Ædnan

av Linnea Axelsson

Ett epos på på 760 sidor placerar sig vanligtvis (okej, det finns nog inget "vanligtvis" med det där 760 sidorna) inte på min läslista. När författaren tog hem Augustipriset i den skönlitterära kategorin och när jag fick veta att det står cirka 30-40 sidor på varje sida tänkte jag dock om. Lånade hem den. Läste den. Förundrades. Funderade.

Ædnan börjar hos en mamma och hennes son i en kåta en bit från en renhjord, tar sig många årtionden framåt när villkoren för samer helt förändrats, och rör sig däremellan. Det är en 100-årig historielektion fylld av hopp och förtvivlan, förtryck och kamp för mänskliga rättigheter.

Samer är en av Sveriges nationella minoriteter och vårt land har lovat skydda minoriteten enligt Europarådets bestämmelser. Trots det vittnar Ædnan om förtryck och diskriminering nu, men kanske framför allt i historien. Jag vet egentligen inte så mycket om konflikten, men lärde mig en del genom boken. Det är som att Sverige koloniserat landet och tagit mark från renhjordarna och deras skötare. Jag vet egentligen inte så mycket om epos heller, men det fanns ändå något med boken som band mig till sig.

Historieläraren sa

att många som kommit till Sverige
från kontinenten

tog med sig
erfarenheter som
vi inte har här

-

Hur landsgränser
kan flyttas

så en by plötsligt 
hamnar på andra
sida

-

Och man tvingas byta språk
skifta kultur

Eller hur friheten
att röra sig över
ett bergspass
kan tas ifrån en

-

Så att släkten som
under århundraden
levt som ett folk
delas upp

tvingas in i
för dem själva
främmande kategorier

-

Som nomader
bofasta och
ägare                          sida 762-763

Jag fascineras och förundras över berättartekniken. Den dansar över berg och sluttningar, orden vindlar sig fram, känns så självklara. Axelsson förmedlar mycket med få ord. Samtidigt är jag förvirrad av de olika berättarna, relationerna dem emellan och har svårt att hänga med ibland. För det mesta flyter läsningen dock på och jag rycks med. Ædnan är en fin och viktig bok och jag uppskattar att detta epos med rötterna i samernas del av Sverige får uppmärksamhet genom Augustpriset. Annars hade jag nog inte läst och rekommenderat den.


Första meningen:
Rösten
skålar som minnet
kupar
jag dricker ditt hår
och svävar.
(eller egentligen hela boken eftersom det inte finns en enda punkt) 
Antal sidor: 760
Förlag: Albert Bonniers förlag, 2018

Hur främlingsfientlighet föds

De människor vi kallar för nationens fiender beskriver vi först som "dom", och sedan i allt mindre mänskliga ordalag, ända tills bombningarna kan påbörjas. Nazisternas retorik, apartheidregeringens propaganda, de människoröster som väckte det rwandiska folkmordets vrede - gång på gång i historien har krigstrummor föregåtts av att folket på andra sidan framställts i nidbilder. Först beskrivs de som annorlunda. Sedan används detaljerna som gör dem annorlunda till att slå fast att de är "lägre stående" eller "sämre" än vi. Sedan liknas de vid djur. Längre fram kallas de för odjur. Till sist blir de ohyra som måste förgöras. Det är tydligt att det som är orätt går emot skapelsens kärna. Om det inte var så skulle vi inte behöva förklara det onda vi gör.

Desmond Tutu i Om godhet, sida 97.

Tro inte att ni kan rädda människor genom att hålla dem i handen. Men håll dem i handen ändå.

Ur Ljus ljus ljus av Vilja-Tuulia Huoatinen

Poesi i skönlitteratur

Just nu läser jag Ester Roxbergs andra roman: Fågelhuset. Recension på den kommer så fort jag läst ut den. Texten är skönlitterärt berättat med inslag av poesi som gör att historien flyger iväg till nya nivåer. Något svårt att läsa ibland, men vissa meningar gör mig som ordfreak extra glad. Vad sägs, till exempel, om dessa:

Träden är rensade och allt klorofyll är borta. Parken är förlamad och stum. Den svagt porlande staden i bakgrunden skaver. Jag vill ha det kompakta ingenting.
Sida 105


Nu springer han halvnaken runt i lägenheten och skriker hysteriskt. Han kan inte hitta sin tanke. Han lovar att inte bli arg om jag erkänner att det är jag som tagit den. (...) Jag har tappat mitt tågkort med spärrvakten låter mig åka gratis hem i utbyte mot poetens tanke. Är du säker? frågar han. Det är en mycket unik och värdefull tanke. Ja, säger jag, jag är helt säker.
Sida 107

Lite svårt att läsa i en skönlitterär roman, men om du läser lite saktare kan du få tag på detta annorlunda men spännande ordlekarna. Me like!

Inför internationella kvinnodagen

I morgon är det internationella kvinnodagen. Förra året medverkade jag i en bloggstafett med kvinnor i fokus, i år tänkte jag dela med mig av några citat från en väldigt fascinerande kvinna. Du har säkert hört talas om henne, jag skriver nämligen om Moder Teresa. Läs och begrunda.

Det är inte hur mycket vi gör något, utan hur mycket kärlek vi stoppar i det vi gör.

Det är inte hur mycket vi ger. Utan hur mycket kärlek vi vi stoppar in i givandet.

Om vi verkligen vill lära oss att älska, så måste vi lära oss att förlåta.

Det finns en stor hunger efter kärlek. Det får vi alla uppleva i livet, smärtan, ensamheten. 
Då behöver vi modet att känna igen den. Den fattige kan finnas i din egen familj. Hitta dem, älska dem...

Om vi ber, så tror vi. Om vi tror så älskar vi. Om vi älskar så tjänar vi. Vi kan inte göra stora saker, bara små saker med stor kärlek.

Det är inte hur mycket vi arbetar som är det avgörande. Det är inte ens vad vi gör som är det viktigaste. Det avgörande är om vi gör det vi gör i kärlek.

Citat för bokmalar

Från Paul Desalmands "Mitt liv som bok" finns mycket härligt att hämta för en bokälskare. Här kommer några utdragna citat.

Sida 43:

”När natten kommer börjar bokhyllor, som är tysta på dagtid, sorla av tusen samtal som upphör först i gryningen. Ofta skvallrar vi, men emellanåt lyfter samtalet, som de säger på teve. Ibland har vi ett särskilt tema. (…) vi började ifrågasätta talesättet som säger att det talade ordet flyger sin kos, medan det skrivna består. Vi talade om de otaliga böcker som har förstörts för all framtid medan den muntliga berättelsen har bevarats i århundradena.”

Sida 112:

”Han blir förvånad över frågan som han ofta får: Läser du? För honom är den helt meningslös. (…) Det har varit så självklart för honom att frågan om han läser för honom är lika befängd som frågan: Andas du? Äter du?”

Sida 113:

”Läsning liknar kärlek. Du är trög, läser sida upp och sida ner, intresserat men utan att verkligen vara intresserad, egentligen har du tråkigt, du är inte deppig, allt känns bara lite trist och grått, monotont, en bagatell, och så hamnar du på en sida som utlöser en elektrisk stöt, det är den litterära versionen av kärlek vid första ögonkastet (…) Såväl läsningen som kärleken är den sten som slipar själen.”

Några bokcitat

Janis den magnifika av Johanna Nilsson, sida 100

”Till slut lägger vi oss ner på blomsterängen, omgivna av dofter och färger, himlen ovan och jorden under.”

Bornholm 2011, Sofie Nordquist

Vindens skugga av Carlos Ruíz Zafon sida 434

”En berättelse är ett brev som författaren skriver till sig själv för att skildra sådant som han inte skulle kunna komma fram till på något annat sätt.”

Direkt från Verklighetsprojektet

Precis som jag skrev i min recension av Isabella Nilssons Verklighetsprojeket finns det vissa guldklimpar och tänkvärda meningar mellan 920503:s virriga tankar. Här kommer några:

"Prinsgatan 3A, 541 40 Skövde, säger hon. Om du ville ha vänligheten att returnera mitt hjärta."

"Sveriges nationalrätt är falukorv och makaroner med ketchup. Det är för att svenskar har så bråttom jämt. Och tågkaos. Ock så har svenskar inte tid med några ensamkommande flyktingbarn faktiskt, för mellandagsrean har redan börjat och sedan är det Stjärnorna på Slottet. Eller okej, ett litet ett kan man väl ta emot då. Om det kan prata svenska och gillar snabbmakaroner."

Utmaningscitat

En av förra årets bästa böcker, enligt mig, är Dash och Lilys utmaningsbok av Rachel Cohn och David Levithan. Därifrån finns många citat att hämta.
Här är ett roligt om svenskar (som det faktiskt skrivs om en hel del i amerikanska böcker!):


Och ett tänkvärt:

Har du några favoritcitat från utmaningsboken?

