Intervju med Emma Johansson

Foto: Frida Lord

En av de böcker som gjort starkast avtryck på mig i år (och förmodligen fler månader än så) är Emma Johanssons debutroman Papperssjälar som publicerades 2017. En blandning av språket, medkänslan för huvudpersonen Emilia, handlingen, något unikt i sorgbearbetningen och interaktionen med andra som gjorde att jag gillade boken.

Skrivande och bra böcker är roligt, därför skickade jag iväg några frågor till Emma.

Hur skulle du beskriva dig själv med tre ord?
Snäll, envis och ordningsam.

Hur fick du idén till Papperssjälar?

Jag fick idén till Papperssjälar en morgon när jag åkte till jobbet och tog en annan väg än jag brukade åka och åkte över en järnväg. Det var soluppgång och väldigt fint och det var som om det bara klickade till i mitt huvud och jag såg en tjej på en cykel som cyklade mot järnvägsöverfarten. Efter det var det som om hela boken spelades upp i mitt huvud. Sen ändrades mycket under tidens gång med själva grundidén fick jag den där dagen. 

Hur gick skrivprocessen till?

Jag skrev första utkastet väldigt fort, tror det tog ungefär 6,5 veckor. Detta var våren 2015. Sen lät jag manuset ligga till oktober innan jag började redigera det på riktigt. Hade en lektör och två testläsare som läste och jag var färdig i april 2016 då jag skickade in det till förlag. Fick några refuseringar (både vanliga och positiva) och sen i augusti hörde Opal av sig och sa att de ville ge ut (de hörde av sig redan i juni och sa att de gillade men att de behövde mer tid i och med semester och så). Senare fick jag veta att Opal skulle starta imprint och det är Vox där jag nu är utgiven.

Vad var svårast med att skriva boken?

Det svåraste med att skriva Papperssjälar var nog allt tvivel jag kände. Det ständiga tvivlet om det var tillräckligt bra, om någon över huvud taget skulle vilja läsa det jag skrev osv. Jag har också en tendens att bli övertydligt när jag skriver och jag har ganska svårt att hålla mig kort och inte babbla på i en hel evighet. Jag och min redaktör strök rätt mycket när vi redigerade tillsammans.

Vad var lättast?
Det lättaste var nog att skriva scenerna mellan Emilia och Viktor. Tycker så otroligt mycket om dem båda två och det kom så naturligt när jag skrev de scenerna.

Vad har du för tips till den som drömmer om att skriva en bok?

Öva! Man blir inte bra på något om man inte övar. Skriv vad som helst egentligen, bara man skriver. Läs också mycket! Man måste läsa för att kunna skriva. Och mitt absolut främsta tips är att inte ge upp!

Vilken bok tycker du förtjänar med uppmärksamhet?

Jag blev utgiven på Vox samtidigt som en tjej som heter Yrsa Walldén så måste tipsa om hennes bok Allt jag inte sa som är superbra! En annan bok som jag älskar och tycker borde får mer uppmärksamhet är Aristotle & Dante discover the secrets of the universe av Benjamin Alire Sáenz. Den finns även på svenska med namnet Livets outgrundliga mysterier.