målgruppen kommer bättre om den. Möjligtvis kan den passa för högläsning, om någon orkar högt ganska länge, men jag har svårt att tro att ett barn själv skulle ta sig an boken.

Illustrationerna har ett äldre filter över sig, vilket passar bra till texten. När de förekommer får de ta en helsida var, vilket är fint, men jag hade gärna kompletterat det med mindre bilder invävda i texterna.

Budskapet med boken är bra, kanske särskilt i juletid, men jag har aldrig riktigt fastnat för den på samma sätt som många andra verkar ha gjort genom åren, trots att jag även läst "vuxenvarianten". Därför lämnar jag den här utgåvan outläst.

Första meningen: Marley var död, för att börja från början.
Antal sidor: 60
Förlag: Modernista, 2017
Originaltitel: A Christmas Carol. In Pose. Being a Ghost Story of Christmas, 1843
Översättare: Nils Holmberg

Handbok för superhjältar 3: Ensam

av Elias & Agnes Våhlund
Detta är tredje delen i en serie. Om du inte läst första delen och andra delen varnar jag för spoilers.

Alla älskar Röda masken! Hon gör så mycket bra och polisen får snart inte plats med alla bovar hon fångat in. Men Lisa, tjejen bakom den röda masken, är fortfarande lika ensam. När mästertjuven Wolfgang smider en ny plan måste Lisa dock ge sig ut för att stoppa honom. Oavsett vad.

Den tredje delen om den vanliga superhjälten Lisa håller samma höga mått som tidigare delar. Den bjuder på en spännande blandning av vardag vi alla känner igen och en superhjältevärld många drömmer om. Språket är lätt att ta till sig i de serieliknande illustrationerna som drar med sig läsaren in i äventyret. Bokskaparna tar sig an mobbing på ett mycket bra sätt och reflekterar över hur svårt det kan vara att gå från mobbare till vän.

Handbok för superhjältar är en mycket bra serie att rekommendera för både läsovana och bokslukare. Jag tror även böckerna kan göra sig bra i klassrumsuppsättning för diskussion.

Första meningen: Ensam är inte stark.
Antal sidor: 101
Förlag: Rabén & Sjögren, 2018

Tågresan

text och illustrationer av Hannah Arnesen

Hus, djur, byggnader, maskiner, människor och natur. En tågresan kan erbjuda mycket att upptäcka, och om fantasin är med på färden kan det bli ännu mer spännande!

Hannah Arnesen debuterade som bilderboksskapare med På natten flyger vi, och har nu valt att färdas med tåg. Berättelsen förs framåt av texten, men även illustrationerna. Först ser vi tågfönstrets karm som en ram runt utsikten, men när ett barn får välja väg tar hen spåret över regnbågen och karmen försvinner. Vi anar att vi tar oss någonstans bortom den synliga världen, till enhörningar, flygande vagnar och djur. Den där leken med bilden och fantasin gillar jag skarpt!

Illustrationerna är härligt färgglada och rör sig från verklighet till fantasin och sedan tillbaka till verkligheten igen. En tågresa kan vara mycket lång, men med nyfikenhet kan den kännas kortare. Jag tycker Arnesen fångar målgruppen bra, redan från första meningen: "När det kommer löv på träden åker vi tåg, pappa och jag." Inte måndag, onsdag eller på helgen, utan när löven kom. Observant och som fångat från ett barns tankar. Tågresan och Arnesen hamnar på min topplista!

Bild lånad från hannaharnesen.com

Första meningen: När det kommer löv på träden åker vi tåg, pappa och jag.
Antal sidor: 28
Förlag: Natur & Kultur, 2018

Monster, spöken och kanelbullar

Den här boken läste jag någon gång i somras, men tyckte den passade bra att spara till den här dagen: kanelbullens dag!

av Alexander Jansson

Ebba och August ska precis hugga in på ett gäng kanelbullar, när bullarna plötsligt försvinner! Barnen upptäcker smulspår och börjar följa det genom en fantastisk värld med ovanliga figurer. Vem av dem är bulltjuven?