”De människor som betyder mest i våra liv lämnar avtryck efter sig. De kan finnas kvar eller försvinna i den fysiska världen, men de är alltid närvarande i ens hjärta, eftersom de har varit med om att forma det hjärtat. Det är något som inte går att komma över.”

”Mm… är det inte konstigt att Times inte skriver något om det? Halva landet strejkar på grund av det där som kronprinsessan sa om Pippi Långstrump. Vilket innebär att det inte bli några köttbullar till jul, om du förstår vad jag menar.”

Veckans citat

Ibland är jag ganska lättpåverkad. Min syster sa: "Det var längesedan du hade veckans citat", och se här kommer det ;)

Detta citat, som Groucho Marx lär ha sagt, passar ganska bra in på mig:

"Jag tycker att televisionen är mycket lärorik. Varje gång någon sätter på den, går jag in i ett annat rum och läser en bok."

Groucho Marx

Tack för mig!

En fördel med att läsa

Sandra Dahlberg om att läsa: "Det bästa är ju att jag får vara i fred, det är ju ingen som ska chatta med mig hela tiden. Det hoppar ju inte upp ett enda chattfönster!"

Veckans citat: För att göra det dystra roligt

Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag bjuder på en hel del roligheter, trots den lite dystra handlingen om nydumpade Olivia. Här kommer några smakprov:

En del är ju helt enkelt smartare än andra:

”… ligger stilla och tvingar mig själv att rabbla periodiska systemet
tills det har gått över och jag kan somna om igen.” (sida 95)

När ett kapitel innhåller endast det nedanstående, och man ändå förstår precis vad personen känner, tycker jag att författaren har lyckats riktigt bra:

”Det-som-hände-kan-inte-ha-hänt-för-jag-gör-inte-så-och-om-jag-gjorde-så-kan-det-inte-ha-varit-jag.” (sida 93)


Förresten är det vår! :)

-Veckans citat: direkt från lekrummet

Denna vecka praktiserar jag på en förskola med barn i åldrarna 1-5. De är så härliga (oftast) och säger så mycket roligt, därför hämtar jag veckans citat direkt från lekrummet:

Kevin, 4 år (står vid den lilla spisen och förbereder min "middag"): Vad vill du ha till?
Jag: Ketchup.
Kevin: Men det är inte hamburgare nu! Det är macka. Vi har leverpastej.
Jag: Då tar jag leverpastej.
Kevin: Okej, då får du ketchup.


Bilden tog jag för några veckor sedan då det ännu inte hunnit börja slaska och blåsa...

-Veckans citat: Konsten att leka med ord

Konsten att kunna leka med ord kan vara väldigt fascinerande. Några författare (som jag kommer på nu) som jag tycker är bra på det är Carlos Ruiz Zafón (författare till bland annat Vindens skugga) och Johanna Nilsson (författare till bland annat Janis den magnifika). Här kommer två citat från två böcker där författarna lekt med orden:

Ur Janis den magnifika av Johanna Nilsson, sida 100: ”...gömma mig i skogen, i en paus, inom en parentes.”
Kommentar: Att gömma sig i en paus eller inom en parentes är förstås bildspråk, men jag tycker att det låter väldigt fint! Ibland vill man bara komma bort, gömma sig i skogen, eller någon annanstans där ingen tittar, för vem skulle titta efter dig i en paus?

Sovay av Celia Rees, sida 332: ”Kanske de anar bilans iskyss mot sina nackar?”
Kommentar: Just det här citatet kommer från en scen då någon ska avrättas. Egentligen är citatet ganska hemskt, men den fantasifulla leken med orden gör det mer intressant att läsa.

Att leka med ord och göra fantasifulla beskrivningar och besjäla ord, är sådant som gör en bok ännu bättre.


Vad tycker du om att leka med ord? Har du förslag på författare som är bra på det?

Veckans citat

Ur Jag finns av Maja-Maria Henriksson tar jag denna veckans citat. Sida 91:

”En skön känsla av att kunna pausa från allt och hoppa in i någon annans liv.”

Vem har inte tänkt så, precis som huvudpersonen Johanna?
Vem skulle du vilja vara om du fick hoppa in i någon annans liv för en dag? Författare, skådespelare, sångare, bok- eller filmkaraktär... vem väljer du?

