En liten plats

I brist på Nobelpris i litteratur lät Sveriges radio P4 i Jönköping två bibliotekarie som skulle kora en ----- vinnare. Det blev Jamaica Kincaid med motiveringen: En betydelsefull berättare som belyser kolonialism och slaveri med ett språk som rör sig likt jazz från den minsta detalj till de stora känslorna. (Läs mer här.) Nu har jag läst En liten plats, hennes tredje publicerade bok.

Jamaica Kincaid växte upp på Antigua, Karibiens största ö, under namnet Elaine Potter Richardsson. När hon föddes var ön fortfarande en brittisk koloni som gav brittiska namn till gator, platser och barn, som såg till att Kincaid fick engelska som modersmål och som försökte göra ön till sin.

Kincaid har delat in sin bok i tre delar. Den första berättar om turisters verklighetsflykt till någon annans vardag och hur vi västerlänningar tar för oss medan vi blundar för konsekvenserna.

Du får inte fundera på vad som egentligen hände med innehållet i toaletten när du spolade. Du får inte fundera vart badvattnet tog vägen när du drog ur proppen. Du får inte fundera på vad som hände när du borstade tänderna. Å, allt kanske hamnar i vattnet där du tänker ta en simtur; innehållet i din toalett kanske, bara kanske, snuddar lätt vid dina fötter när du sorglös vandrar ut i vattnet, för på Antigua finns inget riktigt reningsverk. Men Kanariska skön är kolossalt stor och Atlanten är ännu större; till och med du skulle bli förvånad om du visste hur många svarta slavar detta hav har slukat. När du sätter dig för att äta din utsökta måltid är det lika bra att du inte känner till att det mesta av det du äter anlänt med ett plan från Miami. Och vem vet varifrån det kom på planet. En bra gissning kan väl vara att det kom från ett ställe som Antigua, där det odlas snorbilligt för att därifrån skeppas till Miami och sedan tillbaka igen.       sida 32-33

Den andra delen behandlar kolonialismens intrång och fotspår medan den tredje pratar om små och stora händelser och hur de kan påverka rika (vita) och fattiga (svarta). Den första och andra delen är mycket intressanta. Det sätter ett nytt ljus på västerländsk turism som en slags rättighet där samvetet för lokalbefolkningen kan förvaras i tryggt förvar hos reseledarna tills det är dags att åka hem (eller minimeras till oigenkännlighet). Eftersom jag inte är så påläst på kolonialismen brukar jag ha svårt för att läsa sådana här böcker. Jag tycker dock Kincaid har ett tillgängligt språk. Det svårtillgängliga kan däremot ligga i de jättelånga styckena och meningarna och parenteserna som berättar långa historier. En liten plats är en kort men mycket innehållsrik essä om livet på Antigua, en förklaring som jag tror många västerlänningar skulle behöva ta del av innan vi placerar oss själva på någon slags tron över världen.

Första meningen: Om du reser till Antigua som turist är det är vad du får se.
Antal sidor: 88
Förlag: Tranan, 2016
Originaltitel: A Small Place, 1988
Översättare: Madeleine Reinholdsson