Kan man lita på sina minnen? Det är en av alla frågor Memory ställer sig när hon sitter i fängelse, anklagad för mord på mannen som köpte henne från hennes föräldrar. Hur gick det till när han dog? Hur har Memorys albinism påverkat hennes liv? Hon uppmanas att skriva ned sin historia, men det är inte lätt. Vad är det egentligen som har hänt?
Genom Memorys berättelse får jag följa ett liv och ett land som handlar mycket om klass, identitet, ras, hierarkier och stora kontraster. Det handlar om Zimbabwe, där Memory sitter i fängelse. Hon är den kvinna som har det största straffet lagt på sig, men är, trots allt, välutbildad och har fått mycket gott i livet. Däremot vet inte läsaren, eller kanske ens Memory själv, vad som har hänt. Hennes minnen växlar mellan dåtid och nutid, vilket ökar spänningen och lurar läsaren. Vi vet inte riktigt vem som är den goda respektive onda i berättelsen, eller om det ens går att dela upp det så där. Gappah skriver mycket bra och när jag fick tid till det läste jag andra halvan av boken i långa svep.
En ny värld, ett nytt liv spelas upp framför mig, och jag kan verkligen rekommendera den här boken. Den passar särskilt bra för dig som reagerar på orden klass, ras, identitet och hierarki, eftersom boken både ifrågasätter och kanske även finner viss trygghet i det där ("jag kan inte göra något åt det, så det är lika bra jag glider med", även om många såklart även slåss för rättvisa och självständighet). Den ifrågasätter även andra länders syn på landet, eftersom vissa krig verkar vara viktigare att bekämpa än andra. Det blir dock inte någon tung faktabok, utan vardagen och åsikterna vävs ihop på ett skickligt sätt till en läsvärd roman.
Första meningen: Historien som du har bett mig berätta börjar inte med Lloyds död i all dess fula ömklighet.
Antal sidor: 285
Förlag: Albert Bonniers förlag, 2017
Originaltitel: The Book of Memory, 2015
Översättare: Helena Hansson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar