av Susanne Skogstad. Översatt av Cilla Naumann.
Vad händer när två människor som älskat varandra hela livet plötsligt skiljs åt? Vad händer med den som finns kvar efter att den andra försvunnit? Med välvägda ord om sorg och saknad debuterar Susanne Skogstad men en kort roman om livets vindlande tankar. Om skillnaden mellan att ge upp och hålla fast och hur det kan se ut ur olika människors perspektiv. Medan barnen vill ha in den sörjande kvinnan på ett äldreboende funderar hon över det som var och det som blivit. Hennes saknade man finns i varje vaket ögonblick men frånvaron av hans närvaro skär i henne. Eller har hon bara tillskrivit honom alla fantastiska egenskaper från honom, sig själv och kanske till och med de likheter hon ser i barnen?
De första kapitlen fick mig att bli tveksam. Svartstilla är en långsam bok där det inte händer så mycket fysiskt. Det händer desto mer inom huvudpersonen men många gånger räcker inte det för att jag ska ha tålamod för den här typen av böcker. Jag tror många kan fastna i det där och ha svårt att komma vidare, för visst är det repetitivt med sorgeprocessen. Jag läste dock vidare och med en överblick över hela boken gillar jag den ändå. Författaren är född 1992 men lyckas ändå förmedla en livsberättelse från en äldre kvinna och känslorna av att ha förlorat en livslång kärlek. Det är fascinerande och hon lyckas balansera väl mellan sorgen och fortsättningen framåt.
Berättaren delar med sig av flera sidor av sig själv. Vi möter den stora kärleken till hennes man men även de fulare sidorna hon gärna gömmer eller glömmer. Ångesten, händelser med barnen som hon ångrar men ändå tycker var rätt, när hon kände sig fel bredvid sin man, funderingar kring jaget och hur livet blev. Jag är inte så överväldigad som jag sett många recensenter vara men jag stannade upp vid flera snygga, vindlande formuleringar och är ändå imponerad över Skogstads debut.
Första meningen: Jag vet inte när jag upptäckte att han kom in i mitt liv.
Antal sidor: 142
Förlag: Wahlström & Widstrand, 2019
Originaltitel: Svarstilla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar