Harry Potter och Den flammande bägaren

av J.K. Rowling

Detta är fjärde delen i en serie. Därför kan spoilers förekomma. De tidigare recenserade titlarna finns längst ner i inlägget.
 
Harry Potter är tillbaka på Hogwarts för sitt fjärde år på skolan för häxkonster och trolldom. Under detta läsår kommer elever från två andra trollkarlsskolor till Hogwarts. Det är nämligen dags för en mytomspunnen trekamp. Någon lägger Harrys namn i den flammande bägaren, han väljs ut och tvingas delta, trots att han egentligen är för ung. Det blir en tuff kamp, särskilt efter som Ron är sur på Harry, och eftersom Harrys ärr har börjat värka. Ett säkert tecken på att Voldemort är i närheten.

Efter att ha samlat hela favoritserien på second hand, håller jag nu på med en långsamtgående omläsning. Turen har kommit till fjärde boken, och den inte en av mina favoritHP-böcker. Det är nog den där trekampen som stör. Å andra sidan är det roligt att läsa om något annat. Serien hade nog blivit rätt tjatig om inte denna bok "stört" ordningen med vanliga skolår.

Jag älskar att återomslutas av det magiska Harry Potter-skimret jag upplevde när jag läste serien för första gången. Språket, karaktärerna, känslan, de små, små illustrationerna på varje sida, och de svarta stjärnbeströdda sidorna som avskiljer kapitlen. När jag avslutade boken kände jag, trots vissa tvivel på just denna bok, att den ändå är riktigt bra. Jag känner mig som en av eleverna, som en vän till Harry, Hermione och Ron. Jag vill vara där, krypa in i boken. Förutom när det blir läskigt, då är jag glad att Harry kämpar på utan mig.

Det här är så bra. Så bra genomtänkt, så bra berättat. Bara läs, om du nu inte gjort det innan.

Första meningen: Byborna i Little Hangleton kallade det fortfarande Dolderhuset, trots att det var många år sedan familjen Dolder hade bott där.
Antal sidor: 752
Förlag: rabén&sjögren 
Utgivningsår: 2002
Originaltitel: Harry Potter and the Goblet of Fire
Översättare: Lena Fries-Gedin