Lola och pojken i huset bredvid

av Stephanie Perkins

Lola trivs bra med sitt jobb på bion, att kunna inspireras av roliga, glittriga outfits och med pojkvännen och rockmusikern Max. Men en dag flyttar familjen Bell tillbaka till huset bredvid Lolas. Hon har ägnat mycket tid åt att förtränga den hemska Calliope och känslorna hon hade för hennes tvillingbror Cricket. Varför ska de komma tillbaka och förstöra allt som är så bra?

Jag har insett att jag brukar recensera förutsägbara feel good-romaner som om de inte vore förutsägbara feel good-romaner, och därför påpekat att de är så förutsägbara. Gör om, gör rätt.

Detta är en helt fristående fortsättning på Anna och den franska kyssen. Ett roligt inslag är att Anna och hennes franska pojkvän är med i denna bok. De har biroller, men några gånger hjälper de handlingen framåt.

Efter att ha läst många tunga ungdomsböcker i höst behövde jag en mysig feel good-roman, och då passade denna bra. Jag rör mig vanligtvis inte så ofta i denna genre, mest med tanke på att det kan bli för förutsägbart, men jag uppskattar att det ändå finns problem av annan karaktär än romantiska förhållanden i denna bok. Lola bor med två pappor, men plötsligt dyker mamman upp och ställer till problem. Dessutom handlar det mycket om att hitta och vara sig själv, och annat som tonåringar tänker på. Men mest om vänskap, kärlek och hur struligt det kan bli. Och om detta skriver Perkins bra.

Ibland känns det som att författaren inte har så höga tankar om läsaren. Det visas genom att hon skriver i stil med "Lola har annorlunda kläder" istället för att beskriva vad hon har på sig. Samma sak är det i förhållandet till Max, "jag ska älska Max för evigt, det kommer alltid vara vi". Det skulle också kunna beskrivas genom känslor, istället för att skriva läsaren på näsan.

Boken är bra (säger jag med en axelryckning). Den är inte superbra, men heller inte dålig. En bra mellanbok om du vill läsa något helt annat. Fast om du älskar förutsägbara feel good-romaner, tror jag du har hittat nästa bok att läsa.

Första meningen: Jag har tre enkla önskningar och ingen av dem borde egentligen vara för mycket begärt.
Antal sidor: 286
Förlag: Modernista, tack för recex!
Utgivningsår: 2015
Originaltitel: Lola and the Boy Next Door, 2011, översatt av Helena Stedman