Det här är en härligt fantasifull bok full med äventyr och figurer i alla möjliga former och dräkter. Ibland har vuxna svårt att hänga med i barnens tankegångar, men i den här boken får de snabba vändningarna plats. Ett uppslag visar exempelvis ett gäng som ska slå rekord i karusellåkning (de har kört på i "12 dagar, 32 timmar och 356 sekund och jättemånga hundradelar"), när en figur säger "Tyvärr har vi lite översvämning", och så lätt tar äventyret en ny vändning. Inga utdragna övergångar här, inte! Jag gillar det där, att det får vara knasigt och roligt.

Monster, spöken och kanelbullar tar barnens fantasi på allvar. Illustrationerna har en fin detaljrikedom med båda fina, söta, läskiga och konstiga figurer. Som tittare kan en följa smulspåren och försöka hitta huvudpersonerna på varje uppslag. Boken kan kännas lite lång, eller så var jag för nyfiken... Jag tror dock den rätta målgruppen (4-6 år) tycker den är riktigt rolig och spännande.

Första meningen: Allting började när Ebba sprang på sin kompis August utanför bageriet.
Antal sidor: 32
Förlag: Bonnier Carlsen, 2017

Handbok för superhjältar, del 2: röda masken

av Elias och Agnes Våhlund

Detta är den andra boken i serien Handbok för superhjältar. Läs recensionen av första boken här.

Lisa försöker lära sig animaliska, men hennes hamstrar verkar inte förstå alls. Så frustrerande! Vad gör hon för fel? I skolan är allt som vanligt. Killarna fortsätter att mobba henne och ingen gör något åt det. När en ny superhjälte dyker upp i stan och räddar människor blir det dock helt annorlunda...

Det jag uppskattar mest med paret Våhlunds superhjälte-serie är de färgstarka och uttrycksfulla illustrationer som fyller uppslagen. Inkilat i dessa finns textrutor och jag tror det är ett mycket bra sätt att locka läsovana barn. Boken behandlar utanförskap och mobbing. Bokskaparna vågar ta i samtidigt som de på ett bra sätt visar hur fel mobbing är. Lisa påverkas såklart av orättvisorna, men superhjälten inom henne hjälper henne att kämpa vidare.

Ett spännande, barnnära äventyr med mycket att fundera kring. Boken lämpar sig bra för klassrumsdiskussioner.

Första meningen: Om man drömmer om något tillräckligt länge kommer det en dag att bli verklighet.
Antal sidor: 95
Förlag: Rabén & Sjögren, 2017

Children of Blood and Bone: Solstenen

av Tomi Adeyemi

Orïsha var en gång ett land där magin flödade. Tills kungen utplånade magin och de flesta som bar på den. Tillsammans med den förrymda prinsessan inser Zélie att de skulle kunna ta tillbaka magin. De måste bara försöka ta reda på hur samtidigt som de försöker vinna över prinsen som gärna går i sin fars grymma fotspår.

Nigera, ungdomsbok och fantasy. Trots att jag sällan läser fantasy var det de tre ingredienserna som lockade mig. Det är svårt (nästan omöjligt) att hitta översatta ungdomsböcker från Afrika, Asien, Oceanien och Sydamerika, så en får liksom ta chansen när det väl kommer en som dessutom verkar hyllas i många länder.

Det jag uppskattar mest med Children of Blood and Bone är att många kvinnor får ta stor plats och göra allt, det vill säga inte bara typiska tjejgrejer eller bra grejer. De konverserar, har åsikter, smider planer, är med där det händer och får saker att hända. Så skönt! Det jag inte uppskattar med boken är att många människor dör. När jag läste författarens efterord fick det dock en liten förklaring, berättelsen är nämligen skriven i en tid då obeväpnade människor blev skjuta av poliser i Nigeria, utan egentlig anledning. Men ändå. Varför måste så många dö?

Inledningen är intensiv med många nya platser, en hel del historia att lägga på minnet och klaner att skilja åt. För en otränad fantasyhjärna blev det rätt komplicerat. Det händer dock saker hela tiden, så det är bara att hänga med. Zélie, prinsessan Amari och prinsen Inan turas om att berätta. Det är spännande att läsa ur olika synvinklar och jag tycker författaren lägger ihop det snyggt. De tre huvudkaraktärerna har både bra och dåliga drag och min sympati förflyttar sig lite ibland, vilket jag uppskattar. Det finns inga perfekta karaktärer, precis som i verkliga livet.

