Det här är den tredje boken i serien, spoilervarning om du inte läst En sekund i taget eller Spring så fort du kan.
I den tredje boken om Sofia Nordins framtidsskildring, där en feber dödat nästan alla människor, får vi följa Ella. Tillsammans med Nora lämnar hon livet på gården och vännerna som finns kvar. Det känns som att livet har fullt med möjligheter, särskilt eftersom Nora verkar göra precis vad Ella vill. Men allt blir inte som de tänkt sig ute i den trasiga världen, på insidan av Ella stormar känslorna och det är svårt att hitta rätt väg.
Nordin skriver skickligt och hinner få med mycket spännande på en lagom mängd sidor. Den här boken handlar mycket om Ella och hennes tankar. I sin jakt på bekräftelse och identitet blir hon självisk för att testa hur mycket hon är värd, hur mycket Nora är beredd att offra för henne. Hon blir osympatisk och i tankarna otrevlig, men samtidigt så mänsklig och trovärdig. Vissa stunder vill jag ruska om henne och få henne att förstå att allt inte handlar om henne och att hon sårar människor med sitt beteende. Andra stunder vill jag krama om henne av precis samma anledningar. Trots att en stor katastrof nästintill ödelagt landet, handlar så mycket om relationer och identitet i tonåringens huvud. Vad som än händer kommer vi alltid vara sökare.
För att behålla spänningen för dig som inte läst boken än, kan jag egentligen inte säga mycket mer om handlingen, men jag tycker den håller kvalité och för storyn fram på ett bra sätt. Jag är så nyfiken på hur äventyret kommer sluta i den fjärde och sista boken!
Dystopier brukar inte vara min grej, men när det handlar om relationer och en hel del vardagsrealism, tilltalar det mig mer. Nordin skriver skickligt och mycket väl riktat till målgruppen. Som om jag vore fantastisk är spänningsspäckad både fysiskt och psykiskt.
Första meningen: När vi står på gårdsplanen och säger hej då är hela världen full av solsken
Antal sidor: 188
Förlag: Rabén & Sjögren, 2015
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar