Förintelsens minnesdag: Historien om Bodri

Idag är det förintelsens minnesdag. Trots att jag uppmärksammat denna dag på bloggen många gånger tidigare kommer jag göra det igen. Att minnas vad som hände och konsekvenserna av främlingsfientlighet verkar tyvärr bli allt viktigare.


Sedan förra året har jag läst Vi kommer snart hem igen, Jag heter inte Miriam och Historien om Leon (recension kommer snart). Snart vill jag ta mig an Tatueraren i Auschwitz. Först ska jag dock recensera en bilderbok jag fått från Natur & Kultur.

Boken är skriven av Hédi Fried och illustrerad av Stina Wirsén.

Hédi är en av de få överlevande från förintelsens förödelse. Hon har föreläst och skrivit artiklar och en bok. Nu vänder hon sig till barn genom denna bilderbok. Historien berättas genom Hédis perspektiv men även genom hunden Bodris. Boken börjar i ett bostadsområde där Hédi leker med sin vän Marika. De är ganska lika men plötsligt en dag är bara en av dem accepterad. Hédi skildes från sina föräldrar när hon togs till koncentrationslägret. Men hon kom därifrån.

Förintelsen är ett svårt ämne att prata om, särskilt med barn. Det är en väldigt hemsk berättelse, men Historien om Bodri kan förhoppningsvis öppna upp för samtal. Stina Wirséns illustrationer är fantastiskt fina. De är fyllda av färger som hjälper till att förmedla känslor. Det svarta som tar över, det grå som visar hur individerna blev en homogen ovärdig grupp och sedan de härliga färgerna i befrielsen.

Boken vänder sig till 3-6-åringar. För många i den åldern kan boken kännas skrämmande och otäck, särskilt bilderna från koncentrationslägret och hur det drabbade Hédi och hennes syster. Därmed blir det viktigt för den läsande vuxna att vara observant på barnets känslor och tankar. Budskapet är dock viktigt att föra fram, så att vi kan stoppa de främlingsfientliga vindarna som hotar i gathörnen.

Första meningen: Bodri var min bästa vän, hans päls var len och brun. 
Antal sidor: 24
Förlag: Natur & Kultur, 2019

Vilka böcker på temat kan du tipsa om?