Lill-Zlatans föräldrar är på semester på Mallis. Lill-Zlatan vet inte vad Mallis är, så hon tänker att hon lika gärna kan vara hos mormor och morbror Tommy, som hon gillar extra mycket. Han hittar alltid på roliga och tokiga saker. En dag sitter det dock en ny person i Tommys kök. Det är Steve, och han ska tydligen följa med Lill-Zlatan och Tommy på allt de gör. Det tycker Lill-Zlatan är en mycket dålig idé.
Tänk dig att du byggt upp förväntningar kring en vecka, en massa tid ensam med en person du tycker mycket om. Och så ska plötsligt en till, okänd person hänga på! Vad tänker du då? Lill-Zlatan tycker inte om det. Liksom de flesta barn kretsar jorden kring henne, och nu blir allt krångligt. Hon blir riktigt svartsjuk och visar tydligt sin ovilja med det ena fula knepet efter det andra. Det är skönt att denna sorts känslor får plats i barnböcker. När jag frågade en 6-åring vad hon gillar med boken, var det just detta hon nämnde: det var kul när Lill-Zlatan var arg.
Jag tycker Pija Lindenbaum har lyckats fånga en typ 5-åring väldigt bra. Det är Lill-Zlatan som berättar för oss, och språket är roligt och träffsäkert. Hon säger till exempel att hon "bara ska ligga här och vara långtråkad" i protest, och ger Steve "noll miljoner" poäng när han dykt från tian. Lindenbaum använder en del ironi, vilket inte är så vanligt i bilderböcker. Om det inte når fram till barnen så uppskattade jag det som vuxen i alla fall. Det är som att boken talar till flera läsare, och det tycker jag gör boken ännu bättre.
Bilderna och texten kompletterar varandra på ett snyggt sätt och helhetsintrycket bidrar till höga poäng från mig.
Första meningen: Min mamma och pappa är på Mallis.
Antal sidor: 32
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2006
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar