Det här är andra delen i en serie. Recensionen innehåller spoilers för de som inte läst Springfloden.
Olivia kommer hem efter en lång resa där hon försökt lägga sitt livs pusselbitar på plats efter att allt kastats omkull. Hon har bestämt sig för att inte jobba som polis, men när en granne till hennes mamma hittas mördad kan Olivia inte hålla sig borta. Samtidigt dras Tom med till Marseille för att undersöka vad som hänt kring den mördade kvinnan som följde med en cirkus. När de "riktiga" poliserna tar tag i fallet misstänker de att de båda morden har en koppling.
Jag läser sällan deckare, för att läsa om mord är inte min grej. Det som lockade mig att fortsätta läsa om Olivia och Tom är dock paret Börjlinds skickliga sätt att föra berättelsen framåt på ett mycket spännande sätt, och att de är bra på att skriva karaktärer. Boken delas in i ganska korta stycken, vilket gör att det finns ett bra driv och att vi får följa flera olika karaktärer. Det skulle kunna bli rörigt, men Börjlinds lyckas hålla ihop det. Det märks inte ens att det är två personer som skrivit boken. Karaktärerna är relevanta och trovärdiga och det är intressant att läsa om deras tankar kring rätt och fel i mordutredningen.
Den tredje rösten fångade mig snabbt, och jag vill gärna läsa uppföljaren, Svart gryning, snart. Springfloden finns som serie på SVT och följs i höst av Den tredje rösten. Det ser jag fram emot!
Första meningen: Jag står ända framme vid kanten på taket, barfota, ni våningar ner ser jag den grå gatan.
Antal sidor: 462, pocketversionen
Förlag: Norstedts, 2013
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar