6 mars 2016

Jan Svensson

av Johanna Lindbäck

Tillsammans med (delar av) sin familj flyttar 11-åriga Jan Svensson till Luleå för att bo där ett år. Han ville egentligen inte lämna Stockholm, särskilt inte eftersom flytten innebär att han måste försöka hitta vänner och komma in i sammanhanget i nya staden, laget och skolan. Jans pappa tycker det är superbra att de bor granne med Nicki som går i Jans klass. Jan tycker hon verkar sjysst, men ibland lite konstig. Ena stunden pratar hon om sitt liv i London, andra gånger verkar hon mest vara sur.

Först efter att ha läst 95% av boken började jag tänka på att det är en kille som har huvudrollen. Och att det inte finns så många sådana här böcker med manliga huvudroller. Med "sådana här" böcker menar jag böcker som till största delen handlar om på relationer (de brukar ju vända sig till tjejer i marknadsföringen). Relationen till en ny stad, klass och kompisar ligger i fokus, men relationen till familjen är näst intill oundviklig när det handlar om en femteklassare.

Jag tycker författaren lyckas bra med att fånga målgruppen när det gäller språket och tänket. Boken kommer vara aktuell längre, eftersom folk kommer fortsätta flytta och komma till nya sammanhang där det är lätt att känna sig utanför, innan man kommit in i hur det fungerar.

Detta är en rätt vanlig roman. Inga världsnyheter presenteras, fokus ligger väldigt mycket på vardag. Det är där det positiva ligger. Det är ju trots allt i vardagen de flesta av oss lever, och det är där vi funderar och reagerar. Mellanstadiefolk behöver sådana böcker för att känna igen sig.

(Följande stycke är redigerat efter diskussion med författaren (se kommentarsfältet). Inte för att hon ville, utan för att hon fick mig att se på mina kommentarer på ett nytt sätt.)
Något särskilt med denna bok är att det finns många olika sorters människor. Inte bara de vanliga stereotypa karaktärerna och möjligtvis en med utländskt klingande namn, utan många olika människor, precis som IRL. Det nämns många människor med utländsk bakgrund, det finns de med handikapp och olika sexuella läggningar. Det görs inte till någon stor grej (bra!), men det vittnar om en medvetenhet om hur det svenska samhället ser ut.

Första meningen: Och ni har inte ångrat er? 
Antal sidor: 219
Förlag: Lilla Piratförlaget
Utgivningsår: 2015

4 kommentarer:

  1. Förlåt, för att kommentera en recension som författare, men detta med att karaktärerna med utl klingande namn borde ta mer plats. Ja, såklart. Fast det du inte nämner i din text är att JS har två homosexuella pappor som är gifta, och att hans lärare sitter i rullstol, och att hans granne Nicki, som är den viktigaste bipersonen, ju faktiskt har kommit till Sverige nyss. Hur många böcker finns det med tex homosexuella och funktionshindrade?
    Man kan alltid säga "varför finns det inte mer av det och det?" men jag tänkte till inför JS för jag ville verkligen få med fler än de "vanliga" grupperna. Dessutom är det här önskemålet om representation något som BARA drabbar b&u-författare. Vi är redan väldigt medvetna om att visa fler än vita CIS-personer i våra verk! Hur ofta hör man samma kritik om en vuxenroman? Det är så synd att alla heter Maja och Erik, eller att det är synd att bipersonen Farid inte är med mer eftersom han heter just Farid.
    Förstår du hur jag menar?
    Andra personer jag inte har med i JS: någon med svår sjukdom, som lider av psykisk ohälsa, har döda föräldrar eller sjuka föräldrar, som missbrukar, osv. Beror det på att jag är omedveten om att dessa människor existerar? Nej, men det går inte att få med ALLT i EN bok. Det är ett orimligt krav. I "Jan Svensson" lyckades jag med vissa mål vad gäller representation. I andra böcker kanske det blir andra mål.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anledningen till att jag inte nämner att JS har två homosexuella pappor eller en lärare i rullstol, är att jag inte ville göra en så stor grej av det. Jag ville inte stoppa pressarna och trycka upp stora löpsedlar för att två personer med samma kön är gifta. Fast du kanske tolkar det som att jag inte märkt detta karaktärsval som är ganska ovanligt i böcker? Det gjorde jag. Det är jättebra att du har fått med så många olika sorters människor i din bok, det har du ju gjort i andra böcker också. Det är föredömligt. Och tråkigt av mig att kommentera.

      Jag blir ledsen om du tolkar detta som att jag förminskat b&u-litteraturen. Med min blogg försöker jag göra precis tvärt om! Hade detta varit en vuxenroman hade jag förmodligen skrivit samma sak.

      Om jag gör ett inlägg där många olika sorters personer får vara med kommer jag högst troligt nämna denna bok. Bra jobbat!

      Radera
    2. Jag har redigerat inlägget nu. Som skrivet: inte för att du ville, utan för att du fick mig att se med nya ögon på min recension. Hoppas det framgår bättre den här gången vad jag menar. :)

      Radera
    3. Okej för att inte hålla upp plakat med att de här sortens människor är med och göra det speciellt, men samtidigt var det ju plakat om att den här och den här sorten saknas? Men iaf, nog tjafsat från min sida, och tack så mycket för kommentars- och inläggssvaret!

      Radera