En snabbt ihoprafsad filmrecension, till er tjänst:
Medan reklamfilmerna och trailarna för kommande bio tonar ut lägger sig spänningen över salongen. Besökarna sitter sedan länge bänkade i de vinröda fotöljliknande stolarna, och när ljuset släcks finns det ingen återvändo; det är nu äventyret kommer sluta. Det är nu vi kommer att få se hur det går för Harry Potter i jakten på horrokruxerna och i den slutliga striden.
Jag vill ta in så mycket som möjligt, suga i mig detaljerna, njuta så länge jag ser en osedd del av filmen. Jag vet hur det kommer sluta, men ändå sitter jag som klistrad och är helt uppe i äventyret som utspelar sig på den stora filmduken framför mig.
Jag tycker att filmen gjorde boken rättvisa. Den är riktigt bra, men jag skulle vilja säga att slutet är för långt (skiljer sig ju inte från boken), jag skulle vilja haft en mer definitivt slut, om ni förstår vad jag menar. Med mina medietränade ögon ser jag få fel i klaffning och redigering, men en sak jag reagerade på var att den unga Lilly (HP:s mamma) hade bruna ögon. Eftersom de säger så många gånger att Harry har sin mammas (blågrå) ögon, borde de tänkt på att lilla Lilly också borde haft det.
Spänningen finns där hela tiden, och filmen ger både skratt och gråt. Humorn finns instoppad, och karaktärerna kan sin sak nu efter åttonde filmen. Särskilt gillar jag Luna Lowegood och Severus Snape, som alltid gjort ett riktigt bra jobb!
Det känns bra att det är slut nu, inte för att jag inte gillat böckerna eller filmerna, men det känns som om Harry Potter efter tio år bör få vila. Jag tror att J.K. Rowlings äventyr kommer gå till historian, så att flera generationer kommer att ha glädje av dem. Det är de värda!
Har du sett filmen? Vad tycker du om den?
Jag älskar filmen, och tycker den är ett värdigt avslut på filmatiseringen av underbara HP.
SvaraRadera