Efter att ha råkat blåsa upp faster Marge till en ballong, flyr Harry från sin moster och morbror. Han får reda på att massmördare Sirius Black har rymt från det supersäkra, hemska trollkarlsfängelset Azkaban, och att han förmodligen är ute efter Harry. Blandat med skolarbete, quidditchträning och tid med vänner, försöker Harry reda ut vad det egentligen är som hänt.
Jag har nu läst bok tre i min omläsning av Harry Potter-serien. Det som slagit mig när jag läst de två första böckerna, slog mig även nu: böckerna om Harry Potter håller! Jag tycker det är så fascinerande. Trots att jag läst och sett filmerna ett antal gånger, är det spännande och det är intressant att få den komplicerade, men intressanta, historian upprepad.
Rowling är riktigt bra på det här med spänning, och att väva ihop berättelser och lägga fram ledtrådar. Som läsare blir jag verkligen engagerad. Dessutom gillar jag att komma djupare i världen hon byggt upp. Jag skulle så gärna vilka krypa in i boken, se hur det är i lektionssalarna, vad som händer i uppehållsrummen, och hur stämningen egentligen är på skolan och mellan eleverna. Bakom allt magiskt finns trots allt helt vanliga tonåringar, och det ökar chansen för igenkänning.
I denna bok verkar fokus ligga på att presentera bakgrundsfakta. Det händer annars inte jättemycket under året, men jag gillar det.
Första meningen: Harry Potter var på många sätt en högst ovanlig pojke.
Antal sidor: 531
Förlag: Tiden
Utgivningsår: 2001
Originaltitel: Harry Potter and the Prisoner of Azkaban, 1999
Håller med dig, de håller verkligen. Jag läste denna när den precis kom ut (jag var typ elva) och då var det den bästa i serien, om inte den bästa bok jag någonsin läst. Allt som händer i slutet, herreguuuud. Får fortfarande samma känsla i magen när jag läser den igen. Älskar't!
SvaraRadera