Oslagbara Izzy

av Terri Libenson

Izzy älskar att stå på scen och satsar allt inför skolans talangshow. Det där med att plugga hamnar liksom vid sidan av. Brianna håller sig gärna så långt bort från scenen som möjligt. Hon kallas Hjärnan och vet precis hur hon ska ta sig an alla skoluppgifter. Izzy och Brianna ska uppträda med varsitt nummer på talangshowen och det visar sig få oanade konsekvenser.

Det här är en fristående uppföljare till Osynliga Emmie som jag läste och gillade förra sommaren. Emmie finns med på ett hörn även i den här boken och likaså en twist som gör boken ännu bättre. I Oslagbara Izzy möter vi två tjejer som verkar vara varandras motsatser inför ett scenuppträdande. En som längtar till det är dags och en som längtar tills det är över. Vi möter teman som drömmar, att våga gå utanför sin bekvämlighetszon men även vikten av att inse vad en är bra på och stanna kvar i det. Efter att ha läst första boken kanske jag borde ha varit beredd på twisten, men jag hade inte en tanke på det. Jag tror det kan vara lite svårt att lista ut även för målgruppen, så när sista kapitlet är utläst kan det behövas en omläsning för att ta till sig allra mest.

Oslagbara Izzy är liksom första boken lätt att ta till sig även för den som inte vill ha så mycket text (men ändå har ett bra ordförråd). Tjejerna turas om att berätta och Briannas kapitel ser ut som seriesidor medan Izzys har mer text men även små illustrationer vi känner igen från serierutor. Det är roligt att läsa och titta på bilderna som kompletterar texten bra.

Boken blir bättre när det är utläst, när twisten blivit känd och jag har fått tänka till. Kan rekommenderas!


Första meningen: Jag gillar inte stämplar eller etiketter. 
Antal sidor: 224 
Förlag: Alfabeta, 2019
Originaltitel: Positively Izzy, 2018
Översättare: Elin Nilsson

Kvinnor i kamp - 150 års kamp för frihet, jämställdhet, systerskap!

av Marta Breen och Jenny Jordahl

De senaste åren har det publicerats en mängd böcker om viktiga kvinnor som komplement till de mansdominerade historieböckerna. Kvinnor i kamp är en 150-årig historia i serieform som tar upp jämställdhetens och frihetens viktigaste händelser och kämpare.

Boken börjar på en konferens mot slaveri på 1840-talet. Trots att det fanns kvinnor bland slaverimotståndarna så stängdes de ute. Vi fortsätter in till kvinnans plats i hemmet, till upplysningstiden som ville lyssna till folket (men inte kvinnorna) och kampen för rösträtt. En del frågor tog lång tid, andra förändrades lite i taget. När kvinnorna fick rösträtt var det först bara de över 30 år, till skillnad från männen som fick rösta när de fyllt 21. Detta ständiga, genomtänkta förtryck väcker starka känslor. Berättelserna ger dock många viktiga namn att lägga på minnet, namn på kvinnor som kämpat hårt för sina systrars fri- och jämställdhet.

Vi har tänkarna de Gouges och Wollstonecraft som ville tysta Rosseau när han pratade om att kvinnor är passiva, svaga personer som ska tjäna, ära och bli uppfostrade av sina män. Vi möter Fawcett och Pankhurst kamp för kvinnlig rösträtt, suffragetterna, Táhirih och socialisterna. Sanger som stred för preventivmedel och smugglade med pessarer in i USA (hon och hennes syster hann förse 488 kvinnor med pessar på tio dagar). Vi läser om kampen för rätten till sin egen kropp, Malala, kvinnliga landsledare och homosexualitetens historia för "godkännande".

Jag är ingen van serieläsare men tyckte Kvinnor i kamp var lättillgänglig och enkel att läsa och ta till mig. De olika kapitlen har varsin bakgrundsfärg vilket gör det lätt att pausa boken om så behövs. Jag sträckläste den å andra sidan eftersom den är så intressant och välgjord. Vill du ha en snabblektion eller -repetition i kvinnosakshistoria kan jag verkligen rekommendera den här. Det finns mycket att lära som vi tar för givet och samtidigt kunskap om sådant vi måste fortsätta att kämpa för. Många av kvinnofrågorna som känns naturliga för oss i Sverige har fortfarande en lång väg att gå i andra länder. I Ryssland finns det 400 yrken som är förbjudna för kvinnor, i andra länder blir barn bortgifta och på vissa platser anses kvinnor orena när de har mens. Vi har kommit långt i Sverige, vi har mycket kvar, men med kunskap kan vi hjälpa våra systrar i andra länder.



Första meningen: På 1800-talet levde män och kvinnor hel olika liv.
Antal sidor: 121 
Förlag: Natur & Kultur, 2019
Originaltitel: Kvinner i kamp, 150 års kamp for frihet, likhet och søsterskap, 2018
Översättare: Hanna Hellquist

Handbok för superhjältar, del 2: röda masken

av Elias och Agnes Våhlund

Detta är den andra boken i serien Handbok för superhjältar. Läs recensionen av första boken här.

Lisa försöker lära sig animaliska, men hennes hamstrar verkar inte förstå alls. Så frustrerande! Vad gör hon för fel? I skolan är allt som vanligt. Killarna fortsätter att mobba henne och ingen gör något åt det. När en ny superhjälte dyker upp i stan och räddar människor blir det dock helt annorlunda...

Det jag uppskattar mest med paret Våhlunds superhjälte-serie är de färgstarka och uttrycksfulla illustrationer som fyller uppslagen. Inkilat i dessa finns textrutor och jag tror det är ett mycket bra sätt att locka läsovana barn. Boken behandlar utanförskap och mobbing. Bokskaparna vågar ta i samtidigt som de på ett bra sätt visar hur fel mobbing är. Lisa påverkas såklart av orättvisorna, men superhjälten inom henne hjälper henne att kämpa vidare.

Ett spännande, barnnära äventyr med mycket att fundera kring. Boken lämpar sig bra för klassrumsdiskussioner.

Första meningen: Om man drömmer om något tillräckligt länge kommer det en dag att bli verklighet.
Antal sidor: 95
Förlag: Rabén & Sjögren, 2017

Osynliga Emmie

av Terri Libenson

Möt Emmie och Katie, två helt olika 13-åringar. Emmie är blyg, är nästan osynlig och har knappt några vänner (bara Brianna), medan Katie är populär, lyckas bra i skolan och grå korridoren fram som en drottning. En dag möts tjejerna på grund av en pinsam lapp på villovägar.

Den första styrkan med den här boken är blandningen av serier och serier invävt i texten. Illustrationerna vävs in i texten på ett snyggt sätt, vilket gör det lättläst. Samtidigt får fler tankar och repliker plats i berättelsen. Osynliga Emmie utspelar sig i vanlig vardag, vilket Stephan Pastis sammanfattar bra på framsidan "Osynliga Emmie sammanfattar livet i skolan: man skrattar, man gråter och man får en volleyboll i huvudet." Boken är rolig med innehåller även tunga och svåra delar, när allt bara känns jobbigt.

Som introvert kan jag känna igen mig i mycket av det Emmie upplever. Hennes vardag tecknas i dova färger, medan populära Katie får starkare färger. I början var jag väldigt irriterad på Katie och förstod inte alls vad författaren ville med henne. Skapa något slags ideal? Få unga tjejer att försöka "nå upp till hennes nivå"? Det finns dock en twist, vilken jag tyckte om. Jag får dock en känsla av att den skulle kunna vändas fel av målgruppen (målgruppen är 9-12 år). En tung dag är det lätt att fastna vid perfektionismen som det rätta, för även om serierna om Katie är överdrivna, ser det ut ungefär så på många skolor. Och det är inget ideal. Barn är dock ofta smartare än vad vi vuxna tror, så jag tror och hoppas ändå budskapet når fram. Det är ändå rätt fiffigt.

Jag tror den här boken kan skapa igenkänning för många och jag uppskattar att introverta får plats i litteraturen. Att blanda in serier, likt Dagbok för alla mina fans och Nikkis dagbok tror jag lockar fler läsare och fler ovana läsare. Det gillas!

Första meningen: Det här är jag. Du undrar kanske hur jag blev en slajmpöl.
Antal sidor: 191 
Förlag: Alfabeta, 2018
Originaltitel: Invinsible Emmie, 2017
Översättare: Elin Nilsson

Vi kommer snart hem igen

text av Jessica Bab Bonde, illustrationer av Peter Bergting

Sex barn, sex serier, sex hemska berättelser från något av det värsta som hänt mänskligheten. Genom enkla texter och gripande illustrationer får läsaren del av minnen från några av andra världskrigets sista överlevare. Vi får följa med från vanliga dagar via restriktioner, ghetton och vidare till arbets- och förintelseläger. De som berättar hade turen att överleva, men de har alla mist familj, släktingar, vänner och många år av sin barndom. Att det gäller barn gör det ännu värre. Hur kunde människor behandla sina medmänniskor som om de inte var värda något? Som om de var skräp?

Det är fruktansvärt, gripande och svårt att förstå, men jag uppskattar att berättelserna fortsätter att berättas och att det förs vidare på nya sätt. Serieformen fungerar bra och kan förhoppningsvis locka en ny publik. Bergtings illustrationer är fyllda av känslor och frågor att fortsätta diskutera. Riktigt bra jobbat!

Förutom serierna har boken ordförklaringar och en snabb tidslinje över andra världskriget, vilket gör att den passar bra som introduktion i till exempel skolor för att berätta om vad som hände. För det måste vi fortsätta med.

Första meningen: Tobias, Livia, Selma, Susanna, Emerich och Elisabeth.
Antal sidor: 99 
Förlag: Natur & Kultur, 2018

En evighet i Tanger

illustratör: Faustin Titi, text: Eyoum Nganguè

Gawa befinner sig i Tanger efter att ha flytt från Gnasville (en påhittad stad som symobliserar alla afrikanska storstäder). I väntan på nästa steg mot Europa ser han tillbaka på vad han varit med om de senaste åren. Uppror, poliser, mutor, flykt med båt, bil och genom öken. Europa ligger så nära, men kommer han kunna nå dit någon dag?

Jag ska börja med att skriva att jag inte är bra på att läsa serier där det finns djup i berättelsen (Bamse är en annan sak...). Jag är ovan vid att läsa mellan raderna och bilderna, och därför hade jag lite svårt att hänga med i texten. Det jag får ut är dock en intressant och svår berättelse om hur det är att fly från sitt land. Om förhoppningar som krossas gång på gång, om människor som lovar och sviker när de drar nytta av andra människors längtan. Serien är full av kritik mot handel och smuggling av människor, mot att det här är enda alternativet för många människor, och mot vad européer gjort mot afrikaner i historien.

Stundtals är det tungt för mig som privilegierad europé att läsa det här. Det berör mig. Hur kan det vara så orättvist? Varför utnyttjas vissa människor av andra människor? Samtidigt hoppas jag att de privilegierade européer som har makt att förändra direkt, läser det här och agerar.

Det här är ingen mysig bok som slutar lyckligt. Den vågar visa på vidriga orättvisor (utan att vara otäck), och det tycker jag är bra. Det behövs.

Första meningen: Tanger!
Antal sidor: 40
Förlag: Bokförlaget Trasten
Utgivningsår: 2007
Originaltitel: Une éternité à Tanger, 2004
Översättare: Anna Gustafsson Chen

Iggy 4-ever

av Hanna Gustavsson

Iggy går i åttan och försöker undvika de störiga killarna i matsalen, samtidigt som hon funderar på relationen med bästisen Julle och hur hon ska klara sig utan mobil. Iggy och Julle börjar umgås med några killar i nian, och det gör allt lite roligare. För nu måste Iggy göra något åt sitt tråkiga liv.

Jag är ingen van serieläsare.Det medförde svårigheter i att tolka ansiktsuttrycken och att läsa mellan raderna. En serieruta förmedlar ju inte många ord, och därför tycker jag ibland att det blir knappt med "information" från författaren. Å andra sidan kanske det är tjusningen, att läsaren själv får fundera och klura på vad som egentligen händer i berättelsen och i karaktärernas huvuden.

När jag väl kom in i serietänket lärde jag känna en ganska deppig tonåring som säkert funderar en hel del kring livet. Bland det vävsDet är jag övertygad om att många kan känna igen sig i. Jag tror att många kan känna igen sig i Iggy och den samhällsproblematik och det genustänk som vävs in. Iggy och hennes mamma har inte jättemycket pengar. Iggy vet inte riktigt vad hon gillar eller vad hon vill göra. Serien är rätt vemodig och tar upp en del av denna hopplöshetskänsla på ett skickligt sätt. Det ligger något dystert över rutorna, men ändå sådär hoppfullt som det kan kännas mitt i allt som känns eländigt. Precis som i verkliga livet.

Det här är ingen ny favoritbok, men jag gillar den ändå. Jag tycker författaren gjort ett bra jobb och fångat många komplicerade tonårskänslor. Sådant behövs, och det är roligt att det görs så bra i ett seriealbum. Jag menar inte att seriealbum är dåliga. Jag menar att det är bra att det skrivs om tonårskänslor på olika sätt, så att olika tonåringar kan hitta det de söker på olika sätt. Roman, serie, fantasy eller på något helt annat olitteraturiskt sätt.

Första meningen: Men ÅÅÅH...!!
Antal sidor: 215
Förlag: Galago
Utgivningsår: 2015

Pärlor & patroner - Loka Kanarp

Genom 60 seriestripar på fyra rutor var skildras i denna bok historiska kvinnor. Det handlar till exempel om feminister, galningar, ledare, forskare och maffialedare. Med humor (och ibland gömda inslag av åsikter) ges en inblick i deras liv. Många av dem var före sin tid med åsikter som idag känns som självklarheter, och många av dem klädde sig i "manskläder" för att kunna göra sin röst hörda.

På ett roligt sätt har jag lärt mig en del om en mängd intressanta kvinnor. De flesta hade jag aldrig hört talas om innan, vilket förmodligen beror på att kvinnor är så sällsynta i historieböckerna som används i skolan. Hade de varit män och gjort samma sak, hade många av dem haft en given plats i böckerna. Just därför är denna bok så viktig. Även om många av de som porträtteras gjort galna saker, så finns det många kvinnor som är bra förebilder och borde lyftas fram. Precis vad gäller männen i historieböckerna.

Något jag inte gillar är att de flesta kvinnorna i boken ser ut som hon på omslaget. Det vill säga: stora bröst, trådsmal midja, breda höfter, slanka ben. Det känns som att serietecknaren lyckats med att föra fram historiska kvinnor, men fortsatt på den tråkiga stereotypen av kvinnokroppen, och därför inte nått ända fram.

Första meningen: Efter ryska revolutionen 1917 avskaffade man lagarna mot abort och homosexualitet.
Antal sidor: 123 
Förlag: Kolik förlag
Utgivningsår:2009

Fröken märkvärdig och karriären - Joanna Rubin Dranger

Fröken Märkvärdig fastnar allt oftare vid det stora, svarta monster som får henne att dränkas i prestationskrav, ångest och hopplöshet. Hon går till en psykolog, pratar med vänner och familj, försöker boosta sig själv och intala sig saker för att må bättre och kunna göra karriär, uppfylla drömmar och rädda världen. Typ. Det går, som du kanske förstår, inte så bra.

Denna serie tror jag många nutidsmänniskor kan känna igen sig i. Du vet hur snacket går om samhället: man ska prestera, välja, alltid vara glad, aldrig be om hjälp osv osv. Den här boken tar upp känslorna man inte får känna, men som allt fler ändå känner. Det handlar om prestationskrav, att visa sitt bästa och göra 110% 24/7.

Berättelsen är lättläst, men ändå djup. Bilderna är väldigt talande, och författaren lyckas vara humoristisk och charmig samtidigt som hon får fram ett tydligt budskap. Jag känner igen mig i mycket, och tror att boken kan vara till hjälp om man kan se vad fröken Märkvärdig gör för fel, särskilt när det gäller relationer. Rekommenderas till de som vet att något är fel, men själv har kraft och ork att göra något åt det, eller till dem som vill ha ökad förståelse för någon som lider av för höga prestationskrav eller -ångest. Jag gillar detta seriealbum!

Första meningen: Fint att du kunde dyka upp!
Antal sidor: 240
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: 2002

Träffsäkert seriealbum

Lilla Berlin, So Last Year av Ellen Ekman

I detta prisbelönta seriealbum har tecknaren fångat typiska vardagssituationer och i-landsproblem som vi ser varje dag. Mycket handlar om sociala medier och vårt överanvändande av dem, tankesätt, inställningar och saker som blivit problem de senaste åren.

Varje serie utspelar sig i fyra rutor, vilket är en passande längd för mig. Det blir inte utdraget, utan kort, koncist och kärnfullt. Poängen kommer snabbt. En del serier vill jag skratta högt åt, för att de träffar så rätt, medan jag andra gånger inte förstår alls. Men så ska det väl vara, de serierna kanske utspelar sig i situationer jag sällan träffar på, men då kan någon annan hitta sitt forum.

Serierna ska inte läsas alla på en gång, för då kan det bli ganska tjatigt. Jag gillar inte allt, men jag tycker inte att det gör något. Jag har hittat några serier jag gillar, och de träffar desto bättre!

Detta är Ellen Ekmans seriealbumdebut, och jag tycker att hon är en duktig serieritare som fångar upp det mest aktuella och gör något mycket bra av det. För branschens bästa vore det bra om Ellen fortsätter att rita och bli publicerad.

Första meningen: Förlåt, men vi måste bara säga...
Antal sidor: 157
Förlag: Kolik förlag, tack för recex!
Utgivningsår: 2014