Kurt Cobain finns inte mer av Hanna Jedvik
Året är 1992. Alex och Lovis finner varandra första dagen på gymnasiet, och sedan är de alltid tillsammans. Deras vänskap är speciell. Alex är så fin, och när Lovis träffar andra killar finns Alex alltid där någonstans. Alex är Alex. Deras relation går inte riktigt att beskriva. Hur nära de än kommer varandra kan inte Lovis komma ända in. Alex drar människor till sig, men han är också destruktiv. Vad är det han bär inom sig, egentligen?
Den är boken är så fin! Alex och Lovis relation är ganska komplicerad för människor i deras närhet, men för dem är den så enkel. Det är Lovis som berättar, och genom att hon alltid nämner Alex som "du", är det som om hon skriver boken till honom. Jag gillar karaktärerna, de är trovärdiga men ändå mystiska, så att man vill lära känna dem bättre.
Boken bär på ett svårt ämne: vad gör man när ens vän försvinner in i sig själv och inte är sig lik? Hanna Jedviks debut, Snart är jag borta, handlar också om ett ämne som är svårt att beskriva. Hanna lyckas dock mycket bra. Med musikreferenser och en värld utan facebook och mobiler som en självklarhet blir det ett behagligt lugn över de kaotiska scenerna. Läs den, den är så fin!
Och du, Kurt Cobain är bara en liten, liten del av storyn...
Första meningen: På uppropet sitter du längst bak till höger i klassrummet och ritar i en syrenlila elevkalender.
Antal sidor: 200
Förlag: rabén&sjögren, tack för recex!
Utgivningsår: 2012
Jag tyckte att den här boken hade en intressant spinn som inte många ungdomsböcker har.
SvaraRadera