Fjäril

Fjäril av Sonya Hartnett. 207 sidor.

Plum är snart 14 år, och precis som många andra tonåringar har hon problem med att se rättvist på sig själv, att passa in i gänget och hemma. Styrkan att orka finner hon i några väl utvalda föremål; en jojo, ett glaslamm, ett armbandsur och ett mynt. Och någon att anförtro sig åt finner hon i grannen Maureen som förstår precis vad Plum menar och känner. Det hjälper henne att orka lite mer, men under ytan ligger händelser som är bäddade för katastrof.

Sonya Hartnett fick ALMA-priset 2008 för denna bok (Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne). Visst, den är fin och tänkvärd, men jag är inte särskilt förtjust i den. Den är ganska långtråkig, och jag orkar inte riktigt tycka synd om Plum, det blir en lång transportsträcka mellan de fina sakerna i boken. Men det finns fina citat att hämta även ur denna bok, och på vissa ställen känner man igen sig. Men jag håller inte riktigt med alla de som har älskar och rosat den här boken...
Annars välskriven, hyfsat genomarbetad och fin i vissa delar, hemska i andra.

Första meningen: Plum ska snart fylla fjorton, och en kväll står hon framför spegeln med skolklänningen kring vristerna och den nakna kroppen smärtsamt avspeglad i glaset.
Betyg: 5/10