30 juni 2017

Vi kom över havet

av Julie Otsuka

På 1920-talet fraktades kvinnor från Japan till Kalifornien som "postorderbrudar". De visste knappt något om sina blivande män, och fotot de fått var många år gammalt. Väl på plats användes de som billig arbetskraft och hade inte mycket att säga till om varesig i äktenskapet eller i samhället. Det här är deras historia.

I vi-form läggs en, för mig, okänd bit av historien fram. Under 1920-talet "beställdes" japanskor åt män i USA. På vägen över havet drömde kvinnorna om bröllopsnatten och det fina liv de blivit lovade, men verkligheten blev en helt annan. Vissa fick det ganska bra, andra fungerade mest som arbetskraft och sexobjekt. Det hela är så sorgligt, men framför allt vidrigt och frustrerande! Den här boken väckte många känslor inom mig.

Texten är skriven i vi-form. Med undantag för vissa kursivstilta meningar som tar oss nära individerna, är enskilda kvinnors händelser beskrivs som om alla var med om det. Till en början hade jag svårt att förstå berättarsättet, men efter en diskussion med min syster (vi läste denna bok i vår feministiska bokklubb) tänkte jag att det handlar om ett systerskap. Kvinnorna är enskilda individer, men det som händer en kvinna drabbar flera. Efter detta uppskattade jag vi-formen mycket mer. Vi står tillsammans mot patriarkatet när det vill försöka ta makten över våra liv.

Den här boken är en bra grund för den som intresserar sig för feminism, och vill ha lite bakgrundshistoria i vad kvinnor blivit utsatta för. Boken är ganska kort, men den innehåller mycket. Ibland kan det kännas som att författaren rabblar upp en massa händelser, men det visar på de otroligt många orättvisor bara de här kvinnorna fick utstå. För mig som priviligerad, medelklassvensk har jag svårt att känna igen mig, men då blir det desto viktigare att läsa om det. För det här är en bit av den vidriga delen av vår historia. När japanskorna pekades ut som förrädare och tvingades ifrån sina hem och byar, glömdes de snabbt bort. Förhoppningsvis för att det de blev utsatta för var skamligt, men mer troligt för att de inte hade så mycket värde i amerikanarnas ögon. Avskyvärt, men en viktig roman. Julie Otsuka har gjort ett riktigt bra jobb!

Första meningen: På båten var de flesta av oss oskulder.
Antal sidor: 174
Förlag: Albert Bonniers förlag, 2012
Originaltitel: The Buddha in the Attic, 2011
Översättare: Ulla Roseen

2 kommentarer:

  1. Jag blev fruktansvärt tagen av den här när jag läste den. En läsupplevelse som har bitit sig fast.

    SvaraRadera
  2. En fantastisk roman, tycker jag.

    SvaraRadera