Möt Hanna Jedvik

Aktuella Hanna Jedvik ställde upp på en intervju. Läs den här:

Hur fick du idéer till "Kurt Cobain finns inte mer"?
Det låter ju så flummigt, men det var nog mest mina huvudpersoner Lovis och Alex som trängde sig på och ville få sin historia berättad. Sen som från ingenstans slog det ner som en blixt från klar himmel att jag ville förlägga handlingen till 90-talet och på sätt och berätta om mitt eget 90-tal och tiden när jag själv var tonåring. Om hur Sveriges såg ut då, stämningen, musiken, kläderna... Allt. De två sakerna gjorde att jag kom igång och började skriva det som blev Kurt Cobain finns inte mer.

Porträttfoto: Christer Ehrling. Foto översta bokomslaget: Rabén&Sjögren.
Foto nedersta bokomslaget: Sofie Nordquist. Collage: Sofie Nordquist

Varför ville du skriva den?
Det enkla svaret är nog mest att skrivandet är något av det roligaste jag vet. Att det är en typ av verklighetsflykt för mig och att jag älskar att gå in i de världarna jag bygger upp när jag skriver. Att det blev just den här historien beror nog på att jag ville utforska den maktlöshet och skuld som man kan uppleva i när man ser en nära vän försvinna iväg och må dåligt och inte kunna hjälpa till eller lyckas komma innanför skalet. Att bli lämnad kvar.

Finns det självupplevda inslag i boken?
Till viss del. Jag har inspirerats av mina egna gymnaiseår -  så som jag minns den här tiden. Dessutom utspelar den sig i Karlstad som är den stad där jag själv är uppvuxen och gick i gymnasiet, så vissa detaljer och skeenden kan säkert kännas igen på ett eller annat sätt. Men berättelsen är inte självupplevd och de här personerna har aldrig funnits i verkligheten. Likaså gör jag inga anspråk på att jag på något sätt beskriver den här tiden helt korrekt eller sanningsenligt. Snarare har jag skrivit ner minnet av mitt 90-tal.

Vad inspirerar dig till att skriva?
Allt. Människor omkring mig, personer jag har träffat från längesedan, mina egna erfarenheter, samhället runt omkring mig eller saker som jag funderar mycket på. Men jag inspireras också av annan litteratur, filmer, konst, tidningar, tv-serier och musik. Det kan röra sig om en stämning eller en känsla eller mer konkreta grejer.

Vad har du för skrivtips till folk med författardrömmar?
Skriv, skriv, skriv! För dig själv och för andra. Gå kurser eller liknande som kan hjälpa dig att hitta din egen litterära röst och för att hitta verktygen som hjälper dig att omvandla "dagboksanteckningar" till litteratur som berör andra. Men glöm heller inte att läsa så att du vet vad du själv tycker är bra och dålig litteratur. Sen tror jag inte att man ska drömma om att bli "författare" utan heller känna en längtan att skriva. Om det blir en bok som andra kan läsa, eller vad som kommer ut i slutänden, är egentligen underordnat.

Vad gillar du att läsa?Jag gillar framför allt att bli knockad av språket när jag läser. Med ett levande språk och stämningar som kryper innanför huden blir nästan vilken berättelse som helst angelägen. Fast självklart vill jag att litteratur ska väcka tankar och få mig att upptäcka nya saker om mig själv, min omvärld eller mina medmänniskor. Sara Stridsberg, Sofie Oksanen, Tomas Bannerhed och Beate Grimsrud är stora samtida nordiska favoriter.

Tack till Hanna! Blev du sugen på att läsa hennes nya bok kan du tävla om den här.