På grund av allt snack om klaner och gåvor och sånt där hade jag svårt att ta mig in i boken. Jag är för ovan att läsa om nya världar. Andra halvan av boken fick mer sammanhängande lästid och jag uppskattade den en hel del. Den första boken om Children of Blood and Bone är nyskapande och intelligent med stora doser girlpower och verklighet i en delvis ny värld. Bra ingredienser för en lyckad ungdomsroman!

Första meningen: Jag försöker att inte tänka på henne. 
Antal sidor: 530
Förlag: Lavender Lit, 2018
Originaltitel: Children of Blood and Bone, 2017
Översättare: Carina Jansson

Ensam

av Guo Jing

Guo Jing växte upp under 1980-talets ettbarnspolitik i Kina. Det innebar många ensamma dagar och stunder då fantasin var den enda och bästa vännen. Detta ligger till grund för Jings ordlösa berättelse om en flicka som ska bege sig till mormor, men som somnar på bussen och hamnar någon helt annanstans.

Illustrationerna håller en mörkare sepiaton, på väg mot svartvitt, och har mjuka drag. Vi ser hur fluffiga och mjuka de vita molnen är och kärleken som djuren visar. Samtidigt lyckas färgvalet förmedla både vemod och hopp genom berättelsens skiftningar. Jag gillar att bilderna får berätta, och tänker att det gör att boken kan få flera olika berättelser. Vad händer enligt en vuxen? Vad händer enligt ett barn? Vad ser de som tittar på bilderna?

Jag tyckte boken var lite långt (112 sidor), med tanke på att den krävde en sammanhållande läsning (det fanns inga tydliga indelningar i berättelsen). Det tröttade ut mig lite, eftersom jag är betydligt mer van att läsa text än bilder. Å andra sidan gillade jag att "träna" mitt bildläsande, och Jing har skapat en mycket fin berättelse.

Antal sidor: 112
Förlag: Chinlit, 2015
Originaltitel: The Only Child, 2015

Jag, Fidel och skogen - Pappa, jag och havet

Text och bild: Lena Frölander-Ulf 
Antal sidor: 40
Förlag: Schildts & Söderströms/Förlaget, 2016/2018

Lena Förlander-Ulfs två bilderböcker tar båda sitt ursprung i en mörk värld. Inte mörk som i ond, utan mörk som i mystisk och spännande. Den första utspelar sig nämligen i en skog på natten, och den andra djupt ned i ett hav. Trots övervägande dova färgskalor i illustrationerna som täcker hela uppslagen, finns det ljusglimtar som väcker tittarens fantasi. Bilderna är layoutade så att det känns som att läsaren/tittaren är det berättarjag som för berättelsen framåt. Vi ser aldrig vem "jag" är, så kanske är det den som upplever berättelsen.

Den första boken utspelar sig i skogen och fokuserar på att natten kan kännas otäck och mystiskt. Prassel, knäckande grenar och ögon som har svårt att anpassa sig i mörkret. Den visar även på skogens hemligheter och vad det kan finns för mysiga och knasiga sagoväsen där. Tur att hunden Fidel är med, att vara tillsammans med någon gör det lättare.

Fidel följer med även i andra boken. Även om titeln får mig att tro att det ska handla mer om pappan, så har han bara en liten biroll. Istället får havet ta plats (pappan följer inte ens med dit, så varför ska han vara den första att nämnas?). Vi dyker ned med berättaren och Fidel, för att stöta på olika fiskar och andra djur som visar fördelarna under vattnet.

Gemensamt för böckerna är att berättaren är rädd, men även att den där rädslan går att övervinna. Rädd för mörker, för vatten och stormar, men även att hen inte vill umgås med människor hela tiden. Hen kan ju få uppleva så mycket bara med hunden Fidel! Texten förs fram på ett lekfullt sätt och öppnar upp för fantasin tillsammans med de mysiga, mystiska och fina illustrationerna. Jag, Fidel och skogen, är lite bättre än den fristående uppföljaren.