19 april 2016

Fjärilarnas stad

av Ingrid Remvall

Vega tillhör Myrorna, människorna som arbeta för Fjärilarna. Fjärilarna är vackra, snygga, perfekta, medan Myrorna är anspråkslösa och förväntas leva på andra sidan muren utan att ta någon uppmärksamhet. En natt smiter Vega och hennes vän Maxine in i staden, trots att det är förbjudet, och Vega träffar Fenix. Vega börjar drömma om ett nytt liv, men bland de perfekta ytorna hos  Fjärilarna gömmer sig mörka krafter.

Denna bok började som en novell, men författaren kände att det fanns en större story att berätta. Med tanke på det tunna utbudet av svenska fantasythrillers för unga vuxna, relaterade jag till Divergent, som har vissa likheter. Till exempel är båda dystra framtidsskildringar med ny teknologi och ett tydligt vi och dem, vilket de styrande inte riktigt vill erkänna. Men detta är ingen serie, vilket jag gärna hade tagit reda på innan jag började läsa.

Författaren är intresserad av teknik, och det märks i denna bok. Hologram, svävare och komplicerade maskiner. Det är spännande, men jag hade gärna läst mer miljöbeskrivningar för att få en tydligare bild av Fjärilarnas stad och hur allt där ser ut. Något som det istället läggs krut på att förklara är de perfekta Fjärilarnas utseende, deras släta hud och höga kindben. Detta förklaras tills jag tröttnar på det. Och då förklaras det lite till. Det finns karaktärer med väldigt mycket karaktär, och andra mer anspråkslösa, men ändå intressanta. Ibland var det rörigt att hälla isär dem, men de har en hel del intressant att komma med, framför allt om man läser utanför boken.

Det finns nämligen många inslag av politik, och jag tror författaren vill säga läsaren något genom det. I Sverige finns ingen fysisk mur mellan "rika" och "fattiga", ändå finns det tydliga skillnader, och om någon vågade beskriva begränsningarna kanske den kanske inte var så olik den boken beskriver. Remvall skriver även mycket om värde, identitet och maktlängtan som, liksom oftast, går för långt. Visserligen hängde jag inte riktigt med i boken hela tiden, men jag tycker ändå den är intressant och tänkvärd. Särskilt i efterhand, och kanske särskilt efter en omläsning.

Första meningen: Skrikande röster fyllde rummet och starka armar högg tag i henne.
Antal sidor: 234
Förlag: Affront 
Utgivningsår: 2016

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar