"Kan du inte bara vara pinsamt tyst" och "Humoristen"

Kan du inte bara vara pinsamt tyst och Humoristen av Tomas Kindenberg

32 mikronoveller utgjorde Tomas Kindenbergs debut 2006. I juni släpps hans andra bok med mikronoveller. Denna sorts noveller är inte mer än några meningar, mellan fem och tjugo, skulle man kunna säga.

Båda samlingarna är inspirerade av liv, död och allt däremellan. Berättaren verkar många gånger vara ”bakom flötet”, vilket märks på beskrivningar som verkar vara från ett håll vi sällan ser. Till exempel kan ”Översittaren” nämnas. Berättaren beskriver hur han frös ut hela klassen och lät dem göra saker bara för att han visste att han kunde tillåta dem. Han gick till och med så långt att han lät dem trycka ner hans huvud i toalettstolen. Då förstår man genast att han kanske inte var den där översittaren, utan offret. Men berättaren, om det nu är Tomas självupplevda historier, väljer att se det ur en annan synvinkel. Till en början tyckte jag att det var ett spännande grepp, men efter att ha läst båda hans novellsamlingar verkar han mest mysko… Vill man läsa kan jag rekommendera att läsa någon eller några åt gången, vilket kanske är meningen när det gäller novellsamlingar.

Den första boken har ett stort antal svarta sidor mitt i boken. Med miljötänket på högsta nivå undrar jag varför det är så? Första boken innehåller även ett antal dystra bilder på villaområden....