Livet
på Utøya leker!
Äntligen har Siri kunnat åka till AUF:s sommarläger i Tyrifjorden, ”sommarens
vackraste äventyr”, som det kallas. Seminarier och debatter blandas med
kortspel och tid att lära känna nya vänner, alla med liknande politiska åsikter.
Så kommer den 22 juli, och de får höra om bombattentatet i Oslo. En polis kommer
till ön för att informera om det som hänt i huvudstaden. Det stämmer dock inte helt. Han börjar skjuta, ungdomarna flyr för sina liv, och inom några
timmar har Anders Behring Breivik dödat 77 personer och förändrat livet för
betydligt fler än så.
Hur
går man vidare? Från ett idylliskt sommarläger med den berömda, fina ”Utøyakänslan” till en fruktansvärd
dag som etsat sig fast i tusentals människors minnen. Tjugoåriga Siri och
hennes pappa Erik försöker reda ut detta, och ge läsaren en bild av hur dagarna
kring 22 juli 2011 var för dem. Om att fly för sitt liv och se vänner skadas
och mördas, om ovisshet ifall dottern och hennes kompisar lever. Om hur allt
vände på bara några minuter, om hur det är att leva vidare. Erik har jobbat som
journalist, och vill gärna visa hur han som pappa reagerade. Han uppmanar
också Siri att skriva en artikel till tidningen han tidigare jobbade på. Var
det rätt? Vad är rätt?
Detta kan vara sommarens viktigaste bok. Jag tycker dock att det är lite konstigt att den kom ut så tätt efter katastrofen. När den kom ut i Norge förra året hade det inte gått lång tid efter katastrofen. Det är dock en mycket välskriven bok. Det är spännande läsningen, men samtidigt väldigt hemsk och gripande. Siri och Erik skriver lättförståeligt om ett väldigt svårt fall. Man får som läsare en bra inblick i vad som hände, men den lämnar ändå plats för egna funderingar och åsikter. Mediebilden som Erik presenterar är väldigt intressant. Hur mycket ska man berätta för allmänheten, hur gör man för att inte röja den personliga integriteten? Boken innehåller tankar från många av de drabbade, och man får följa även en del av Behring Breiviks färd. Bilder och illustrationer gör att man får en större verklighetskänsla, och ett intresse för händelsen och konsekvenserna väcks hos mig som läsare.
Något det dock inte finns särskilt mycket av är hat mot gärningsmannen. Visst har han gjort livet svårt för otroligt många människor, men ändå citeras Helle Gannestad: "När en man kan orsaka så mycket ont- tänk hur mycket kärlek vi kan skapa tillsammans." Det hjälper inte att hata, istället är det bättre att göra så gott man kan av situationen och bekämpa ondskan.
En svårrecenserad bok, men den handlar om en historisk händelse som måste bevaras. Vi får inte glömma vad som hände. För att minnas är denna bok mycket bra. Läs den!
Första meningen: Det finns tusentals historier att berätta om terrorattackerna i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011.
Antal
sidor: 244
Förlag:
Forum, tack för recex!
Originaltitel:
Jeg lever, pappa. Schibsted Forlag AS, 2011
Denne boken var jeg å kjøpte igår på bokhandelen. Jeg tror jeg skal lese den også veldig snart. Flott anmeldelse!:) Ha en fin kveld:)
SvaraRaderaDet känns som man redan har förläst sig kring detta. Men det kan säkerligen vara läsning som bryter av från den "vanliga" rapporteringen av denna tragedi.
SvaraRaderaDet känns som man redan har förläst sig kring detta. Men det är säkert läsning som bryter av den "vanliga" rapporteringen som följde efter denna hemska händelse.
SvaraRaderaJag läste några rader ur denna bor idag och redan efter några rader börjde hjärtat slå. Jag är ingen bokmal, har kansk läst ut 5 böcker på 20 år men den här SKA jag bara ha!
SvaraRadera