Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älsar dig så himla mycket

Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket av Gunnar Ardelius

Hur ska man resencera en sådan här bok? Titeln säger egentligen mer om boken än innehållet. Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket handlar om Morris, som har ett lite komplicerat förhållande med Betty. De inleder något som blir väldigt bra, och lovar varandra trohet. De är som gjorda för varandra. Men så märker de att det inte alls är så, att de glider ifrån varandra allt mer. Den stora kärleken svalnar.

Boken är 119 sidor "lång", och sidorna utnyttjas knappt till hälften, av meningar som bildar dikter snarare än löpande text i en bok. (Liknande upplägg finns i Vad mina vänner inte vet och Vad min flickvän inte vet, men jag tycker Sonya Sones gör det bättre!) Få beskrivningar, snabbt händelseförlopp och hopp mellan platser och tankar gör att det är ganska svårt att hänga med. Det kan också bero på att den gick så snabbt att läsa. En knapp timme tog det för mig, men å andra sidan bytte jag bara ställning i stolen en gång, så det är "en riktigt sträckläsningsbok" som en resencent skriver på baksidan. De övriga resencenterna på baksidan sammanfattar det hela ganska bra: "Åh, vilken kärleksroman" och "Ja, det är som att se en film".
En bok i mängden, ingen dundersuccé enligt mig, men "resencenterna på baksidan" verkar nöjda med Gunnar Ardelius debutantbok.

Första meningen: Foten trillar förbi och sedan tillbaka, stryker honom försiktigt över tårna på vänsterfoten.
Antal sidor: 119
Boken i en mening: Ett manus till en kärlekshistoria ur en killes perspektiv, intressant.
Betyg: 5/10, för att man knappt hinner in i boken innan den är slut, och därmed inte hinner få någon uppfattning om betyg.