När du läser det här

Ibland är det spännande att läsa en bok där författaren experimenterat med berättartekniken. Jag tänker till exempel på romaner som är upplagda som poesi eller dikter. Eller böcker där karaktärernas språk skiner igenom (och oftast blir slarvigt vilket jag inte gillar). Att läsa sms, mejl och lappar i böcker blir vanligare, men då vid enstaka tillfällen. Sedan finns det böcker som helt bygger på det. En av dem är När du läser det här av Mary Adkins.

Iris har precis dött av en obotlig sjukdom. Hennes kollega Smith har svårt att förstå och acceptera och fortsätter att skicka mejl till Iris för att ventilera sig. Sedan hittar han Iris blogg med en sista önskan om att han ska få den utgiven. Smith involverar sin praktikant Carl och tar kontakt med Iris syster Jade som inte alls gillar idén. Vems önskan ska Smith lyssna på?

Den här berättelsen är alltså uppbyggd helt av mejl, blogginlägg och sms. Det hade kunnat bli konstigt eftersom en missar miljöbeskrivningar och vad som händer när karaktärerna inte har sina skärmar framför ögonen. I början var det svårt att komma in i berättelsen, men det finns helt klart fördelar. Boken går snabbt att läsa och det är intressant att se en berättelse ur det nya perspektiv som berättartekniken erbjuder. De konversationer som förs är troligtvis mer detaljerade än vad de varit om de skrivits på riktigt, vilket bidrar till en mer sammanhängande historia. Dessutom gör Iris blogginlägg berättelsen mer sammanhängande parallellt med de övriga konversationerna.

Det är tragiskt att läsa om Iris livshistoria som slutade alldeles för tidigt. Samtidigt får vi del av sorgeperspektiv från både kollegan Smith, systern Jade och delvis från systrarnas mamma. Som kontrast till detta pågår det vanliga livet och det tränger sig på i och med mejl från Smiths kunder och den entusiastiska Carl. Det blir en kaotisk tillvaro som förstärker anledningarna till felsteg och sorgfylld likgiltighet. Adkins gestaltar detta på ett fint sätt.

Jag skulle kunna skriva att det var svårt att få ihop berättelsen genom mejlen. Det är lite knepigt, men när jag kom in i boken var det intressant. Jag skulle kunna hålla fast vid det där intressanta. När du läser det här skiljer sig från de flesta andra böcker och varför ska alla vara likadana? Visst, läsaren får leta efter och hitta på mycket som står mellan raderna, men jag uppskattar ändå experimentet. Adkins gör det mycket bra.

Första meningen: Simonyi Brand Management
96 Morton Street, våning 10
New York, NY 10014
Antal sidor: 418
Förlag: Lavender Lit, 2019
Originaltitel: When You Read This, 2019
Översättare: Anna Thuresson