Barabbas står och ser upp mot korsen. Där hänger han som kallas Guds son, istället för Barabbas. Barabbas blev frigiven, men vem är egentligen den där mannen som hänger där istället för honom? Hela Barabbas liv blir ett evigt sökande och grubblande, och ingen verkar vilja finnas vid hans sida.
Jag har läst texterna om Jesu korsfästelse och händelserna därikring många gånger. Därför var det intressant att läsa ur någon annans "synvinkel", trots att detta är en fiktiv bok (som dock bygger en hel del på Bibelns händelser). Till skillnad från huvudpersonen tror jag att den man som hängdes på korset istället för Barabbas är Messias, men jag kan ändå känna igen mig i tvivlet och alla frågor. Trots att boken publicerades första gången för nästan 70 år sedan, känns den därmed aktuell även idag. Vi är många som söker, letar och grubblar. I Barabbas finns många funderingar att stämma in i.
Språket är något åldrat, vilket störde min läsrytm i början. Det handlar om vissa ord och vissa meningsbyggnader. Utöver det skriver Lagerkvist målande och intressant. Han visar flera personers perspektiv, trots att det bara är Barabbas som nämns vid namn. Jag ifrågasätter en del av det Lagerkvist skriver, men det är ändå intressant att läsa andra synvinklar. Jag är egentligen skeptisk till gamla Nobelpristagare och så kallade klassiker, men överraskande nog gillade jag den här boken.
Första meningen: Alla vet hur de hände där på korsen och vilka som stod samlade omkring honom, Maria hans moder och Maria från Magdala, Veronika och Simon från Cyrkene, som bar korset, och Josef från Arimatea, han som svepte honom.
Antal sidor: 165
Förlag: Brombergs, 2016 (original 1950)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar