av Annica Hedin och Hanna Klinthage Som barn är det lätt att tro att de vuxna kan och vet allt. När jag började närma mig 18 - vuxenåldern - hängde de där tankarna kvar, plus att jag tänkte att jag skulle bli säker i mig själv, inte vela över beslut, veta vad jag ville jobba med och hitta en partner och bli en lika säker och proffsig förälder som mina föräldrar. Åtta år senare känner jag mig inte alls så där säker. Är det där med att "vara vuxen" bara en illusion? Något som kommer och går?
I den här boken ställs ett antal frågor kring saker vuxna brukar göra, som att dricka kaffe (då är jag inte vuxen), bada kort och inte äta godis. Sedan får vi läsa tankarna hos ett antal personer. Vi möts av många olika funderingar, både sådana som känns stereotyps vuxna men också sådana som tvekar, velar eller är ganska likt ett barns. Det är så befriande! Att ha passerat 18 år handlar inte om att få en portfölj med tankar, åsikter och säkert. Det handlar om att fortsätta leva sitt liv, lära känna det och utforska vad som är på gång. En ständig resa. Sista uppslaget är som att andas ut och andas bort alla eventuellt upplevda vuxenkrav och vuxenrädslor - så härligt! En rolig, fyndig, tänkvärd bilderbok som passar bra för människor som är till exempel 18, 43, 5 eller 76.
Första meningen: Du känner säkert några vuxna...
Antal sidor: 32
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar