Bruno är ungefär 3000 dagar. I den här boken berättar han om sitt liv. Det handlar mycket om lego, skolprojekt, leta saker och att umgås väldigt mycket med tvillingarna Tom och Ture. En dag säger tvillingarna att de ska flytta och Brunos hand råkar göra en sak som Bruno inte står bakom. Hur ska detta gå?
Den här boken är väldigt vardaglig. Och det gillar jag. Det är som hämtat från en åttaårings liv. Roliga iakttagelser (Det syns att Tom och Tures familj är rikare än oss. För de har glitter på golvet på toan, s. 82), återkommande händelser, livlig fantasi och riktig vänskap. Den är många stunder väldigt dråpligt rolig och det finns händelser som verkar ganska knasiga i en vuxens ögon, men som kan vara helt normala i ett barns, till exempel:
När vi ätit fick vi inte bada mer. Då grävde vi ner pappa i sanden och sen gjorde vi världens största borg, såhär: s.66och efter det där textavsnittet visas en bild på hur det såg ut. Det där med bilderna är ett annat roligt inslag. De blir en del av texten och ett väldigt naturligt komplement. Det är genomarbetat och det märks ett bra samarbete mellan textförfattare och illustratör.
Ett minus är att ingen av de tre personer som nämns mest är tjej. De tjejer, förutom mammor och lärare, som nämns, är två tjattriga tjejer i grupparbetet i skolan. Tråkigt.
Bortsett från detta lilla minus är det faktiskt så att jag ser fram emot att få fortsätta läsa om Bruno, trots att jag är många år över målgruppen. Jag gillar flytet i texten och bilderna och att Bruno är så verklighetstrogen att det känns som att han sitter bredvid mig. Mycket bra.
Första meningen: Jag heter Bruno och är åtta år.
Antal sidor: 89
Förlag: Alfabeta, tack för recex!
Utgivningsår: 2016
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar