Möt Emmie och Katie, två helt olika 13-åringar. Emmie är blyg, är nästan osynlig och har knappt några vänner (bara Brianna), medan Katie är populär, lyckas bra i skolan och grå korridoren fram som en drottning. En dag möts tjejerna på grund av en pinsam lapp på villovägar.
Den första styrkan med den här boken är blandningen av serier och serier invävt i texten. Illustrationerna vävs in i texten på ett snyggt sätt, vilket gör det lättläst. Samtidigt får fler tankar och repliker plats i berättelsen. Osynliga Emmie utspelar sig i vanlig vardag, vilket Stephan Pastis sammanfattar bra på framsidan "Osynliga Emmie sammanfattar livet i skolan: man skrattar, man gråter och man får en volleyboll i huvudet." Boken är rolig med innehåller även tunga och svåra delar, när allt bara känns jobbigt.
Som introvert kan jag känna igen mig i mycket av det Emmie upplever. Hennes vardag tecknas i dova färger, medan populära Katie får starkare färger. I början var jag väldigt irriterad på Katie och förstod inte alls vad författaren ville med henne. Skapa något slags ideal? Få unga tjejer att försöka "nå upp till hennes nivå"? Det finns dock en twist, vilken jag tyckte om. Jag får dock en känsla av att den skulle kunna vändas fel av målgruppen (målgruppen är 9-12 år). En tung dag är det lätt att fastna vid perfektionismen som det rätta, för även om serierna om Katie är överdrivna, ser det ut ungefär så på många skolor. Och det är inget ideal. Barn är dock ofta smartare än vad vi vuxna tror, så jag tror och hoppas ändå budskapet når fram. Det är ändå rätt fiffigt.Jag tror den här boken kan skapa igenkänning för många och jag uppskattar att introverta får plats i litteraturen. Att blanda in serier, likt Dagbok för alla mina fans och Nikkis dagbok tror jag lockar fler läsare och fler ovana läsare. Det gillas!
Antal sidor: 191
Förlag: Alfabeta, 2018
Originaltitel: Invinsible Emmie, 2017
Översättare: Elin Nilsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar