Hönan Knopp har tröttnat på att värpa. Så fort hon värpt ett ägg tar bondfrun ägget, och aldrig ser hon mer av det. Knopp längtar så efter att få ruva på ett ägg och få en egen kyckling. Men det går inte. En dag hittar hon ett ägg som verkar ligga utan beskydd, så hon bestämmer sig för att ruva det. När det kläcks visar det sig vara lite annorlunda, men Knopp är fast bestämd att fortsätta ta hand om sin älskade ankunge.
Den här boken handlar mycket om djur och deras hierarki på en gård, vilket jag tröttnade på rätt snabbt. Bakom alla fjädrar finns dock många intressanta tankeställare om ofrivillig barnlöshet, utanförskap, främlingsfientlighet och att kämpa trots att ingen tror på en. Detta gör att jag kan rekommendera boken. Läs till exempel det här från sidan 83 (hönan som pratar är en högt uppsatt höna på gården, inte Knopp) :
Hönan var den första som hävde upp stämman: "Det räcker med en höna i ladan. Och jag har sex kycklingar. Det finns inte plats. Jag är också bekymrad över kycklingarnas utbildning. Jag vet att de kommer fråga: 'Varför kvackar ha och kallar en höna för mamma?' 'Varför är han inte som vi?' En del av dem kanske till och med kommer att försöka kvacka. jag kan inte uppfostra mina kycklingar i en sådan kaotisk miljö. Vi måste köra ut den dåraktiga hönan och ankungen."Det här kan lika gärna handla om till exempel rädda föräldrar i dagens Sverige, som ser problem istället för möjligheter med olika kulturer, erfarenheter, egenskaper osv.
Eller det här från sida 95:
"Det här är fel. Även om det var en höna som kläckte honom så är han fortfarande en and."Det här tänker jag kan handla om att vi väldigt snabbt blir placerade i fack. Utefter vart vi kommer ifrån, vad vi har för bakgrund, utseende, intresse eller liknande, blir vi placerade i en roll vi kanske inte alltid känner oss hemma i. Det sammanhang vi föds in i är inte alltid det vi vill fortsätta leva i.
Första meningen: Ägget rullade ner till hönshusets trådnät där det tog stopp.
Antal sidor: 162
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2015
Originaltitel: Madangeul naon amtak, 2000
Översatt: från engelska av Ninni Holmqvist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar