En liten kaninunge funderar på över saker hen vill eller skulle kunna göra. Hen vill gärna springa bort, till bergen, havet och cirkusen. Men vart kaninungen än tar vägen, kommer kaninmamman alltid finnas i närheten.
Boken har en tydlig dramaturgi genom bilderna. På vänstra sidan av uppslaget ser vi hur kaninungen tänker sig att det skulle se ut om hen simmade i havet, smög in på cirkusen eller flög genom luften. På högra sidan ser vi sedan vad mamman tänker att hon ska göra. Båda sidorna i enkla svartvita teckningar. Detta följs av ett helt färglagt uppslag utan ord, som visar kaninernas kurragömmalek. Jag tycker det är en fin blandning.
Vad gäller handlingen vet jag inte riktigt vad jag tycker. Antingen är den läskig: barnet vill testa egna vägar, men mamman följer efter vart barnet än går, även långt från hemmet. När barnet säger "om du gör det där, då gör jag det här", vilket jag tycker känns som om hen vill försöka sig på självständighet. Eller så är boken väldigt gullig: mammans kärlek sviker inte vart barnet än tar vägen, hon kommer alltid finnas vid barnets sida. I så fall är det en fin kurragömmalek där barnet söker och finner den bekräftelse det behöver för att växa vidare. Under läsningens gång tänkte jag mest på första alternativet, men när jag reflekterade över den ser jag ändå det gulliga i kurragömmaleken och kärleken.
Första meningen: En gång var det en liten kanin som ville springa bort.
Antal sidor: 28
Förlag: Modernista
Originaltitel: The Runaway Bunny, 1942/2018
Översättare: Rose Lagercrantz, 1984/2018
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar