Så gör jag: konsten att skriva

av Bodil Malmsten

Med mängder av romaner, texter, dikter och pjäser publicerade, skrev Bodil Malmsten denna bok för att berätta om hur hon gör när hon skriver. Hon skriver bland annat om den heliga skriften, skrivandets tid och rum, skrivprocessen, folkbildning och finkultur. Detta varvas med bilder som skulle kunna ge inspiration.

Till skillnad från andra böcker om skrivande jag läst är denna rätt diffus. Jag är van vid kapitel som klart och tydligt berättar om varsin del av skrivandet och/eller hur en ska gå tillväga. Istället väver Malmsten in sina tips i en text som ibland är diktliknande, svävande eller rörig. Hon gör visserligen klart för läsaren att det är såhär hon gör, vilket inte betyder att jag ska göra likadant. Jag ska skriva på mitt eget sätt och göra så att det fungerar för mig. Med tanke på det känns det som att förlaget gett ut författarens tankar. Varför ska jag läsa dem, om jag nu inte ska göra likadant? I en recension jag hittade på goodreads, läste jag: enda bra jag fick ut av [boken] var att jag uppenbarligen gör allt rätt och att jag bara ska köra på. Kändes bara som ett sätt för författaren att tjäna en extra slant. Vissa stunder kan jag inte annat än hålla med.

Även om hon skriver att alla ska hitta sitt sätt att skriva, så är hon andra gånger ganska bestämd med vad som gäller. Till exempel vilka författare och vilken litteratur en ska välja. När det gäller detta kan det bli väldigt personligt, och ibland tråkigt. Självhjälpsböcker ska vi sky som pesten, fina skildringar mellan barn och äldre ska vi också undvika. Så länge det inte är hennes favoritförfattare som skrivit. Nej, jag tycker Malmsten många gånger är lite för självsäker och bestämmande, även om hon vill ge sken av att inte vara det.

Andra stunder uppskattar jag dock läsningen. Malmsten verkar ha haft en rätt skönt inställning till sitt skrivande. Som om det vore en del av livet, något som hon gör för att hon måste. Inte "måste" som i "tvång", utan mer som ett alternativ till att andas. Det är inspirerande.

Att jag hittat mycket negativt tror jag beror på att jag läste boken fel. Detta är första boken av Malmsten som jag läser, och jag hade förmodligen förväntningar som passar en helt annat bok. Jag tar dock med mig en del från boken, och då handlar det mest om grammatik, att lära känna mina karaktärer och att inte skynda. Dessutom är layouten snygg.

Första meningen: Det är inte som författare jag skriver det här - medan jag skriver, skriver jag.
Antal sidor: 301
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2012