10 frågor en författare som skriver för vuxna aldrig behöver svara på:Listan känns rätt skrattretande. Om man vänder på det, och inser att det här är frågor barn- och ungdomsboksförfattare ofta får, är det mindre roligt. Så oproffsigt. Så nedvärderande.
1. Jag har inte hunnit läsa din bok, vad handlar den om?
2. Vad är egentligen en vuxenbok?
3. Hur kommer det sig att du skriver just vuxenböcker?
4. Får man verkligen skriva om tunga saker, som döden och sorg, i en bok för vuxna?
5. Har du som författare något ansvar för läsaren, jag menar, vad händer om Torsten, 55 år, mår dåligt av att läsa om mordet du skildrar i din bok? Är det något du tänker på när du skriver?
6. Vad tycker du om vuxnas läsning? Har du några tips på hur man ska få fler vuxna att läsa böcker?
7. Vad tycker du om dagens vuxenböcker, rent generellt?
8. Hur kan du, som är 54 år, skriva om en huvudperson som är 41 år?
9. Vad vill du säga till dagens vuxna?
10. Hur ser dina planer för framtiden ut, ska du skriva en riktig bok snart?
Vuxna är olika och tål vad som helst. Barn och unga (0-18 år) är en homogen grupp som inte kan reflektera, och som bara ska läsa mysiga historier med lyckliga slut. Är det så vi tycker och tänker? Johanna skriver i sitt inlägg om de mest utlånade böckerna 2014, och den första fjärdedelen är överöst med barn- och ungdomsboksförfattare. Säger det något till journalister i olika medier? Det kanske är dags att ge lite av deckarförfattarnas intervjuplatser till några av dem på den där listan. Till några av dem som skrivit de mest utlånade böckerna i Sverige. Ja? Bra. Det vore på tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar