2 x Ingrid

Jag har läst de två första böckerna i serien om Ingrid, tillsammans med ett gäng 3-4-åringar. Serien är skriven av Katerina Janouch och illustrerad av Mervi Lindman. Jag tror framsidorna och titlarna säger ganska mycket om vad böckerna handlar om, så det lämnar jag.

När jag läste böckerna märkte jag hur väl de fångar barns vardag. Barnen känner igen sig, men Ingrid överdriver på ett knasigt och roligt sätt. Ingrid nöjer sig inte med ett plåster, utan vill gärna ha flera, både på sig själv och på gosedjuren. När Ingrid blir lite smutsig badar hela hon i badkaret, som snart förvandlas i ett hav. Barnen ser vad som är knasigt, och kan samtidigt få vara de som "förstår" det knasiga och samtidigt ryckas med i Ingrids fantasier. Igenkänningen i berättelserna skapar glädje hos barnen.

Något jag känner mig kluven till är språket. Det handlar om ifall en ska skriva som barnen pratar eller som svenskan säger att en ska skriva. Denna kluvenhet gäller förstås många barnböcker. Denna bok tillämpar alternativ 1. När jag läser högt tycker jag dock att det passar rätt bra med "barnens språk". I vissa fall ändrade jag eller ta till ord, men överlag gav barnspråket ytterligare en mysig touch till storyn.

Ingrid har plåster
Första meningen: Ingrid har aj.
Ingrid vill bada
Första meningen: Ingrid är kladdig.

Antal sidor: 32
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2012