-Veckans citat

Boktjuven av Markus Zusak är den bok jag läser nu, och den är verkligen att rekommendera! Veckans citat kommer från sida 36:

”När hon så småningom skrev sin historia skulle hon fundera över när exakt det var som böckerna och orden började betyda inte bara något, utan allt. Var det när hon första gången fick se rummet med hylla efter hylla med dem? Eller när Max Vandenburg anlände till Himmel Strasse med händerna fulla av lidande och Hitlers Mein Kampf? Var det högläsningen i skyddsrummet? Den sista marschen till Dachau? Var det Ordskakaren? Kanske skulle det aldrig finnas något exakt svar på när och var det inträffade.”

Kommer du ihåg när du började läsa?

Jag minns de morgnar då vi var lediga när vi var små. Då sov jag och min syster i samma rum, och om vi vaknade tidigare än mamma (pappa jobbar alltid på morgnarna) satte vi oss i sängen, tog upp alla böcker vi hade på bokpallen och läste ett kapitel i varje bok. Det kunde vara upp mot 7-9 olika böcker... Jag kommer dock inte ihåg när jag började läsa, men jag älskade att i skolan läsa, skriva och räkna. En gång skulle vi skriva en berättelse om hyresgästerna i ett lägenhetshus. De flesta skrev knappt en skrivbok, jag skrev nästan tre... Härliga minnen!

*Veckans citat och lite annat kul*

17 december, 7 dagar kvar till julafton! Vet ni vad, om en vecka är det julafton!! *<:)
Veckans citat kommer från När kalla nätter plågar mig med minnet av hur det var av Jessica Andersson, sida 207:
”Allt som man lär sig kommer till nytta med tiden, fast ibland på ett sätt som man inte ens kan ana sig till.”
Det tycker jag låter bra, och det tycker jag är sant!
Mina bästa julklappstips på böcker till undomar hittar ni här, eller så kollar ni under etiketten "Sofies favoriter".

Vad händer i helgen?

-Veckans citat

Även denna veckas citat kommer från Jenny Jägerfelds Här ligger jag och blöder. På sida 97 finner du detta:

-Oj, jag glömde… kajaken…
Fast det hade jag förstås inte gjort. Man glömmer inte att någon står och håller i en skitstor knallgul kajak.

Kanske roligare om man läser citatet i rätt sammanhang... Så nu kan alla som inte läst denna bok gå och lägga vantarna på den, eller önska er den i julklapp! * < :D

*Att sprida ljus+ Veckans citat*

2 december
November är en mörk månad. Men så någon gång i slutet lyses allt upp av ljusstakar och stjärnor av alla dess slag. Mysigt!

Dagens låttips är ”Ljus” med Frank Ådahl (finns på Spotify!), som sjunger om ljuset i världen, inte bara som glödlampeljus, utan också att man bör vara ett ljus, ett hopp, en vän för de som behöver det. Särskilt såhär i juletider!

Tidningen ”Finnveden nu” frågade fyra barn vart tomten bor någonstans, och fick dessa svar:
Wilma, 5 år: "I ett pepparkakshus."
Felicia, 5 år: "En tomte bor i Nyborg."
Melker, 4 år: "Tomten bor jättelångt bort, i Schweiz!"
Och så min personliga favorit:
Ebba, 4 år: "Gå till sjön, då kommer man till tomten."

Det sista stämmer ganska bra, när jag var liten kom min pappas kusin, hans söner eller pappas brorssöner och tomtade för oss, och de bor allihop vid sjön ;)
Veckans citat kommer från underbara Här ligger jag och blöder. Detta citat visar en liten del av hur humoristiskt sorglig boken är. Citatet är hämtat från sidan 108:

”I samma stund som jag ramlade omkull tänkte jag dramatiskt: `Nu dör jag´. Men
det gjorde jag förstås inte. Man gör sällan det.”

På tal om tomtar, vart tror du att han bor? ;)
(Bild tagen av Linnea)

-Veckans citat

Veckans citat tipsade Linnea om, och jag tyckte det var ganska kul!
GossipGirl- Leva livet här och nu av Cecily von Ziegesar,

Han harklade sig. "Xylofon. Jag spelar xylofon i orkesten."
Och hon som trott att xylofon bara var ett leksaksinstrument som uppfunnits för att det skulle finnas åtminstone ett ord som började på bokstaven x.

Vad tycker du? Kul, eller har jag bara dålig humor? ;)