April, April - Mattias Edvardsson

Hugo hamnar på ett behandlingshem efter att ha försökt ta livet av sig. Där bor redan tre ungdomar, Nico, Julie och April. Med "förtroendecirkeln", hemliga nattupptåg och mängder med pratstunder och funderingar försöker de fyra hitta något att leva för.


Det som lockade mig att läsa den här boken var den annorlunda skådeplatsen: ett behandlingshem för ungdomar. På denna plats får ingen komma på besök, telefontiden med anhöriga och vänner är mycket begränsad och huvudfokus ligger på att var och en ska bli så frisk och fri att hen kan leva i samhället igen. Boken har få karaktärer, men de som finns har desto mer att berätta. Det är nog just personporträtten som gör boken bra. De fyra är ganska olika, och de har ju i princip tvingats ihop, men finner stöd i varandra, och det är fint att se.

Som vanliga ungdomar har den har Hugo, April, Julie och Nico mycket att fundera kring, och kanske extra mycket efter det de varit med om. Författaren väjer inte för de svåra tankarna om hopplöshet och anledningarna till att ungdomarna hamnat där de är. Däremot fastnar inte texten i det svarta, utan pratar om tillfrisknandet och att försöka hitta en mening med ett liv man inte orkat med eller skulle vilja lämnat.

Jag gillar boken. Skådeplatsen är det som utmärker den, och jag tror detta är en viktig bok för de som varit i liknande situationer, eller de som är närstående till någon som skulle kunna vara karaktär i denna bok.

Första meningen: Min fröken på mellanstadiet sa alltid att livet blir vad man gör det till. 
Antal sidor: 264
Förlag: Opal, tack för recex!
Utgivningsår: 2015