Soulsurfer av Bethany HamiltonBoken tar med oss till en av Hawaiis mest surftokiga familjer. En dag då 13-åriga Bethany som vanligt var ute och surfade attackerade en haj henne och slet av henne vänstra armen. Med det som grund skrev hon denna bok, men mest för att förmedla hopp och mod.
Jag hade förväntat mig en självbiografi med fokus på olyckan och återhämtning, men det rymmer boken inte riktigt, vilket jag saknar. Istället fokuserar den ständigt positiva och ödmjuka tjejen på allt bra hon fått vara med om. Attacken ledde till många intervjuer i både tv och tidningar. Dessa gav Bethany för att förmedla hopp till andra och för att göra en dold röst hörd. Den största anledningen var dock att få göra något för Gud.
Med stark tro skrivs denna bok. Gud är central i Bethanys liv, och det återspeglas i denna bok. Den förmedlar också väldigt mycket kärlek och medmänsklighet. Familjen stöttar Bethany, människor världen runt likaså, och Bethanys längtan är att få göra något tillbaka.
Boken är enkelt skriven, om man kan lite om surfing. Språket känns dock många gånger krystat med tanke på att det är en ung tjej som berättar. Kanske en översättningsfråga, kanske ett hastigt verk. Något som gjorde mig besviken var att det inte stod så mycket om återhämtning och de frågor som dyker upp hos Bethany, nära och kära. Detta tas bara flyktigt upp, men jag tror att en fördjupning där hade gett boken mer innehåll utan att flytta fokuset. Det finns i vilket fall som helst ett inspirerande budskap. Det häftigaste tycker jag är medmänskligheten. Tänk vad en olycka kan förena folk. I denna bok finns en sann historia om just medmänsklighet och kärlek som vi borde ta efter.
Första meningen: Ärligt talat ville jag inte skriva en bok.
Antal sidor: 192
Förlag: Semnos förlag
Utgivningsår: 2005
Jag såg filmen om Bethany i höstas och tyckte den var riktigt bra. Många duktiga skådespelare.
SvaraRadera