Tyst

Tyst. De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns av Susan Cain

Susan Cain har här gjort en avhandling på 340 sidor om hur vårt samhälle ser på introversion och extroversion. I skolan, på jobbet, på fritidsaktiviteterna och så vidare. Nästan aldrig kommer vi ifrån att vi bör vara utåtriktade, synas och höras. Cain talar med folk som lever som introverta bland tydligt extroverta grupper, till exempel en skola där allt handlar om att vara extrovert. Men vad händer med de som inte vill synas och höras hela tiden? Hur ska de få sin röst hörda? För det finns bevisligen de introverta vi inte hade klarat oss utan, t.ex. uppfinnare och författare.

Cain menar att det går att träna upp sin introversion, men att det inte skulle fungera om alla tänkte så. Istället kanske det är samhället som ska jobba på att inte försöka stöpa alla i samma form. För en del gillar att synas och höras, ha människor omkring sig hela tiden, jobba med människor både i yrket och på fritiden. Andra tycker bättre om att sitta hemma, själv eller med en mindre grupp vänner, att läsa en bok istället för att gå på en fest, att bara ta det lugnt ute i skogen. Det finns självklart de som är ”mitt emellan”, och vi borde lära oss att acceptera att människor är olika. Även på det här sättet, inte bara religion, bakgrund eller favoritfotbollslag.
Detta är en faktabok, en ganska tung sådan, men jag tycker ändå att jag får ut en hel del intressant.

Första meningen: Montgomery i delstaten Alabama den 1 december 1955, tidigt på kvällen.
Antal sidor: 340 + noter, register osv.
Förlag: Natur & Kultur, tack för recex!
Utgivningsår: 2013
Originalets titel: Quiet. The Power of Introverts in a World that Can´t Stop Talking, 2012